| Millihertz (mHz) | Gigahertz (GHz) |
|---|---|
| 1 Millihertz | 1 × 10-12 GHz |
| 2 Millihertz | 2 × 10-12 GHz |
| 3 Millihertz | 3 × 10-12 GHz |
| 4 Millihertz | 4 × 10-12 GHz |
| 5 Millihertz | 5 × 10-12 GHz |
| 10 Millihertz | 1 × 10-11 GHz |
| 20 Millihertz | 2 × 10-11 GHz |
| 25 Millihertz | 2.5 × 10-11 GHz |
| 50 Millihertz | 5 × 10-11 GHz |
| 100 Millihertz | 1 × 10-10 GHz |
| Referens | Millihertz (mHz) | Gigahertz (GHz) |
|---|---|---|
| European mains electricity | 50000 mHz | 0.00000005 GHz |
| Concert pitch A above middle C | 440000 mHz | 0.00000044 GHz |
| An FM radio station | 1 × 1011 mHz | 0.1 GHz |
| A Wi-Fi band | 2.4 × 1012 mHz | 2.4 GHz |
| A desktop processor clock | 3 × 1012 mHz | 3 GHz |
Millihertzen är en frekvensenhet som motsvarar en tusendels hertz. Beteckningen är mHz. En millihertz är en cykel var tusende sekund, knappt sjutton minuter, så enheten beskriver företeelser som upprepas långsamt nog att kunna betraktas.
Det lilla m:et är avgörande. En millihertz är en miljon gånger mindre än en megahertz, och de två skiljs endast av den första bokstavens storlek. Det här är en av få platser i SI där ett skrivfel ändrar en storhet med sex tiopotenser, och det är en återkommande källa till förvirring i handlingar som tappar sina versaler.
Seismologin är enhetens naturliga hemvist. Ett stort jordskalv får hela jorden att klinga som en klocka, och dessa egensvängningar har perioder från minuter till ungefär en timme, vilket placerar dem mellan omkring 0,3 och 5 millihertz. Den lägsta moden, där planeten omväxlande vidgas och dras samman som ett klot, har en period nära tjugo minuter. Att mäta dessa frekvenser var vägen till att kartlägga jordens djupa uppbyggnad innan seismisk tomografi fanns.
Solen svänger i samma område. Helioseismologin studerar tryckvågor fångade i solens inre, vars starkaste signal är en femminutersvängning vid omkring 3,3 millihertz. Att följa miljoner sådana moder avslöjar solens inre rotation och konvektionszonens djup, upplysningar som inget teleskop får genom att titta på ytan.
Havstidvattnet ligger långt under till och med detta. Den viktigaste halvdagliga månfördrivna tidvattenkomponenten återkommer var tolfte timme och tjugofem minuter, omkring 0,022 millihertz, och hela den familj av tidvattenkomponenter som tidvattentabeller byggs av upptar området under en tiondels millihertz.
Tekniken möter enheten i höga byggnaders och långa broars svaj, vars grundmoder faller mellan omkring 100 och 500 millihertz, och i de långsamma reglerkretsarna för uppvärmning och kemisk anläggning, där ett förlopp kan behöva många minuter för att svara på en ändring.
En millihertz motsvarar 0,001 hertz, en cykel per 1000 sekunder eller 1000 mikrohertz.
Gigahertzen är en frekvensenhet som motsvarar en miljard hertz. Beteckningen är GHz. Det är den trådlösa kommunikationens område i vår tid och klockans område i varje nutida dator, och nästan inget av det var i vardagligt bruk före 1990-talet.
Wi-fi upptar två huvudband, vid 2,4 och 5 gigahertz, med ett nyare band nära 6. Bandet vid 2,4 gigahertz är trångt eftersom det är licensfritt nästan överallt och delas med Bluetooth, sladdlösa telefoner och mikrovågsugnar, som arbetar vid 2,45 gigahertz eftersom vattenmolekyler där tar upp energi effektivt. Bandet vid 5 gigahertz ger fler kanaler och högre takt men sugs upp starkare av väggar och täcker därför ett mindre område.
Mobiltelefonin spänner över hela området. Tidigare generationer använde band under 1 gigahertz för deras långa räckvidd in i byggnader och över landsbygden, medan nyare tilldelningar vid 1,8, 2,6 och 3,5 gigahertz bär mer data över kortare avstånd. Ju högre frekvens, desto mer bandbredd finns att tillgå och desto sämre tränger den igenom, och varje nätgeneration är en förhandling mellan dessa två fakta.
Datorernas klockfrekvenser gick över i gigahertz kring år 2000 och stannade nära fyra några år senare. Gränsen är termisk: effektförlusten stiger brant med frekvensen, och bortom ungefär fyra gigahertz kan en vanlig kiselprocessor inte göra sig av med värmen. Prestandavinsterna sedan dess har kommit av fler kärnor, bredare instruktionsutfärdning och bättre minneshierarkier, inte av högre klocka.
Satellitlänkar, radar och radioastronomi arbetar alla här. Väderradar går vanligen mellan 2,7 och 5,6 gigahertz, flygledningens radar i liknande band, och den mikrovågsbakgrund som fyller universum har sitt maximum nära 160 gigahertz, långt över området för kommunikation på jorden.
Millimetervågssystem vid 24 gigahertz och uppåt används till bilarnas kollisionsradar och till mobilnätens band med störst kapacitet. Deras mycket korta våglängder tillåter små antenner och väldiga datatakter men stoppas av nästan vad som helst, inklusive regn och lövverk.
En gigahertz motsvarar en miljard hertz, 1000 megahertz eller 0,001 terahertz.