| Referens | Bitar (bit) | Zettabitar (Zbit) |
|---|---|---|
| A plain text message (160 characters) | 1280 bit | 1.28 × 10-18 Zbit |
| A three-minute MP3 | 24000000 bit | 2.4 × 10-14 Zbit |
| A smartphone photo | 32000000 bit | 3.2 × 10-14 Zbit |
| A high-definition film | 3.2 × 1010 bit | 3.2 × 10-11 Zbit |
| A dual-layer Blu-ray disc | 4 × 1011 bit | 4 × 10-10 Zbit |
Biten är informationens grundenhet. Beteckningen är bit, och namnet är en sammandragning av engelskans binary digit, binär siffra, myntad av statistikern John Tukey och satt på pränt av Claude Shannon i hans uppsats från 1948, En matematisk teori för kommunikation, det verk som grundade informationsteorin.
En bit är den mängd information som ett enda val mellan två lika sannolika möjligheter bär. Ett mynt som faller krona eller klave, en strömbrytare öppen eller sluten, en spänning hög eller låg: var och en av dessa avgör en bit. Den bestämningen är det som gör biten till en enhet och inte blott en skrivvana. Den mäter hur mycket ovisshet ett svar undanröjer, och det oberoende av vad frågan gällde.
Shannons insikt var att detta gick att räkna. Ett meddelande hämtat ur ett alfabet på trettiotvå lika sannolika tecken bär fem bitar per tecken, eftersom trettiotvå är två upphöjt till fem. Är tecknen inte lika sannolika — som bokstäverna i ett språk inte är — sjunker medelvärdet, och just det avståndet mellan den naiva räkningen och det sanna medelvärdet är vad komprimering utnyttjar. En väl komprimerad fil är en där de överflödiga bitarna tagits bort.
I utrustningen är biten ett fysiskt tillstånd: en laddning fångad på en flytande grind i flashminne, magnetiseringens riktning hos en domän på en hårddisks skiva, en grop eller en plan yta på en optisk skiva, en ljuspuls närvarande eller frånvarande i en fiber. Alla kodar samma abstrakta storhet, och därför kan data flytta mellan dem utan förlust.
I lagring räknas bitar nästan aldrig en och en. De buntas till oktetter om åtta, och rymligheten anges i oktetter eller deras mångfalder. Överföring är en annan sak: nät- och gränssnittshastigheter anges i bitar per sekund, så en förbindelse som utannonseras till 100 megabit per sekund levererar omkring 12,5 megaoktetter per sekund. Att blanda ihop de två är hela fältets vanligaste räknefel.
Där enstaka bitar verkligen räknas är i uppgifter om finhet och omfång. En färgkanal med 8 bitar rymmer 256 steg; en med 10 bitar rymmer 1024. Ljud med 16 bitar per sampel har omkring 96 decibels dynamik, och med 24 bitar omkring 144. En 64-bitars adress kan namnge ungefär 18 triljoner platser. I varje fall fördubblar varje tillagd bit det som går att skilja åt.
En bit motsvarar 0,125 oktetter, 0,001 kilobit eller ungefär 0,0009766 kibibit.
Zettabiten är en enhet för digital information på tusen exabit, alltså en triljard bitar — en etta följd av tjugoen nollor. Beteckningen är Zbit. Det är den största enhet i vilken verkliga, uppmätta datamängder ännu rapporteras till vardags, och den kom i allmänt bruk först under de senaste femton åren.
En zettabit är 125 exaoktetter. Uttrycket som gjorde förstavelsen bekant var zettabyte-eran, myntat för det ögonblick omkring 2016 då världens årliga internettrafik för första gången översteg en zettaoktett. Den tröskeln kom drygt ett årtionde efter att årstrafiken för första gången passerat en exaoktett, vilket ger en god bild av tillväxttakten det handlar om.
Uppskattningar av den totala mängden befintliga data ges i zettaoktetter. Världens datasfär — allt som är lagrat på varje server, disk, telefon och minneskort, plus allt som skapas och genast kastas — sätts till någonstans över hundra zettaoktetter, vilket är mer än åttahundra zettabit. Ingen räknar detta direkt; talen kommer ur tillverkningsstatistik och modeller.
Nästan allt av det alstras av maskiner och läses aldrig av någon. Övervakningsvideo som spelas in och skrivs över, mätvärden från givare, loggar, säkerhetskopior och de många kopior som redundans kräver utgör den överväldigande delen. Den andel en människa någonsin sett är en försvinnande bråkdel av det hela, och dess andel krymper varje år.
Förstavelsen zetta antogs 1991, tillsammans med yotta, vid en konferens som också måste överväga vilka bokstäver som återstod. Z och Y valdes delvis för att de var oanvända, och det namnmönster som hämtats ur grekiska och latinska räkneord hade då redan blivit löst. Tilläggen ronna och quetta år 2022 förlängde stegen uppåt av samma skäl.
För perspektiv: en zettabit information skriven som text på en enda rad av tecken skulle sträcka sig långt bortom solsystemet. Enheten beskriver ingenting en människa kan hålla eller hantera; den beskriver en civilisations samlade alstring, och den är användbar just därför att den mängden nu behöver ett namn.
En zettabit motsvarar 1000 exabit, 125 exaoktetter eller ungefär 0,8470 zebibit.