| Mikropascal (µPa) | Newton per kvadratmeter (N/m²) |
|---|---|
| 1 Mikropascal | 0.000001 N/m² |
| 2 Mikropascal | 0.000002 N/m² |
| 3 Mikropascal | 0.000003 N/m² |
| 4 Mikropascal | 0.000004 N/m² |
| 5 Mikropascal | 0.000005 N/m² |
| 10 Mikropascal | 0.00001 N/m² |
| 20 Mikropascal | 0.00002 N/m² |
| 25 Mikropascal | 0.000025 N/m² |
| 50 Mikropascal | 0.00005 N/m² |
| 100 Mikropascal | 0.0001 N/m² |
| Referens | Mikropascal (µPa) | Newton per kvadratmeter (N/m²) |
|---|---|---|
| Atmospheric pressure at sea level | 1.01325 × 1011 µPa | 101325 N/m² |
| Healthy blood pressure (120 mmHg) | 1.6 × 1010 µPa | 16000 N/m² |
| A car tyre | 2.2 × 1011 µPa | 220000 N/m² |
| A racing bicycle tyre | 6 × 1011 µPa | 600000 N/m² |
Mikropascalen är en tryckenhet på en miljondels pascal. Beteckningen är µPa. Den är en av de minsta tryckenheter som används i praktiken, och den har sin plats tack vare ett enda tal: 20 mikropascal, det referenstryck som varje ljudnivå i luft mäts mot.
Den siffran är hörseltröskeln — ungefär det svagaste ljud ett friskt ungt öra kan uppfatta vid omkring 1000 hertz. När akustikerna fastställde decibelskalan för luftburet ljud behövde de ett fast jämförelsetryck, och de valde den tröskeln. Noll decibel betyder ett ljudtryck på 20 mikropascal; varje decibeltal som anges för en väg, en maskin eller en konsert är ett förhållande till det talet.
Skalan som följer är brant. Tjugo decibel är tio gånger referenstrycket, alltså 200 mikropascal. Sextio decibel, ett vanligt samtal, är tusen gånger, alltså 20 millipascal. Hundratjugo decibel, smärtgränsen, är en miljon gånger: 20 pascal. Örat täcker i tryck ett område på en miljon mot ett, och mikropascalen sitter i dess botten.
Undervattensakustiken använder samma enhet men en annan referens. Ljud i vatten hänförs till 1 mikropascal i stället för 20, eftersom den mänskliga hörseltröskeln saknar mening i havet. Den skillnaden väger tungt: en decibelnivå angiven under vatten är inte jämförbar med en i luft, och avståndet mellan de två överenskommelserna är omkring 26 decibel före varje annan rättelse. Sonarvärden, mätningar av valsång och studier av fartygsbuller bär därför tillägget re 1 µPa.
Utanför akustiken dyker mikropascalen upp i vakuumvetenskapen. Ett gott högvakuum ligger kring 100 mikropascal, och ultrahögvakuum, det område ytfysiken och partikelacceleratorerna arbetar i, sträcker sig från några mikropascal ned till nanopascal. Att pumpa en kammare till den nivån kräver timmar av utbakning för att driva av gas som fastnat på väggarna.
Enheten skymtar också i strålningstryck och i de mycket små tryckskillnader som laboratorieinstrument kan skilja ut. Det som mäts i mikropascal är en mätstorhet och ingen kraft någon skulle känna, och just det gör överenskommelsen om referensnivåer så användbar.
En mikropascal motsvarar 0,000001 pascal, 0,001 millipascal, 1000 nanopascal eller ungefär 0,000000000145 pund per kvadrattum.
Newton per kvadratmeter är en tryckenhet lika med en pascal. Beteckningen är N/m². De två är inte bara likvärdiga utan identiska: pascalen är det namn som gavs åt denna sammansättning, och innan Generalkonferensen för mått och vikt antog namnet 1971 hade SI-enheten för tryck inget namn alls utan skrevs ut i sin helhet.
Båda formerna lever kvar därför att de gör olika arbete på papperet. Pascalen är kort och läses som en enhet i egen rätt, vilket passar en mätning. Newton per kvadratmeter visar sina dimensioner, vilket passar en beräkning, eftersom den gör synligt att en multiplikation med en area i kvadratmeter ger en kraft i newton.
Konstruktionstekniken lutar sig ständigt mot den senare egenskapen. Nyttolaster föreskrivs i kilonewton per kvadratmeter, med omkring 1,5 för en bostad, 3 för ett kontor och 5 för en samlingslokal, och att multiplicera det talet med golvytan ger direkt den last i kilonewton som balkarna måste bära. Skrivna som kilopascal vore samma tal riktiga men skulle dölja steget.
Snö och vind följer samma överenskommelse. Snölast anges i kilonewton per kvadratmeter, från några tiondelar i milt klimat till flera i fjällen, och vindtrycket mot en fasad likaså. Eftersom de lasterna kombineras med egentyngden, som av naturen är en kraft, sparar det all omräkning att hålla allt i newton.
Konstruktionen upprepas ett prefix längre ned. En newton per kvadratmillimeter är exakt en megapascal, och därför står materialhållfastheter på ritningar lika ofta som N/mm² som som MPa. Mönstret är värt att känna igen: när ett dokument skriver kraft över area i stället för att namnge en tryckenhet, är det för att skribenten väntar sig att läsaren ska multiplicera.
Inget annat skiljer de två formerna åt. Varje värde i newton per kvadratmeter kan skrivas som pascal utan ändring, och varje omräkningstabell behandlar dem som en enda post. Valet handlar om vad talet strax ska användas till.
En newton per kvadratmeter motsvarar 1 pascal, 0,01 millibar, 0,00001 bar eller ungefär 0,000145 pund per kvadrattum.