| Referens | Bar (bar) | Decipascal (dPa) |
|---|---|---|
| Atmospheric pressure at sea level | 1.01325 bar | 1013250 dPa |
| Healthy blood pressure (120 mmHg) | 0.16 bar | 160000 dPa |
| A car tyre | 2.2 bar | 2200000 dPa |
| A racing bicycle tyre | 6 bar | 6000000 dPa |
Baren är en tryckenhet på exakt 100 000 pascal, alltså 100 kilopascal. Beteckningen är bar. Den ingår inte i Internationella måttenhetssystemet men tolereras vid sidan av det och används i hela den europeiska tekniken, eftersom den råkar ligga nästan exakt på det normala lufttrycket: en atmosfär är 1,01325 bar.
Den slumpen är hela skälet till dess framgång. Ett tryck angivet i bar läses som ett nästan exakt antal atmosfärer, så sex bar i en tryckluftsledning betyder omkring sex gånger trycket utanför, ett faktum en ingenjör kan använda utan räkning. Namnet kommer av det grekiska ordet för tyngd, och enheten föreslogs av den norske meteorologen Vilhelm Bjerknes omkring 1909.
Dykningen använder den därför att havet ställer upp. Var tionde meter havsvatten lägger till nästan exakt en bar, så den som dyker på tjugo meter befinner sig under tre bar absolut tryck, atmosfären ovanför inräknad. Dekompressionstabeller, gasförbrukning och flasktryck följer alla av det enda sambandet, och hela dykpraktiken är lättare att lära ut i bar än i någon annan enhet.
Vardagens maskiner arbetar vid några bar. Bildäck pumpas till mellan två och två och en halv, verkstadens tryckluft går vid sex till åtta, kranvatten kommer fram vid tre till sex, och en espressomaskin extraherar vid nio, ett tal så etablerat att det står på maskinens framsida. Armbandsur bär täthetsangivelser i bar, där tio bar nominellt motsvarar hundra meters djup.
Skillnaden mellan övertryck och absolut tryck betyder här mer än någon annanstans. En däckmätare som visar 2,2 bar anger 2,2 bar över den omgivande luften, så det absoluta trycket inuti är 3,2. Industrin skriver barg för övertryck och bara för absolut tryck, och att blanda ihop dem är en vanlig felkälla i specifikationer och i säkerhetsberäkningar.
Standardiseringsorgan har i årtionden avrått från baren till förmån för pascalen, utan större verkan. Kilopascalen är det koherenta alternativet och används i Kanada, Australien och delar av Asien, men hundra kilopascal läses mindre naturligt än en bar, och vanan har visat sig starkare än rekommendationen.
En bar motsvarar 100 000 pascal, 100 kilopascal, 1000 millibar eller ungefär 14,5 pund per kvadrattum.
Decipascalen är en tryckenhet på en tiondels pascal. Beteckningen är dPa. Den hör till den grupp metriska förstavelser som finns därför att systemet är regelbundet och inte därför att någon bett om dem: deci, centi, deka och hekto fyller luckorna mellan tusenstegsförstavelserna, och av dessa fyra fann bara hekto ett varaktigt hem i trycket, i väderrapporternas hektopascal.
Den regelbundenheten är metersystemets själva mening och ingen tillfällighet i det. Varje förstavelse från yokto till yotta gäller varje enhet, så decipascalen är fastlagd vare sig någon skriver den eller ej. Det andra vägvalet vore ett system där vissa sammansättningar var tillåtna och andra inte, och användaren måste då hålla en undantagstabell i minnet i stället för en enda regel.
I praktiken hoppar tryckarbetet från pascalen till hektopascalen eller kilopascalen, och de fyra mellanförstavelserna blir oanvända. Det finns för detta ett skäl som går utöver vanan. Tusenstegsförstavelserna — milli, kilo, mega — stämmer med hur siffror grupperas i skrift, så ett värde i kilopascal läses ur ett värde i pascal genom att flytta siffergrupperingen, inte genom att räkna decimaler. Deci och centi bryter den samstämmigheten.
Decipascalen har ändå en naturlig storlek. En tiondels pascal är ungefär trycket från ett enda tunt pappersark som ligger på ett bord, eller skillnaden i lufttryck över omkring en centimeters höjd. Det är trycket en nattfjäril utövar mot en fönsterruta, och ungefär en hundradel av tryckskillnaden på var sida om en stängd innerdörr i en ventilerad byggnad.
Där sådana tryck behöver skrivas ned är bruket att använda pascalen med decimaler: en vindmätares kalibrering antecknar 0,4 pascal snarare än 4 decipascal, och en ventilationsföreskrift 50 pascal snarare än 500 decipascal. Talet är detsamma och pascalen håller sidan i samklang med varje annan avläsning.
Enheten är alltjämt fullt giltig, och en omvandlare måste kunna hantera den, eftersom den dyker upp i äldre instrumenthandböcker, i någon nationell standard och överallt där en författare funnit att ett tal läses bättre med en siffra före kommat än med tre efter.
En decipascal motsvarar 0,1 pascal, 100 millipascal, 0,001 hektopascal eller ungefär 0,0000145 pund per kvadrattum.