Dygnet är en tidsenhet som motsvarar 24 timmar, eller 86 400 sekunder. Beteckningen är d. Det är godkänt för bruk tillsammans med SI utan att vara en SI-enhet, och det är den enda vanliga tidsenhet som direkt motsvarar en fysisk cykel som människor kan iaktta utan instrument.
Det finns mer än ett slags dygn, och skillnaden spelar roll i astronomin. Soldygnet är tiden mellan två på varandra följande middagar, när solen återvänder till samma läge på himlen. Stjärndygnet är den tid jorden behöver för ett varv i förhållande till de avlägsna stjärnorna, och det är kortare med ungefär tre minuter och femtiosex sekunder. Skillnaden beror på att jorden samtidigt rör sig längs sin bana och därför måste vrida sig något mer än ett helt varv för att åter föra solen till samma höjd.
Soldygnet är inte heller konstant. Jordens bana är elliptisk och axeln lutar, så intervallet mellan middagarna varierar under året med upp till ett trettiotal sekunder åt vardera hållet. Medelsoldygnet jämnar ut detta, och tidsekvationen beskriver skillnaden, vilket är skälet till att ett solur kan gå en kvart före eller efter en klocka beroende på årstiden.
Det civila dygnet på exakt 86 400 sekunder är en överenskommelse och ingen mätning. Jordens rotation bromsas gradvis av tidvattenfriktion mot månen, i en takt som förlänger dygnet med ungefär två millisekunder per århundrade, och den varierar dessutom oregelbundet med rörelser i atmosfären och i kärnan. Sedan 1972 har skottsekunder skjutits in för att hålla klocktiden inom en sekund från soltiden, en praxis som enligt beslut ska upphöra senast 2035 till förmån för en större tillåten avvikelse.
Bortom tidhållningen ordnar enheten allt periodiskt i det vanliga livet: anställnings- och hyresavtal, ränteberäkningar, doseringsscheman för läkemedel, väderstatistik, uppskattningar av frakt och leverans samt hela kalendrarnas apparat. Biologin har sin egen version i dygnsrytmen, en inre cykel på nästan exakt tjugofyra timmar som fortsätter även utan ledtrådar från dagsljuset.
Astronomin använder julianskt dagnummer, en obruten räkning av dygn från en fast epok år 4713 före vår tideräkning, just därför att kalendrar är oregelbundna och en enkel löpande summa är lättare att räkna med.
Ett dygn motsvarar 24 timmar, 1440 minuter eller 86 400 sekunder.
| Enhet | Symbol | 1 Dygn motsvarar | 1 av dessa motsvarar | Omvandlare |
|---|---|---|---|---|
| Mikrosekund | µs | 86400000000 µs | 1.15740740741 × 10-11 d | Dygn till Mikrosekunder |
| Millisekund | ms | 86400000 ms | 0.0000000115740740741 d | Dygn till Millisekunder |
| Centisekund | cs | 8640000 cs | 0.000000115740740741 d | Dygn till Centisekunder |
| Decisekund | ds | 864000 ds | 0.00000115740740741 d | Dygn till Decisekunder |
| Sekund | s | 86400 s | 0.0000115740740741 d | Dygn till Sekunder |
| Minut | min | 1440 min | 0.000694444444444 d | Dygn till Minuter |
| Timme | hr | 24 hr | 0.0416666666667 d | Dygn till Timmar |