| Hektometer (hm) | Ljusår (ly) |
|---|---|
| 1 Hektometer | 1.05700083402 × 10-14 ly |
| 2 Hektometer | 2.11400166805 × 10-14 ly |
| 3 Hektometer | 3.17100250207 × 10-14 ly |
| 4 Hektometer | 4.2280033361 × 10-14 ly |
| 5 Hektometer | 5.28500417012 × 10-14 ly |
| 10 Hektometer | 1.05700083402 × 10-13 ly |
| 20 Hektometer | 2.11400166805 × 10-13 ly |
| 25 Hektometer | 2.64250208506 × 10-13 ly |
| 50 Hektometer | 5.28500417012 × 10-13 ly |
| 100 Hektometer | 1.05700083402 × 10-12 ly |
| Referens | Hektometer (hm) | Ljusår (ly) |
|---|---|---|
| A sheet of A4 paper (long side) | 0.00297 hm | 3.13929 × 10-17 ly |
| Average adult human height | 0.017 hm | 1.7969 × 10-16 ly |
| A football pitch (length) | 1.05 hm | 1.10985 × 10-14 ly |
| A marathon | 421.95 hm | 4.46002 × 10-12 ly |
| Height of Mount Everest | 88.49 hm | 9.3534 × 10-13 ly |
Hektometern är hundra meter och skrivs hm. Den använder SI-förleden hekto, av grekiskans hekaton som betyder hundra. Liksom dekametern och decimetern är det en fullt giltig enhet som allmänt språkbruk till stor del har gått förbi till förmån för meter och kilometer.
Den tydligaste tillämpningen finns i markmätning, där den framträder indirekt. En kvadrathektometer är 10 000 kvadratmeter, alltså exakt ett hektar. Hektaret är standardenheten för markareal inom jordbruk, skogsbruk och fastighetsregistrering i större delen av världen, så hektometern är inbäddad i den dagliga praktiken trots att längden i sig sällan nämns. Ett kvadratiskt fält med en hektometers sida täcker ett hektar.
Järnvägs- och väginfrastruktur står för den andra vanliga användningen. Flera europeiska järnvägsnät märker avstånd med hektometerstolpar och sätter ett märke var hundrade meter längs spåret. De ger underhållslag och tågklarerare en exakt lägesangivelse, och händelserapporter anger vanligen ett kilometer- och hektometervärde. Nederländska och belgiska motorvägar använder hektometermarkeringar på samma sätt, och förare uppmanas att uppge dem när de anmäler ett stopp.
Friidrotten erbjuder en välbekant längd utan att använda namnet. Rakan på en godkänd utomhusbana mäter en hektometer, och 100 meter är den kortaste sprintdistansen i det officiella programmet. Ingen kallar den enhektometersloppet.
Meteorologin använder enheten för molnbasens höjd i vissa rapportformat inom flyget, där uppgifter i hundratal meter eller fot håller siffrorna korta.
Sjökort och flyg arbetar i jämförbara steg utan att överta namnet. Bansynvidden rapporteras i hundratal meter i många länder, och sikten i flygväderrapporter anges i meter upp till femtusen, alltså i praktiken i hektometersteg. Där enheten används uttryckligen, som på nederländska motorvägar, ligger fördelen i noggrannheten: en hektometerstolpe placerar en händelse inom femtio meter.
Radiotekniken namnger ett helt band efter den. Den internationella indelningen kallar vågor mellan 100 och 1000 meter hektometriska, svarande mot frekvenser från 300 kilohertz till 3 megahertz, och det bandet är den mellanvåg som använts för rundradio sedan tjugotalet. En sändare som arbetar vid 1000 kilohertz strålar ut en våg tre hektometer lång, vilket är varför mellanvågsantenner är höga master och inte de korta spröt som betjänar högre frekvenser. Namngivningen fortsätter åt båda hållen: bandet nedanför är kilometriskt och det ovanför dekametriskt, så stegen av metriska prefix faller direkt samman med radiospektrets indelningar.
En hektometer motsvarar 100 meter, 10 dekameter eller 0,1 kilometer. Det är ungefär 328,084 fot, eller 109,361 yard.
Ljusåret är den sträcka ljuset tillryggalägger i vakuum under ett julianskt år, lika med exakt 9 460 730 472 580 800 meter, eller ungefär 9,46 biljoner kilometer. Beteckningen är ly.
Det är en enhet för avstånd och inte för tid, något som namnet skymmer och som orsakar en envis förvirring. Exaktheten följer av två definierade storheter: ljusets hastighet är fastställd till 299 792 458 meter per sekund, och ett julianskt år definieras som exakt 365,25 dygn om 86 400 sekunder. Produkten av de två ger ett tal helt utan mätosäkerhet.
Enhetens tjusning är att den gör ljusets ändliga hastighet påtaglig. Att betrakta ett objekt tolv ljusår bort innebär att se det som det var för tolv år sedan, och den fördröjningen är ingen kuriositet utan grunden för den observerande kosmologin. De mest avlägsna galaxer som observerats ligger miljarder ljusår bort, så teleskop är i praktiken instrument för att blicka in i det förflutna.
Näraliggande avstånd ter sig blygsamma i enhetens skala. Proxima Centauri, solens närmaste stjärna, ligger 4,25 ljusår bort. Sirius 8,6. Vintergatans centrum ligger omkring 26 000 ljusår från jorden, och galaxen sträcker sig över ungefär 100 000. Andromedagalaxen befinner sig omkring 2,5 miljoner ljusår bort och syns för blotta ögat från en mörk plats, vilket gör den till det mest avlägsna föremål de flesta någonsin kommer att se direkt.
Yrkesastronomer föredrar i allmänhet parsec, som följer naturligt av parallaxmätning, och tidskrifter anger avstånd i parsec, kiloparsec och megaparsec. Ljusåret dominerar i populärt skrivande därför att det inte kräver någon förklaring utöver ljusets hastighet.
Besläktade enheter följer samma princip i mindre skala. Ljussekunden, omkring 300 000 kilometer, ligger nära avståndet jorden–månen, och radioingenjörer använder ljusnanosekunden, ungefär 30 centimeter, när de resonerar om signalens utbredning i en kabel. Ljusminuten och ljustimmen förekommer ibland i beskrivningar av det yttre solsystemet.
Ett ljusår motsvarar 63 241 astronomiska enheter, ungefär 0,3066 parsec eller 9,4607 biljoner kilometer.