| Dekameter (dam) | Parsec (pc) |
|---|---|
| 1 Dekameter | 3.24077928944 × 10-16 pc |
| 2 Dekameter | 6.48155857889 × 10-16 pc |
| 3 Dekameter | 9.72233786833 × 10-16 pc |
| 4 Dekameter | 1.29631171578 × 10-15 pc |
| 5 Dekameter | 1.62038964472 × 10-15 pc |
| 10 Dekameter | 3.24077928944 × 10-15 pc |
| 20 Dekameter | 6.48155857889 × 10-15 pc |
| 25 Dekameter | 8.10194822361 × 10-15 pc |
| 50 Dekameter | 1.62038964472 × 10-14 pc |
| 100 Dekameter | 3.24077928944 × 10-14 pc |
| Referens | Dekameter (dam) | Parsec (pc) |
|---|---|---|
| A sheet of A4 paper (long side) | 0.0297 dam | 9.62511 × 10-18 pc |
| Average adult human height | 0.17 dam | 5.50932 × 10-17 pc |
| A football pitch (length) | 10.5 dam | 3.40282 × 10-15 pc |
| A marathon | 4219.5 dam | 1.36745 × 10-12 pc |
| Height of Mount Everest | 884.9 dam | 2.86777 × 10-13 pc |
Dekametern är tio meter och skrivs dam. Det är en giltig SI-enhet bildad med förleden deka, men liksom decimetern används den sällan. Deka är den enda multipelförleden i SI vars beteckning består av två bokstäver, vilket gör den lite otymplig att skriva och kan ha bidragit till att den förbisetts.
Stavningen varierar. Dekameter är den internationella formen; i vissa amerikanska texter skrivs dekameter, och i äldre material förekommer ibland beteckningen dkm, även om dam är den form BIPM erkänner. Likheten mellan dam och förkortningen för decimeter har orsakat förväxlingar, och vissa standardiseringsorgan avråder från enheten enbart av det skälet.
Där den ändå förekommer är det mest inom lantmäteri, skogsbruk och agronomi. Fältmått, planteringsavstånd och trädhöjder ligger lagom i storleksordningen några dekameter. Vissa europeiska fastighetsregister använder enheten. Den dyker också upp i specifikationer för kabel och slang som levereras i tiometerslängder.
Den härledda ytenheten är mer bekant än längdenheten. En kvadratdekameter är 100 kvadratmeter, alltså exakt ett ar. Aret används i sig föga, men dess hundrafaldiga multipel, hektaret, är standardmåttet på markareal i större delen av världen. Ett hektar är 100 ar, eller 10 000 kvadratmeter, och kan lika gärna beskrivas som en kvadrathektometer.
I praktiken uttrycker de flesta tio meter helt enkelt som tio meter, eller som 0,01 kilometer när man arbetar i större skala. Dekametern förstås bäst som en formellt korrekt enhet som vardagsbruket har gått förbi.
Storheten dyker ändå upp i ett vardagligt sammanhang utan att nämnas vid namn. Banlängder i simhallar, sträckor på löparbanor och avståndet mellan gatlyktor sätts ofta i multiplar av tio meter. Planhandlingar som anger tomtbredder eller byggnaders avstånd till gata arbetar ofta i samma rutnät. Storheten är användbar; det är bara ordet som fallit ur bruk.
Dess kvadrat har klarat sig bättre än längden själv. Aren, hundra kvadratmeter, är kvadratdekametern under annat namn, och även om aren i dag är sällsynt styr dess hundrafald hektaret markmätningen i nästan hela världen. Samma mönster syns i dekaret om tusen kvadratmeter, den gängse enheten för åkermark i Turkiet, Grekland, Norge och delar av Balkan, vilket helt enkelt är tio ar. Dekametern överlever alltså främst genom arv: ingen anger en åkergräns i dekameter, men en stor del av världens mark köps och säljs i enheter byggda av den.
En dekameter motsvarar 10 meter, 1000 centimeter eller 0,01 kilometer. Det är omkring 32,8084 fot.
Parsec är en avståndsenhet som motsvarar ungefär 3,0857 × 1016 meter, alltså 3,26 ljusår. Beteckningen är pc. Den är standardenheten för avstånd inom yrkesastronomin och föredras framför ljusåret i forskningslitteraturen.
Namnet är en sammandragning av parallaxsekund, och definitionen följer direkt av hur stjärnavstånd faktiskt mäts. När jorden går sitt varv kring solen tycks närbelägna stjärnor förskjutas något mot den mer avlägsna bakgrunden. Hälften av den årliga förskjutningen är stjärnans parallaxvinkel. En stjärna med en parallax på en bågsekund ligger på en parsecs avstånd. Sambandet är ett enkelt omvänt värde: avståndet i parsec är ett dividerat med parallaxen i bågsekunder, vilket gör enheten bekväm för observatören. Ingen omräkning behövs mellan mätning och resultat.
Formellt definieras parsec som 648 000 dividerat med pi astronomiska enheter, ett värde som Internationella astronomiska unionen fastställde exakt 2015. Herbert Hall Turner föreslog namnet 1913.
Ingen stjärna ligger nära nog för att ha en parallax på en hel bågsekund. Proxima Centauri, den närmaste, har en parallax på omkring 0,77 bågsekunder och ligger 1,3 parsec bort. Vinklarna är ytterst små, och det är därför parallaxen inte mättes med framgång förrän 1838 trots att man sökt den sedan antiken. Rymdsonden Gaia har sedan dess mätt parallaxer för över en miljard stjärnor med mikrobågsekunders noggrannhet.
Multiplar täcker de större skalorna. Vintergatan är omkring 30 kiloparsec i diameter, och avstånden mellan galaxhopar räknas i megaparsec. Hubbles konstant anges av hävd i kilometer per sekund och megaparsec.
Enheten är vida känd från en replik i Stjärnornas krig där Millennium Falcon avverkar en rutt på under tolv parsec, ett avstånd där man väntat sig en tid.
Kosmologin räknar i megaparsec och ger enheten en roll i en av sina centrala tvister. Hubblekonstanten, den takt med vilken universum vidgas, anges i kilometer per sekund och per megaparsec: en galax en megaparsec bort avlägsnar sig med omkring sjuttio kilometer i sekunden, en två megaparsec bort med det dubbla. Mätningar från den kosmiska bakgrundsstrålningen ger ett värde nära 67, medan de från supernovor och variabla stjärnor ger omkring 73, och klyftan mellan dem har stått emot ett årtiondes möda att sluta den. Vad som än löser oenigheten kommer den att avhandlas i denna enhet.
En parsec motsvarar 3,26156 ljusår, 206 265 astronomiska enheter eller 30,857 biljoner kilometer.