Omvandling från Millihertz till Hertz

Information om Millihertz (mHz)

Millihertzen är en frekvensenhet som motsvarar en tusendels hertz. Beteckningen är mHz. En millihertz är en cykel var tusende sekund, knappt sjutton minuter, så enheten beskriver företeelser som upprepas långsamt nog att kunna betraktas.

Det lilla m:et är avgörande. En millihertz är en miljon gånger mindre än en megahertz, och de två skiljs endast av den första bokstavens storlek. Det här är en av få platser i SI där ett skrivfel ändrar en storhet med sex tiopotenser, och det är en återkommande källa till förvirring i handlingar som tappar sina versaler.

Seismologin är enhetens naturliga hemvist. Ett stort jordskalv får hela jorden att klinga som en klocka, och dessa egensvängningar har perioder från minuter till ungefär en timme, vilket placerar dem mellan omkring 0,3 och 5 millihertz. Den lägsta moden, där planeten omväxlande vidgas och dras samman som ett klot, har en period nära tjugo minuter. Att mäta dessa frekvenser var vägen till att kartlägga jordens djupa uppbyggnad innan seismisk tomografi fanns.

Solen svänger i samma område. Helioseismologin studerar tryckvågor fångade i solens inre, vars starkaste signal är en femminutersvängning vid omkring 3,3 millihertz. Att följa miljoner sådana moder avslöjar solens inre rotation och konvektionszonens djup, upplysningar som inget teleskop får genom att titta på ytan.

Havstidvattnet ligger långt under till och med detta. Den viktigaste halvdagliga månfördrivna tidvattenkomponenten återkommer var tolfte timme och tjugofem minuter, omkring 0,022 millihertz, och hela den familj av tidvattenkomponenter som tidvattentabeller byggs av upptar området under en tiondels millihertz.

Tekniken möter enheten i höga byggnaders och långa broars svaj, vars grundmoder faller mellan omkring 100 och 500 millihertz, och i de långsamma reglerkretsarna för uppvärmning och kemisk anläggning, där ett förlopp kan behöva många minuter för att svara på en ändring.

En millihertz motsvarar 0,001 hertz, en cykel per 1000 sekunder eller 1000 mikrohertz.

Information om Hertz (Hz)

Hertzen är SI-enheten för frekvens och motsvarar en cykel per sekund. Beteckningen är Hz. Det är en härledd enhet vars dimension helt enkelt är ett delat med tid, så en storhet i hertz räknar hur många gånger något upprepas på en sekund.

Den är uppkallad efter Heinrich Hertz, som mellan 1886 och 1889 alstrade och påvisade radiovågor i laboratoriet och därmed bekräftade Maxwells förutsägelse att ljus och elektromagnetiska vågor är samma företeelse. Enheten antogs internationellt 1960 och ersatte det äldre och mer bokstavliga perioder per sekund, som ännu ibland syns på gammal utrustning.

Ljudet upptar skalans nedre del. Människans hörsel sträcker sig från ungefär 20 hertz till 20 000 hertz, även om den övre gränsen sjunker med åldern och i medelåldern oftast ligger väl under 16 000 hertz. Musikalisk tonhöjd är frekvens: a:et ovanför ettstrukna c är genom överenskommelse satt till 440 hertz, och varje oktav är en fördubbling, så samma ton en oktav högre blir 880 hertz.

Elnätet växlar med 50 hertz i större delen av världen och med 60 hertz i Nordamerika samt delar av Japan och Sydamerika. Uppdelningen är historisk snarare än teknisk och härrör från konkurrerande utrustningsstandarder i slutet av artonhundratalet, och den förklarar varför apparater och ur som beror av nätfrekvensen inte utan vidare kan flyttas mellan regioner.

Skärmar och datateknik använder den ständigt. En bildskärm som uppdaterar med 60 hertz ritas om sextio gånger i sekunden, och högre takt minskar synlig rörelseoskärpa. Processorers klockfrekvenser, förr i megahertz och i dag i gigahertz, räknar samma sak: hur många gånger i sekunden den inre klockan slår.

Enheten gäller dessutom allt periodiskt som inte är en våg. En puls på 60 slag i minuten är en hertz, en pendel med en sekunds period svänger med en hertz, och frekvensen hos en roterande axel i varv per sekund uttrycks likadant.

En hertz motsvarar en cykel per sekund, 1000 millihertz eller en tusendels kilohertz.