Omvandling från 2 Dekapascal till Kilopound per kvadrattum

Information om Dekapascal (daPa)

Dekapascalen är en tryckenhet på tio pascal. Beteckningen är daPa. Deka är nästan överallt metersystemets minst använda prefix, men dekapascalen är ett undantag, eftersom en klinisk disciplin antog den och har behållit den: audiologin mäter trycket i mellanörat i dekapascal.

Undersökningen kallas tympanometri. En sond täcker hörselgången och varierar lufttrycket i den samtidigt som den mäter hur mycket ljud trumhinnan kastar tillbaka, och den kurva som uppstår ritas mot trycket i dekapascal. Svepet går från omkring plus 200 till minus 400, och toppens läge visar det tryck vid vilket trumhinnan rör sig friast, vilket normalt är mellanörats eget tryck.

Den enda grafen bär mycket klinisk upplysning. En topp nära noll betyder att mellanörat har samma tryck som rummet, vilket är det friska tillståndet. En topp förskjuten mot minus 200 eller längre antyder att örontrumpeten inte utjämnar som den ska, och en platt kurva utan topp alls antyder vätska bakom trumhinnan. Var och en av dessa avläsningar är ett läge på en dekapascalskala.

Enheten valdes av samma skäl som hektopascalen valdes inom meteorologin. Mellanörats tryck hade länge antecknats i millimeter vattenpelare, och en millimeter vattenpelare är 0,98 dekapascal, så övergången till den metriska enheten lämnade varje kliniskt tal och varje publicerat referensintervall nästan oförändrat. Ett enhetsbyte som förskjuter siffrorna med två procent är ett som praktiken faktiskt godtar.

Utanför audiologin är dekapascalen i stort sett oanvänd. Ventilation och lufttäthetsprovning av byggnader arbetar vid liknande tryck, och ett täthetsprov körs vid femtio pascal, men de talen skrivs i pascal, och allt däröver flyttar till hektopascal eller kilopascal. Gapet mellan en och hundra pascal står i övrigt herrelöst.

Som storleksordning är tio pascal det tryck en lätt bris utövar mot en vägg, eller skillnaden mellan de två ändarna av en väl tätad korridor när en dörr öppnas. Det är också ungefär tryckändringen när man åker hiss en våning upp, vilket är skälet till att öronen ibland behöver tryckutjämnas i ett högt hus.

En dekapascal motsvarar 10 pascal, 0,1 hektopascal, ungefär 1,02 millimeter vattenpelare eller cirka 0,00145 pund per kvadrattum.

Information om Kilopound per kvadrattum (ksi)

Kilopundet per kvadrattum är en tryckenhet på tusen pund per kvadrattum, eller 6,895 megapascal. Beteckningen är ksi. Det är ingen tryckenhet i vardagligt bruk utan en spänningsenhet, och det är så amerikansk teknik anger hållfastheten hos konstruktionsmaterial.

Konstruktionsstål föreskrivs i den. Den kvalitet som länge kallats A36 flyter vid 36 kilopund per kvadrattum, och det bredflänsade stål som ersatte den som amerikansk norm flyter vid 50. Armeringsjärn av klass 60 flyter vid 60, och höghållfasta skruvar klassas vid 120 i drag. De talen är det amerikanska konstruktionsarbetets ordförråd på samma sätt som 355 och 500 är det i Europa.

Betongen använder samma skala nedåt. En vanlig konstruktionsblandning når fyra kilopund per kvadrattum i tryck vid tjugoåtta dygn, högpresterande blandningar åtta eller mer, och det föreskrivna talet står på ritningarna, i receptet och i provkroppsrapporten. Aluminiumlegeringar ligger däremellan, och en vanlig värmebehandlad kvalitet flyter vid omkring 35.

Brottmekaniken förlänger enheten i en ovanlig riktning. Brottseghet anges i kilopund per kvadrattum gånger kvadratroten ur en tum, ett sammansatt uttryck som ser underligt ut men är dimensionsriktigt, och det beskriver hur stor spricka ett material tål innan den löper. Den metriska motsvarigheten är megapascal gånger kvadratroten ur en meter, och att räkna om mellan dem kräver omsorg.

Dess förhållande till den metriska världen är i princip enkelt. Ett kilopund per kvadrattum är 6,895 megapascal, så ett stål på femtio ksi flyter vid 345 megapascal och ett järn på sextio ksi vid 414. Den som läser ritningar från båda traditionerna lär sig till slut den faktorn, eftersom de två systemen benämner samma stål med olika tal.

Namnet läses ibland fel. Ett kilopund är här tusen pund kraft, inte det kilopund massa som inom transport ibland kallas kip, och det tryck det benämner har inget att göra med någon vikt i en behållare. Att läsa ksi som en spänning och inte som en last röjer undan förvirringen.

Ett kilopund per kvadrattum motsvarar 1000 pund per kvadrattum, ungefär 6,895 megapascal, cirka 68,95 bar eller omkring 68 atmosfärer.