| Bar (bar) | Megapound per kvadrattum (Mpsi) |
|---|---|
| 1 Bar | 0.0000145037743897 Mpsi |
| 2 Bar | 0.0000290075487795 Mpsi |
| 3 Bar | 0.0000435113231692 Mpsi |
| 4 Bar | 0.0000580150975589 Mpsi |
| 5 Bar | 0.0000725188719486 Mpsi |
| 10 Bar | 0.000145037743897 Mpsi |
| 20 Bar | 0.000290075487795 Mpsi |
| 25 Bar | 0.000362594359743 Mpsi |
| 50 Bar | 0.000725188719486 Mpsi |
| 100 Bar | 0.00145037743897 Mpsi |
| Referens | Bar (bar) | Megapound per kvadrattum (Mpsi) |
|---|---|---|
| Atmospheric pressure at sea level | 1.01325 bar | 0.0000146959 Mpsi |
| Healthy blood pressure (120 mmHg) | 0.16 bar | 0.0000023206 Mpsi |
| A car tyre | 2.2 bar | 0.0000319083 Mpsi |
| A racing bicycle tyre | 6 bar | 0.0000870226 Mpsi |
Baren är en tryckenhet på exakt 100 000 pascal, alltså 100 kilopascal. Beteckningen är bar. Den ingår inte i Internationella måttenhetssystemet men tolereras vid sidan av det och används i hela den europeiska tekniken, eftersom den råkar ligga nästan exakt på det normala lufttrycket: en atmosfär är 1,01325 bar.
Den slumpen är hela skälet till dess framgång. Ett tryck angivet i bar läses som ett nästan exakt antal atmosfärer, så sex bar i en tryckluftsledning betyder omkring sex gånger trycket utanför, ett faktum en ingenjör kan använda utan räkning. Namnet kommer av det grekiska ordet för tyngd, och enheten föreslogs av den norske meteorologen Vilhelm Bjerknes omkring 1909.
Dykningen använder den därför att havet ställer upp. Var tionde meter havsvatten lägger till nästan exakt en bar, så den som dyker på tjugo meter befinner sig under tre bar absolut tryck, atmosfären ovanför inräknad. Dekompressionstabeller, gasförbrukning och flasktryck följer alla av det enda sambandet, och hela dykpraktiken är lättare att lära ut i bar än i någon annan enhet.
Vardagens maskiner arbetar vid några bar. Bildäck pumpas till mellan två och två och en halv, verkstadens tryckluft går vid sex till åtta, kranvatten kommer fram vid tre till sex, och en espressomaskin extraherar vid nio, ett tal så etablerat att det står på maskinens framsida. Armbandsur bär täthetsangivelser i bar, där tio bar nominellt motsvarar hundra meters djup.
Skillnaden mellan övertryck och absolut tryck betyder här mer än någon annanstans. En däckmätare som visar 2,2 bar anger 2,2 bar över den omgivande luften, så det absoluta trycket inuti är 3,2. Industrin skriver barg för övertryck och bara för absolut tryck, och att blanda ihop dem är en vanlig felkälla i specifikationer och i säkerhetsberäkningar.
Standardiseringsorgan har i årtionden avrått från baren till förmån för pascalen, utan större verkan. Kilopascalen är det koherenta alternativet och används i Kanada, Australien och delar av Asien, men hundra kilopascal läses mindre naturligt än en bar, och vanan har visat sig starkare än rekommendationen.
En bar motsvarar 100 000 pascal, 100 kilopascal, 1000 millibar eller ungefär 14,5 pund per kvadrattum.
Megapundet per kvadrattum är en tryckenhet på en miljon pund per kvadrattum, eller 6,895 gigapascal. Beteckningen är Mpsi. Ingenting arbetar vid detta tryck; enheten finns enbart för att ange elasticitetsmodulen, den storhet som beskriver hur styvt ett material är och inte hur starkt.
Två tal uttryckta i den kan varje amerikansk maskiningenjör utantill. Stål har en elasticitetsmodul på 29 miljoner pund per kvadrattum och aluminium 10 miljoner, och det förhållandet på ungefär tre mot ett styr hur de två beter sig i varje bärverk. En detalj i stål och en i aluminium med identisk form och identisk hållfasthet böjer sig inte lika, och skillnaden är exakt den faktorn.
De övriga vanliga metallerna ordnar sig omkring dem. Titan ligger på omkring 16,5 miljoner pund per kvadrattum, koppar på 17, magnesium på 6,5, och gjutjärn mellan 12 och 20 beroende på sort. Eftersom modulen knappt ändras av värmebehandling eller legering inom en metallfamilj är de talen långt stabilare än hållfasthetstal och går att lita på mellan olika sorter.
Det är i kompositerna enheten gör sitt intressantaste arbete. Vanlig kolfiber når omkring 33 miljoner pund per kvadrattum längs fibern, höga modulkvaliteter 55 till 85, och glasfiber bara omkring 10, lika mycket som aluminium. Eftersom ett kompositlaminat har olika modul i varje riktning arbetar konstruktören med en uppsättning värden i stället för ett enda, och enheten dyker upp flera gånger på ett och samma datablad.
Dess metriska motsvarighet är gigapascalen, och omräkningen är 6,895 gigapascal per megapund och kvadrattum. Stål vid 29 miljoner pund per kvadrattum är 200 gigapascal, och aluminium vid 10 miljoner är 69, vilket också är de två mest citerade styvhetstalen i metrisk teknik. De två traditionerna beskriver exakt samma material.
Att skilja modul från hållfasthet betyder här mer än någon annanstans. Ett stål med modulen 29 miljoner pund per kvadrattum kan flyta vid 50 tusen, en skillnad på nära sexhundra gånger, och de två egenskaperna är oberoende: en värmebehandling kan fördubbla ett ståls hållfasthet och lämna dess styvhet orörd.
Ett megapund per kvadrattum motsvarar 1 000 000 pund per kvadrattum, ungefär 6,895 gigapascal, cirka 68 950 bar eller 1000 kilopund per kvadrattum.