Omvandling från Kilogram till Hundredweights

Information om Kilogram (kg)

Kilogrammet är massans basenhet i Internationella måttenhetssystemet. Dess beteckning är kg. Det är den enda basenheten vars namn bär ett prefix, ett arv från det tidiga metersystemet som aldrig har städats undan.

I mer än ett sekel definierades kilogrammet av ett enda föremål: en cylinder av platina och iridium förvarad vid Internationella byrån för mått och vikt i Sèvres utanför Paris. Fyrtio officiella kopior delades ut till medlemsstaterna och jämfördes med prototypen med långa mellanrum. Jämförelserna visade en långsam avvikelse på flera tiotals mikrogram mellan prototypen och kopiorna under hundra år, utan att det gick att säga vilken som förändrats. En enhet som bara kunde definieras av ett föremål ingen kunde kontrollera var pinsam för ett system byggt på reproducerbarhet.

Omdefinieringen trädde i kraft den 20 maj 2019. Kilogrammet fastställs nu genom att Plancks konstant ges ett exakt värde, 6,62607015 gånger tio upphöjt till minus trettiofyra joulesekunder, vilket binder massan till tid och längd genom kvantmekaniken. I praktiken sker realiseringen med en Kibblevåg, som väger en massa mot en elektromagnetisk kraft vars storlek är känd i elektriska termer, eller genom att räkna atomerna i en nästan perfekt kiselsfär. Varje väl utrustat laboratorium kan i dag realisera enheten på egen hand.

Vardagen berörs inte av något av detta. Kroppsvikt, matvaror, bagagegränser, frakt och massidan i nästan varje ingenjörsberäkning anges i kilogram, och den internationella prototypen ligger kvar i sitt valv som ett historiskt föremål snarare än som en definition.

Att förverkliga den nya bestämningen kräver ett instrument i stället för ett föremål. En Kibblevåg håller en massa mot en elektromagnetisk kraft vars värde följer av Plancks konstant och jämför så mekanisk och elektrisk effekt direkt, och en andra metod räknar atomerna i en nästan fulländad kula av kisel-28 vars diameter och gitteravstånd är kända till några delar på en miljard. De två vägarna stämmer inom ett tjugotal mikrogram per kilogram, och varje laboratorium som bygger en kan i dag tillverka sin egen primärnormal. Det är den praktiska vinsten med ändringen: massa behöver inte längre spåras till en enda cylinder i ett valv, och ingen olycka med den kan rubba enheten.

Ett kilogram motsvarar 1000 gram, ungefär 2,20462 pund eller cirka 35,274 ounce.

Information om Hundredweight (cwt)

Hundredweight är en massenhet vars värde beror på vilken sida av Atlanten man står. Det brittiska eller långa hundredweight är 112 pund, ungefär 50,802 kilogram. Det amerikanska eller korta är 100 pund, ungefär 45,359 kilogram. Beteckningen är cwt, av latinets centum och engelskans weight.

Namnet lovar hundra och den brittiska versionen levererar hundratolv, vilket ser ut som ett fel tills man ser aritmetiken bakom. Tjugo hundredweight utgör ett long ton om 2240 pund, och ett hundredweight är åtta stone om fjorton pund vardera. Kedjan av halveringar och fördubblingar från pundet till tonnet sluter sig snyggt bara om mellanenheten är 112, så talet är en följd av systemet och inte ett misstag i det.

Dess arbetsliv låg i bulkhandeln. Kol, cement, spannmål, potatis och gödsel rörde sig per hundredweight, och säckstorlekar byggdes kring den: den brittiska standardkolsäcken rymde ett hundredweight, och därför angavs en kolhandlares kärra i antal hundredweight i stället för i ton. Skåpbilar och lätta lastbilar klassades en gång på samma sätt, och uttrycket lever kvar i några fordonsnamn.

I USA används det korta hundredweight fortfarande på jordbruksmarknader, där priser på boskap, spannmål och mjölk noteras per hundredweight i stället för per pund eller ton. På andra håll har enheten till stor del vikit för tonnet och kilogrammet, och dess viktigaste moderna roll är att göra gamla uppteckningar begripliga.

Kontinentala Europa behöll en kusin under annat namn. Kvintalen, av arabiskans qintar genom medeltidslatinet, tjänade samma syfte i fransk, spansk, italiensk och portugisisk handel, och när metersystemet kom bestämdes den helt enkelt till jämna 100 kilogram. Den metriska kvintalen är alltjämt den enhet i vilken spannmålsskördar rapporteras i stora delar av södra Europa, Latinamerika och Indien, och den ligger nog nära den brittiska hundredweighten på 50,8 kilogram för att gamla och nya tal ska se bedrägligt lika ut. Jämförelsen är lärorik: båda enheterna överlevde därför att en säck som en stark arbetare orkar hantera är en naturligare mängd än någon jämn metrisk massa.

Ett brittiskt hundredweight motsvarar 112 pund, ungefär 50,802 kilogram eller 8 stone.