| Leagues (lea) | Ångström (Å) |
|---|---|
| 1 League | 48280320000000 Å |
| 2 Leagues | 96560640000000 Å |
| 3 Leagues | 144840960000000 Å |
| 4 Leagues | 193121280000000 Å |
| 5 Leagues | 241401600000000 Å |
| 10 Leagues | 482803200000000 Å |
| 20 Leagues | 965606400000000 Å |
| 25 Leagues | 1.207008 × 1015 Å |
| 50 Leagues | 2.414016 × 1015 Å |
| 100 Leagues | 4.828032 × 1015 Å |
| Referens | Leagues (lea) | Ångström (Å) |
|---|---|---|
| A sheet of A4 paper (long side) | 0.0000615157 lea | 2.97 × 109 Å |
| Average adult human height | 0.00035211 lea | 1.7 × 1010 Å |
| A football pitch (length) | 0.021748 lea | 1.05 × 1012 Å |
| A marathon | 8.73959 lea | 4.2195 × 1014 Å |
| Height of Mount Everest | 1.83284 lea | 8.849 × 1013 Å |
League är en längdenhet som motsvarar tre engelska mil, 24 furlong eller exakt 4828,032 meter. Den är föråldrad i varje praktiskt avseende och lever främst kvar i litteraturen och i historiska handlingar.
Enheten uppstod som ett mått på hur långt en människa kunde gå på en timme, vilket förklarar både dess ungefärliga storlek och dess variation. Antika och medeltida leagues skilde sig kraftigt åt mellan regioner. Den romerska leuga var omkring 2,2 kilometer. Den franska, spanska och portugisiska leaguen hade var sitt värde, och den spanska legua som användes vid koloniala jordtilldelningar i Amerika avvek ytterligare, vilket försvårar tolkningen av gamla lagfartshandlingar i Texas och den amerikanska sydvästern.
Engelskt bruk stannade vid tre mil, ett tal som i praktiken aldrig var särskilt exakt eftersom det berodde på den mil som gällde för tillfället. Sedan milen själv fastställdes till 5280 fot 1593 ärvde leaguen den definitionen och fick sitt moderna värde 4828,032 meter.
Dess kulturella livskraft överträffar vida dess praktiska nytta. Jules Vernes En världsomsegling under havet mäter en färdväg och inte ett djup, en skillnad som ofta går förlorad i vardagligt tal: tjugotusen leagues är ungefär 96 000 kilometer, mer än dubbla jordomkretsen och vida mer än något havsdjup. Sjumilastövlar förekommer i franska sagor som ett medel att avverka mark i ett enda kliv. Tennysons Charge of the Light Brigade inleds med en halv league framåt.
Enheten avskaffades för handel i Storbritannien för länge sedan och har ingen rättslig ställning. Den dyker ibland upp i nautiska sammanhang, där sjöleaguen om tre nautiska mil är en särskild och något längre enhet.
Eftersom enheten varierar så mycket mellan språk och sekler kan översättningar av äldre verk vilseleda grovt. Ett avstånd angivet i leagues i ett spanskt kolonialdokument, en fransk medeltidskrönika och en engelsk stadga kan skilja sig med en faktor två, och historiker som arbetar med sådana källor räknar i regel om till moderna enheter och anger vilken league de har utgått från.
En league motsvarar 3 engelska mil, 4828,032 meter eller 4,828032 kilometer. En rask timmes promenad täcker betydligt mindre än en.
Ångströmmen är en längdenhet som motsvarar en tiomiljarddels meter, alltså 0,1 nanometer. Den har fått namn efter Anders Jonas Ångström, den svenske fysiker som använde den i sin karta över solspektrumet 1868. Beteckningen är Å, en bokstav hämtad från det svenska alfabetet.
Ångströmmen lever kvar därför att den passar atomernas skala. En väteatom har en radie på ungefär 0,5 Å. En enkelbindning mellan två kolatomer mäter omkring 1,5 Å. Uttryckta i nanometer ger dessa tal obekväma decimaler, och därför föredrar kristallografer, spektroskopister och strukturbiologer alltjämt den äldre enheten. Proteinstrukturer i offentliga databaser beskrivs fortfarande med sin upplösning i ångström, och en struktur som lösts bättre än 2 Å anses hålla hög kvalitet.
Även det synliga ljusets våglängder hamnar i ett bekvämt intervall. Rött ljus ligger nära 7000 Å och violett nära 4000 Å. Röntgenstrålningens våglängder samlas kring 1 Å, och det är just därför som röntgendiffraktion avslöjar avstånden mellan atomer: sonden och målet är lika stora.
Ångströmmen ingår inte i Internationella måttenhetssystemet. BIPM tar upp den bland de enheter som får användas tillsammans med SI men avråder från nya tillämpningar och förordar nanometer eller pikometer. Den rekommendationen har haft begränsad verkan inom de områden där enheten sitter djupt. Halvledartillverkningen är ett tydligt exempel. Processnoder benämndes i nanometer under decennier, men när strukturerna krympte började branschen ange tjockleken på gateoxiden i ångström, och Intel döpte en generation av sin teknik till Angstrom-eran.
Äldre vetenskaplig litteratur måste läsas med försiktighet. Innan ångströmmen knöts till metern definierades den mot en bestämd spektrallinje hos kadmium, och värden som publicerades i början av 1900-talet kan avvika något från dagens. Internationella astronomiska unionen antog den spektroskopiska definitionen 1907, och den gällde tills metern själv omdefinierades mot krypton 1960. Skillnaden är liten men verklig, och den spelar roll när historiska spektralmätningar jämförs med nutida.
Omräkningen är enkel. En ångström motsvarar 10-10 meter, 0,1 nanometer eller 100 pikometer. Tio ångström blir en nanometer.