| Dekameter (dam) | Ljusår (ly) |
|---|---|
| 1 Dekameter | 1.05700083402 × 10-15 ly |
| 2 Dekameter | 2.11400166805 × 10-15 ly |
| 3 Dekameter | 3.17100250207 × 10-15 ly |
| 4 Dekameter | 4.2280033361 × 10-15 ly |
| 5 Dekameter | 5.28500417012 × 10-15 ly |
| 10 Dekameter | 1.05700083402 × 10-14 ly |
| 20 Dekameter | 2.11400166805 × 10-14 ly |
| 25 Dekameter | 2.64250208506 × 10-14 ly |
| 50 Dekameter | 5.28500417012 × 10-14 ly |
| 100 Dekameter | 1.05700083402 × 10-13 ly |
| Referens | Dekameter (dam) | Ljusår (ly) |
|---|---|---|
| A sheet of A4 paper (long side) | 0.0297 dam | 3.13929 × 10-17 ly |
| Average adult human height | 0.17 dam | 1.7969 × 10-16 ly |
| A football pitch (length) | 10.5 dam | 1.10985 × 10-14 ly |
| A marathon | 4219.5 dam | 4.46002 × 10-12 ly |
| Height of Mount Everest | 884.9 dam | 9.3534 × 10-13 ly |
Dekametern är tio meter och skrivs dam. Det är en giltig SI-enhet bildad med förleden deka, men liksom decimetern används den sällan. Deka är den enda multipelförleden i SI vars beteckning består av två bokstäver, vilket gör den lite otymplig att skriva och kan ha bidragit till att den förbisetts.
Stavningen varierar. Dekameter är den internationella formen; i vissa amerikanska texter skrivs dekameter, och i äldre material förekommer ibland beteckningen dkm, även om dam är den form BIPM erkänner. Likheten mellan dam och förkortningen för decimeter har orsakat förväxlingar, och vissa standardiseringsorgan avråder från enheten enbart av det skälet.
Där den ändå förekommer är det mest inom lantmäteri, skogsbruk och agronomi. Fältmått, planteringsavstånd och trädhöjder ligger lagom i storleksordningen några dekameter. Vissa europeiska fastighetsregister använder enheten. Den dyker också upp i specifikationer för kabel och slang som levereras i tiometerslängder.
Den härledda ytenheten är mer bekant än längdenheten. En kvadratdekameter är 100 kvadratmeter, alltså exakt ett ar. Aret används i sig föga, men dess hundrafaldiga multipel, hektaret, är standardmåttet på markareal i större delen av världen. Ett hektar är 100 ar, eller 10 000 kvadratmeter, och kan lika gärna beskrivas som en kvadrathektometer.
I praktiken uttrycker de flesta tio meter helt enkelt som tio meter, eller som 0,01 kilometer när man arbetar i större skala. Dekametern förstås bäst som en formellt korrekt enhet som vardagsbruket har gått förbi.
Storheten dyker ändå upp i ett vardagligt sammanhang utan att nämnas vid namn. Banlängder i simhallar, sträckor på löparbanor och avståndet mellan gatlyktor sätts ofta i multiplar av tio meter. Planhandlingar som anger tomtbredder eller byggnaders avstånd till gata arbetar ofta i samma rutnät. Storheten är användbar; det är bara ordet som fallit ur bruk.
Dess kvadrat har klarat sig bättre än längden själv. Aren, hundra kvadratmeter, är kvadratdekametern under annat namn, och även om aren i dag är sällsynt styr dess hundrafald hektaret markmätningen i nästan hela världen. Samma mönster syns i dekaret om tusen kvadratmeter, den gängse enheten för åkermark i Turkiet, Grekland, Norge och delar av Balkan, vilket helt enkelt är tio ar. Dekametern överlever alltså främst genom arv: ingen anger en åkergräns i dekameter, men en stor del av världens mark köps och säljs i enheter byggda av den.
En dekameter motsvarar 10 meter, 1000 centimeter eller 0,01 kilometer. Det är omkring 32,8084 fot.
Ljusåret är den sträcka ljuset tillryggalägger i vakuum under ett julianskt år, lika med exakt 9 460 730 472 580 800 meter, eller ungefär 9,46 biljoner kilometer. Beteckningen är ly.
Det är en enhet för avstånd och inte för tid, något som namnet skymmer och som orsakar en envis förvirring. Exaktheten följer av två definierade storheter: ljusets hastighet är fastställd till 299 792 458 meter per sekund, och ett julianskt år definieras som exakt 365,25 dygn om 86 400 sekunder. Produkten av de två ger ett tal helt utan mätosäkerhet.
Enhetens tjusning är att den gör ljusets ändliga hastighet påtaglig. Att betrakta ett objekt tolv ljusår bort innebär att se det som det var för tolv år sedan, och den fördröjningen är ingen kuriositet utan grunden för den observerande kosmologin. De mest avlägsna galaxer som observerats ligger miljarder ljusår bort, så teleskop är i praktiken instrument för att blicka in i det förflutna.
Näraliggande avstånd ter sig blygsamma i enhetens skala. Proxima Centauri, solens närmaste stjärna, ligger 4,25 ljusår bort. Sirius 8,6. Vintergatans centrum ligger omkring 26 000 ljusår från jorden, och galaxen sträcker sig över ungefär 100 000. Andromedagalaxen befinner sig omkring 2,5 miljoner ljusår bort och syns för blotta ögat från en mörk plats, vilket gör den till det mest avlägsna föremål de flesta någonsin kommer att se direkt.
Yrkesastronomer föredrar i allmänhet parsec, som följer naturligt av parallaxmätning, och tidskrifter anger avstånd i parsec, kiloparsec och megaparsec. Ljusåret dominerar i populärt skrivande därför att det inte kräver någon förklaring utöver ljusets hastighet.
Besläktade enheter följer samma princip i mindre skala. Ljussekunden, omkring 300 000 kilometer, ligger nära avståndet jorden–månen, och radioingenjörer använder ljusnanosekunden, ungefär 30 centimeter, när de resonerar om signalens utbredning i en kabel. Ljusminuten och ljustimmen förekommer ibland i beskrivningar av det yttre solsystemet.
Ett ljusår motsvarar 63 241 astronomiska enheter, ungefär 0,3066 parsec eller 9,4607 biljoner kilometer.