| Referens | Bar (bar) | Pounds per kvadrattum (psi) |
|---|---|---|
| Atmospheric pressure at sea level | 1.01325 bar | 14.6959 psi |
| Healthy blood pressure (120 mmHg) | 0.16 bar | 2.3206 psi |
| A car tyre | 2.2 bar | 31.9083 psi |
| A racing bicycle tyre | 6 bar | 87.0226 psi |
Baren är en tryckenhet på exakt 100 000 pascal, alltså 100 kilopascal. Beteckningen är bar. Den ingår inte i Internationella måttenhetssystemet men tolereras vid sidan av det och används i hela den europeiska tekniken, eftersom den råkar ligga nästan exakt på det normala lufttrycket: en atmosfär är 1,01325 bar.
Den slumpen är hela skälet till dess framgång. Ett tryck angivet i bar läses som ett nästan exakt antal atmosfärer, så sex bar i en tryckluftsledning betyder omkring sex gånger trycket utanför, ett faktum en ingenjör kan använda utan räkning. Namnet kommer av det grekiska ordet för tyngd, och enheten föreslogs av den norske meteorologen Vilhelm Bjerknes omkring 1909.
Dykningen använder den därför att havet ställer upp. Var tionde meter havsvatten lägger till nästan exakt en bar, så den som dyker på tjugo meter befinner sig under tre bar absolut tryck, atmosfären ovanför inräknad. Dekompressionstabeller, gasförbrukning och flasktryck följer alla av det enda sambandet, och hela dykpraktiken är lättare att lära ut i bar än i någon annan enhet.
Vardagens maskiner arbetar vid några bar. Bildäck pumpas till mellan två och två och en halv, verkstadens tryckluft går vid sex till åtta, kranvatten kommer fram vid tre till sex, och en espressomaskin extraherar vid nio, ett tal så etablerat att det står på maskinens framsida. Armbandsur bär täthetsangivelser i bar, där tio bar nominellt motsvarar hundra meters djup.
Skillnaden mellan övertryck och absolut tryck betyder här mer än någon annanstans. En däckmätare som visar 2,2 bar anger 2,2 bar över den omgivande luften, så det absoluta trycket inuti är 3,2. Industrin skriver barg för övertryck och bara för absolut tryck, och att blanda ihop dem är en vanlig felkälla i specifikationer och i säkerhetsberäkningar.
Standardiseringsorgan har i årtionden avrått från baren till förmån för pascalen, utan större verkan. Kilopascalen är det koherenta alternativet och används i Kanada, Australien och delar av Asien, men hundra kilopascal läses mindre naturligt än en bar, och vanan har visat sig starkare än rekommendationen.
En bar motsvarar 100 000 pascal, 100 kilopascal, 1000 millibar eller ungefär 14,5 pund per kvadrattum.
Pundet per kvadrattum är en tryckenhet på 6894,76 pascal. Beteckningen är psi. Det är kraften från ett pund fördelad över en kvadrattum, och det är Förenta staternas arbetstryckenhet och enheten på mycket utrustning som säljs över hela världen, eftersom så mycket hydraulik och pneumatik konstrueras efter amerikanska specifikationer.
Dess mest välbekanta uppträdande är på däck. En bil pumpas till mellan 30 och 35 pund per kvadrattum, ett cykeldäck till 80 eller mer, och en tung lastbil till omkring 100. Eftersom trycket och kontaktytan tillsammans bär fordonet ändrar en liten avvikelse i talet väghållning, förbrukning och däckens livslängd, och därför står det tryckt på insidan av dörren i varje bil.
Trycksatta system använder samma skala. En verkstadsluftledning går vid 90 till 120 pund per kvadrattum, hushållsvatten kommer fram vid 40 till 80, hydraulik arbetar kring 3000, och en full dykflaska håller 3000 eller mer. Den bekväma slumpen är att lufttrycket är 14,7 pund per kvadrattum, så en avläsning på 30 betyder absolut sett ungefär tre gånger lufttrycket.
Den absoluta skillnaden är skriven i själva beteckningen. Ingenjörer skriver psig för övertryck, mätt över den omgivande luften, och psia för absolut tryck, mätt från vakuum. Ett däck vid 32 psig ligger vid 46,7 psia, och att blanda ihop de två i en beräkning av gasmängd eller kärlhållfasthet ger ett fel på en atmosfär, vilket vid låga tryck är merparten av svaret.
Flyget använder det för kabintryckskillnaden. Ett trafikflygplan håller vid marschhöjd en tryckskillnad på omkring åtta till nio pund per kvadrattum mellan kabin och utomhusluft, och skrovet konstrueras och utmattningsprovas mot den upprepade lasten. Det talet bestämmer den verksamma kabinhöjden och därmed hur passagerarna mår vid slutet av en lång flygning.
Omräkningen till metriskt är exakt men föga minnesvärd, eftersom ett pund per kvadrattum är 6894,76 pascal. De två tumregler som är värda att bära med sig är att en bar är omkring 14,5 pund per kvadrattum och att ett pund per kvadrattum är omkring sju kilopascal; båda räcker för att bedöma en mätare och ingen räcker för en konstruktionsberäkning.
Ett pund per kvadrattum motsvarar 6894,76 pascal, ungefär 0,0689 bar, cirka 6,89 kilopascal eller omkring 0,068 atmosfärer.