| Tum (in) | Astronomiska enheter (au) |
|---|---|
| 1 Tum | 1.69788512906 × 10-13 au |
| 2 Tum | 3.39577025811 × 10-13 au |
| 3 Tum | 5.09365538717 × 10-13 au |
| 4 Tum | 6.79154051622 × 10-13 au |
| 5 Tum | 8.48942564528 × 10-13 au |
| 10 Tum | 1.69788512906 × 10-12 au |
| 20 Tum | 3.39577025811 × 10-12 au |
| 25 Tum | 4.24471282264 × 10-12 au |
| 50 Tum | 8.48942564528 × 10-12 au |
| 100 Tum | 1.69788512906 × 10-11 au |
| Referens | Tum (in) | Astronomiska enheter (au) |
|---|---|---|
| A sheet of A4 paper (long side) | 11.6929 in | 1.98532 × 10-12 au |
| Average adult human height | 66.9291 in | 1.13638 × 10-11 au |
| A football pitch (length) | 4133.86 in | 7.01882 × 10-10 au |
| A marathon | 1661220 in | 0.000000282056 au |
| Height of Mount Everest | 348386 in | 0.0000000591519 au |
Tummen är en längdenhet som motsvarar exakt 25,4 millimeter. Den är en tolftedel av en fot och en trettiosjättedel av en yard. Beteckningen är in, även om dubbelprim är vanligt i tekniska sammanhang och ett rakt citattecken ofta används informellt.
Det engelska namnet kommer av latinets uncia, som betyder tolftedel och som också gav engelskan ordet ounce. Tidiga definitioner var anatomiska eller jordbruksbetonade. En förordning av Edvard II definierade tummen som tre kornkärnor lagda i rad, och bredden på en mans tumme fungerade som ett praktiskt närmevärde i flera europeiska språk. Svenskan och nederländskan använder alltjämt ord för enheten som betyder tumme.
Dess nuvarande noggrannhet härrör från 1959, då den internationella yard- och poundöverenskommelsen fastställde yarden till exakt 0,9144 meter i USA, Storbritannien, Kanada, Australien, Nya Zeeland och Sydafrika. Före överenskommelsen skilde sig den amerikanska och den brittiska tummen mycket obetydligt, vilket ändå spelade roll vid precisionstillverkning. USA behöll en särskild lantmäteritum för markmätning tills den formellt avskaffades vid utgången av 2022.
Tummen är fortfarande dominerande i flera internationella branscher oavsett lokala måttsystem. Skärmstorlekar anges i tum över hela världen, mätt diagonalt. Fälgdiametrar, cykelhjulsstorlekar, rördimensioner och rackmonterad utrustning använder tumbeteckningar, och 19-tumsracket är en världsomspännande standard. Bildsensorstorlekar anges i tumbråk som inte längre motsvarar något verkligt mått, en kvarleva från mätningen av tv-kamerarör.
Indelningen är av tradition binär snarare än decimal. En tum halveras upprepade gånger till åttondelar, sextondelar och trettiotvådelar, vilket passar linjalers gradering och de bråkdelsmått som borrar och nycklar har. Decimaltum används i skärande bearbetning, där tusendels tum kallas thou eller mil.
Skärmar och tryck håller den i dagligt bruk långt utanför de länder som annars använder den. Tv-apparater, bildskärmar och telefoner säljs överallt efter diagonalen i tum, så en 55-tums tv heter detsamma i Paris som i Chicago. Typografin vilar på samma grund: det går 72 punkter på tummen, en överenskommelse ärvd från tryckeriyrket och inskriven i varje typsnittssystem i en dator, och en bilds upplösning anges i punkter eller bildpunkter per tum. Den som ombryter en sida i ett land som varit metriskt i ett sekel arbetar alltså, utan särskild tanke, i tolftedels och sjuttiotvåendedels tum.
En tum motsvarar exakt 25,4 millimeter, 2,54 centimeter eller 0,0254 meter.
Astronomiska enheten är en längd som motsvarar exakt 149 597 870 700 meter, alltså nästan 150 miljoner kilometer. Beteckningen är au. Den motsvarar ungefär medelavståndet mellan jorden och solen och är standardmåttet för avstånd inom solsystemet.
Enheten definierades ursprungligen genom det banförhållandet i stället för genom ett fast tal. Tidigare definitioner knöt den till egenskaperna hos en tänkt kropp i bana kring solen, vilket innebar att värdet berodde på gravitationskonstanten och måste revideras när mätningarna förbättrades. Internationella astronomiska unionen bröt det beroendet 2012 genom att fastställa astronomiska enheten som ett exakt antal meter. Ändringen förenklade beräkningarna och undanröjde en olägenhet: en enhet vars längd förflyttade sig varje gång en fysikalisk konstant förfinades.
Att bestämma dess värde var ett av observationsastronomins stora problem. Venuspassager framför solskivan, observerade från vitt skilda platser på jorden, gjorde det möjligt att triangulera avståndet. Expeditioner rustades för passagerna 1761, 1769, 1874 och 1882, och James Cooks första stillahavsresa lades upp kring händelsen 1769. Radaravståndsmätning mot Venus på 1960-talet fastställde till slut talet långt noggrannare än någon optisk metod.
Enheten gör solsystemets avstånd läsbara. Merkurius går i bana på 0,39 au, Mars på 1,52 au, Jupiter på 5,2 au och Neptunus på 30,1 au. Kuiperbältet sträcker sig till omkring 50 au. Voyager 1, det mest avlägsna människoskapade föremålet, har passerat 165 au. Ljuset behöver ungefär 499 sekunder för en astronomisk enhet, så solen ligger drygt åtta ljusminuter bort.
Utanför solsystemet blir enheten otymplig, och astronomer går över till ljusår och parsec. En parsec är 206 265 au.
Rymdsondsnavigering förutsätter att enheten är exakt och inte ungefärlig. Banor till de yttre planeterna beräknas över avstånd på tiotals astronomiska enheter, och ett fel i själva enhetens längd skulle fortplanta sig till varje positionsberäkning. Att värdet fastställdes 2012 tog bort den källan till drift ur de efemerider som används vid uppdragsplanering.
En astronomisk enhet motsvarar 149 597 870,7 kilometer, eller ungefär 92,956 miljoner engelska mil.