| Hundredweights (cwt) | Ton (t) |
|---|---|
| 1 Hundredweight | 0.05080234544 t |
| 2 Hundredweights | 0.10160469088 t |
| 3 Hundredweights | 0.15240703632 t |
| 4 Hundredweights | 0.20320938176 t |
| 5 Hundredweights | 0.2540117272 t |
| 10 Hundredweights | 0.5080234544 t |
| 20 Hundredweights | 1.0160469088 t |
| 25 Hundredweights | 1.270058636 t |
| 50 Hundredweights | 2.540117272 t |
| 100 Hundredweights | 5.080234544 t |
| Referens | Hundredweights (cwt) | Ton (t) |
|---|---|---|
| A sheet of A4 paper (80 gsm) | 0.0000984207 cwt | 0.000005 t |
| One litre of water | 0.0196841 cwt | 0.001 t |
| Average adult human | 1.37789 cwt | 0.07 t |
| A small car | 27.5578 cwt | 1.4 t |
Hundredweight är en massenhet vars värde beror på vilken sida av Atlanten man står. Det brittiska eller långa hundredweight är 112 pund, ungefär 50,802 kilogram. Det amerikanska eller korta är 100 pund, ungefär 45,359 kilogram. Beteckningen är cwt, av latinets centum och engelskans weight.
Namnet lovar hundra och den brittiska versionen levererar hundratolv, vilket ser ut som ett fel tills man ser aritmetiken bakom. Tjugo hundredweight utgör ett long ton om 2240 pund, och ett hundredweight är åtta stone om fjorton pund vardera. Kedjan av halveringar och fördubblingar från pundet till tonnet sluter sig snyggt bara om mellanenheten är 112, så talet är en följd av systemet och inte ett misstag i det.
Dess arbetsliv låg i bulkhandeln. Kol, cement, spannmål, potatis och gödsel rörde sig per hundredweight, och säckstorlekar byggdes kring den: den brittiska standardkolsäcken rymde ett hundredweight, och därför angavs en kolhandlares kärra i antal hundredweight i stället för i ton. Skåpbilar och lätta lastbilar klassades en gång på samma sätt, och uttrycket lever kvar i några fordonsnamn.
I USA används det korta hundredweight fortfarande på jordbruksmarknader, där priser på boskap, spannmål och mjölk noteras per hundredweight i stället för per pund eller ton. På andra håll har enheten till stor del vikit för tonnet och kilogrammet, och dess viktigaste moderna roll är att göra gamla uppteckningar begripliga.
Kontinentala Europa behöll en kusin under annat namn. Kvintalen, av arabiskans qintar genom medeltidslatinet, tjänade samma syfte i fransk, spansk, italiensk och portugisisk handel, och när metersystemet kom bestämdes den helt enkelt till jämna 100 kilogram. Den metriska kvintalen är alltjämt den enhet i vilken spannmålsskördar rapporteras i stora delar av södra Europa, Latinamerika och Indien, och den ligger nog nära den brittiska hundredweighten på 50,8 kilogram för att gamla och nya tal ska se bedrägligt lika ut. Jämförelsen är lärorik: båda enheterna överlevde därför att en säck som en stark arbetare orkar hantera är en naturligare mängd än någon jämn metrisk massa.
Ett brittiskt hundredweight motsvarar 112 pund, ungefär 50,802 kilogram eller 8 stone.
Tonnet är en massenhet som motsvarar 1000 kilogram. Dess beteckning är t. Det är ingen SI-enhet men är godkänt för bruk tillsammans med SI, och i större delen av världen är det helt enkelt arbetsenheten för allt som är för tungt för att bekvämt anges i kilogram.
Namnet ställer till besvär på engelska. Ett metriskt ton är 1000 kilogram. Ett short ton, det amerikanska tonnet, är 2000 pund, ungefär 907 kilogram. Ett long ton, det brittiska imperietonnet, är 2240 pund, ungefär 1016 kilogram. De tre skiljer sig med upp till tolv procent, tillräckligt för att spela roll inom sjöfart och råvarukontrakt, så internationella dokument skriver normalt ut vilket som avses i stället för att förlita sig på ordet ensamt.
Frakt och industri är dess hemvist. Fartygslast, järnvägsvagnar, ståltillverkning, cement, spannmålsskördar och fordonens totalvikt anges i ton. Bärighet för broar och kranar använder det, liksom ett fartygs dödvikt, även om den termen mäter lastförmåga och inte fartygets egen massa.
Klimatredovisningen har gett tonnet ett andra offentligt liv. Nationella och företagens utsläpp rapporteras i ton koldioxidekvivalenter, och koldioxidmarknader prissätter utsläppsrätter per ton. En genomsnittlig bensinbil släpper ut ungefär två ton koldioxid om året, vilket är skälet till att enheten dyker upp i policydokument långt utanför tekniken.
Energiredovisningen lånar ordet för en storhet som inte alls är en massa. Ett ton oljeekvivalenter bestäms som den energi som frigörs när ett ton råolja bränns, omkring 41,87 gigajoule, och nationella energibalanser ges ut i miljoner sådana. Ett ton kolekvivalenter tjänar samma syfte vid ett annat värde. Detta är överenskommelser och inte mätningar: inget särskilt ton olja ger precis den siffran, men att fastställa en låter gas, kol, kärnkraftens produktion och förnybart läggas samman på en enda skala. Den som läser energistatistik möter alltså tonnet två gånger, en gång som massa av bränsle och en gång som paket av energi.
Ett ton motsvarar 1000 kilogram, ungefär 2204,62 pund eller cirka 1,10231 short ton.