Hektometer (hm)

Hektometern är hundra meter och skrivs hm. Den använder SI-förleden hekto, av grekiskans hekaton som betyder hundra. Liksom dekametern och decimetern är det en fullt giltig enhet som allmänt språkbruk till stor del har gått förbi till förmån för meter och kilometer.

Den tydligaste tillämpningen finns i markmätning, där den framträder indirekt. En kvadrathektometer är 10 000 kvadratmeter, alltså exakt ett hektar. Hektaret är standardenheten för markareal inom jordbruk, skogsbruk och fastighetsregistrering i större delen av världen, så hektometern är inbäddad i den dagliga praktiken trots att längden i sig sällan nämns. Ett kvadratiskt fält med en hektometers sida täcker ett hektar.

Järnvägs- och väginfrastruktur står för den andra vanliga användningen. Flera europeiska järnvägsnät märker avstånd med hektometerstolpar och sätter ett märke var hundrade meter längs spåret. De ger underhållslag och tågklarerare en exakt lägesangivelse, och händelserapporter anger vanligen ett kilometer- och hektometervärde. Nederländska och belgiska motorvägar använder hektometermarkeringar på samma sätt, och förare uppmanas att uppge dem när de anmäler ett stopp.

Friidrotten erbjuder en välbekant längd utan att använda namnet. Rakan på en godkänd utomhusbana mäter en hektometer, och 100 meter är den kortaste sprintdistansen i det officiella programmet. Ingen kallar den enhektometersloppet.

Meteorologin använder enheten för molnbasens höjd i vissa rapportformat inom flyget, där uppgifter i hundratal meter eller fot håller siffrorna korta.

Sjökort och flyg arbetar i jämförbara steg utan att överta namnet. Bansynvidden rapporteras i hundratal meter i många länder, och sikten i flygväderrapporter anges i meter upp till femtusen, alltså i praktiken i hektometersteg. Där enheten används uttryckligen, som på nederländska motorvägar, ligger fördelen i noggrannheten: en hektometerstolpe placerar en händelse inom femtio meter.

Radiotekniken namnger ett helt band efter den. Den internationella indelningen kallar vågor mellan 100 och 1000 meter hektometriska, svarande mot frekvenser från 300 kilohertz till 3 megahertz, och det bandet är den mellanvåg som använts för rundradio sedan tjugotalet. En sändare som arbetar vid 1000 kilohertz strålar ut en våg tre hektometer lång, vilket är varför mellanvågsantenner är höga master och inte de korta spröt som betjänar högre frekvenser. Namngivningen fortsätter åt båda hållen: bandet nedanför är kilometriskt och det ovanför dekametriskt, så stegen av metriska prefix faller direkt samman med radiospektrets indelningar.

En hektometer motsvarar 100 meter, 10 dekameter eller 0,1 kilometer. Det är ungefär 328,084 fot, eller 109,361 yard.

Omvandlingstabell för Hektometer