| Referens | Tum (in) | Mikrometer (μm) |
|---|---|---|
| A sheet of A4 paper (long side) | 11.6929 in | 297000 μm |
| Average adult human height | 66.9291 in | 1700000 μm |
| A football pitch (length) | 4133.86 in | 105000000 μm |
| A marathon | 1661220 in | 4.2195 × 1010 μm |
| Height of Mount Everest | 348386 in | 8.849 × 109 μm |
Tummen är en längdenhet som motsvarar exakt 25,4 millimeter. Den är en tolftedel av en fot och en trettiosjättedel av en yard. Beteckningen är in, även om dubbelprim är vanligt i tekniska sammanhang och ett rakt citattecken ofta används informellt.
Det engelska namnet kommer av latinets uncia, som betyder tolftedel och som också gav engelskan ordet ounce. Tidiga definitioner var anatomiska eller jordbruksbetonade. En förordning av Edvard II definierade tummen som tre kornkärnor lagda i rad, och bredden på en mans tumme fungerade som ett praktiskt närmevärde i flera europeiska språk. Svenskan och nederländskan använder alltjämt ord för enheten som betyder tumme.
Dess nuvarande noggrannhet härrör från 1959, då den internationella yard- och poundöverenskommelsen fastställde yarden till exakt 0,9144 meter i USA, Storbritannien, Kanada, Australien, Nya Zeeland och Sydafrika. Före överenskommelsen skilde sig den amerikanska och den brittiska tummen mycket obetydligt, vilket ändå spelade roll vid precisionstillverkning. USA behöll en särskild lantmäteritum för markmätning tills den formellt avskaffades vid utgången av 2022.
Tummen är fortfarande dominerande i flera internationella branscher oavsett lokala måttsystem. Skärmstorlekar anges i tum över hela världen, mätt diagonalt. Fälgdiametrar, cykelhjulsstorlekar, rördimensioner och rackmonterad utrustning använder tumbeteckningar, och 19-tumsracket är en världsomspännande standard. Bildsensorstorlekar anges i tumbråk som inte längre motsvarar något verkligt mått, en kvarleva från mätningen av tv-kamerarör.
Indelningen är av tradition binär snarare än decimal. En tum halveras upprepade gånger till åttondelar, sextondelar och trettiotvådelar, vilket passar linjalers gradering och de bråkdelsmått som borrar och nycklar har. Decimaltum används i skärande bearbetning, där tusendels tum kallas thou eller mil.
Skärmar och tryck håller den i dagligt bruk långt utanför de länder som annars använder den. Tv-apparater, bildskärmar och telefoner säljs överallt efter diagonalen i tum, så en 55-tums tv heter detsamma i Paris som i Chicago. Typografin vilar på samma grund: det går 72 punkter på tummen, en överenskommelse ärvd från tryckeriyrket och inskriven i varje typsnittssystem i en dator, och en bilds upplösning anges i punkter eller bildpunkter per tum. Den som ombryter en sida i ett land som varit metriskt i ett sekel arbetar alltså, utan särskild tanke, i tolftedels och sjuttiotvåendedels tum.
En tum motsvarar exakt 25,4 millimeter, 2,54 centimeter eller 0,0254 meter.
Mikrometern är en miljondels meter och skrivs µm med den grekiska bokstaven my. Den kallas också ofta mikron, ett namn som Generalkonferensen för mått och vikt formellt avskaffade 1967 men som lever kvar i tillverkningsindustrin och materialvetenskapen.
Enheten täcker skalan för enskilda celler och fina partiklar. En röd blodkropp är omkring 7 µm bred. Bakterier mäter vanligen 1 till 5 µm. Människohår har en diameter på ungefär 17 till 180 µm, vilket är skälet till att hår syns medan celler inte gör det. Gränsen för blotta ögat ligger nära 50 µm.
Regleringen av luftkvalitet bygger på mikrometern. PM10 och PM2,5 avser partiklar mindre än 10 µm respektive 2,5 µm. Skillnaden har medicinsk betydelse: större partiklar fastnar i näsa och svalg, medan PM2,5 tränger djupt ned i lungorna och kan ta sig ut i blodet.
Precisionsteknik arbetar i samma intervall. Bearbetningstoleranser anges ofta i mikrometer, liksom ytjämnhet. Lagerspel, färgskiktets tjocklek och planheten hos optiska komponenter mäts på samma sätt. Mätverktyget som kallas mikrometer, eller mikrometerskruv, har fått sitt namn av den noggrannhet det ger och inte av något fast förhållande till enheten.
Våglängder i det infraröda området anges vanligen i mikrometer i stället för nanometer. Värmekameror arbetar normalt mellan 8 och 14 µm, det band där föremål vid vardagliga temperaturer strålar starkast.
Filtrering anges nästan uteslutande i denna enhet. Vattenfilter klassas efter den minsta partikel de fångar, oftast mellan 0,2 och 50 µm, och ett filter på 0,2 µm är fint nog att avskilja de flesta bakterier. Munskydd och andningsskydd provas mot partiklar i samma storleksordning. Beteckningen N95 avser ett filter som fångar minst 95 procent av de luftburna partiklarna i den storlek som är svårast att avskilja, omkring 0,3 µm.
Dess äldre namn vållar ännu förvirring. Fram till 1967 hette enheten officiellt mikron och skrevs med ett ensamt grekiskt my, och ordet är alltjämt vanligt i industrin fastän det årets konferens strök det ur enhetssystemet. Halvledartillverkningen bar namnet i en generation: kretsar beskrevs efter sin processnod i mikron, som föll från tio på sjuttiotalet till under ett omkring 1990, varpå branschen bytte till nanometer och fortsatte. Nutidens nodnamn svarar inte längre mot något fysiskt mått på kretsen, men de tidiga gjorde det, och de angavs just i denna enhet.
En mikrometer motsvarar 1000 nanometer, 0,001 millimeter eller 10-6 meter.