| Referens | Bar (bar) | Kilopound per kvadrattum (ksi) |
|---|---|---|
| Atmospheric pressure at sea level | 1.01325 bar | 0.0146959 ksi |
| Healthy blood pressure (120 mmHg) | 0.16 bar | 0.0023206 ksi |
| A car tyre | 2.2 bar | 0.0319083 ksi |
| A racing bicycle tyre | 6 bar | 0.0870226 ksi |
Baren är en tryckenhet på exakt 100 000 pascal, alltså 100 kilopascal. Beteckningen är bar. Den ingår inte i Internationella måttenhetssystemet men tolereras vid sidan av det och används i hela den europeiska tekniken, eftersom den råkar ligga nästan exakt på det normala lufttrycket: en atmosfär är 1,01325 bar.
Den slumpen är hela skälet till dess framgång. Ett tryck angivet i bar läses som ett nästan exakt antal atmosfärer, så sex bar i en tryckluftsledning betyder omkring sex gånger trycket utanför, ett faktum en ingenjör kan använda utan räkning. Namnet kommer av det grekiska ordet för tyngd, och enheten föreslogs av den norske meteorologen Vilhelm Bjerknes omkring 1909.
Dykningen använder den därför att havet ställer upp. Var tionde meter havsvatten lägger till nästan exakt en bar, så den som dyker på tjugo meter befinner sig under tre bar absolut tryck, atmosfären ovanför inräknad. Dekompressionstabeller, gasförbrukning och flasktryck följer alla av det enda sambandet, och hela dykpraktiken är lättare att lära ut i bar än i någon annan enhet.
Vardagens maskiner arbetar vid några bar. Bildäck pumpas till mellan två och två och en halv, verkstadens tryckluft går vid sex till åtta, kranvatten kommer fram vid tre till sex, och en espressomaskin extraherar vid nio, ett tal så etablerat att det står på maskinens framsida. Armbandsur bär täthetsangivelser i bar, där tio bar nominellt motsvarar hundra meters djup.
Skillnaden mellan övertryck och absolut tryck betyder här mer än någon annanstans. En däckmätare som visar 2,2 bar anger 2,2 bar över den omgivande luften, så det absoluta trycket inuti är 3,2. Industrin skriver barg för övertryck och bara för absolut tryck, och att blanda ihop dem är en vanlig felkälla i specifikationer och i säkerhetsberäkningar.
Standardiseringsorgan har i årtionden avrått från baren till förmån för pascalen, utan större verkan. Kilopascalen är det koherenta alternativet och används i Kanada, Australien och delar av Asien, men hundra kilopascal läses mindre naturligt än en bar, och vanan har visat sig starkare än rekommendationen.
En bar motsvarar 100 000 pascal, 100 kilopascal, 1000 millibar eller ungefär 14,5 pund per kvadrattum.
Kilopundet per kvadrattum är en tryckenhet på tusen pund per kvadrattum, eller 6,895 megapascal. Beteckningen är ksi. Det är ingen tryckenhet i vardagligt bruk utan en spänningsenhet, och det är så amerikansk teknik anger hållfastheten hos konstruktionsmaterial.
Konstruktionsstål föreskrivs i den. Den kvalitet som länge kallats A36 flyter vid 36 kilopund per kvadrattum, och det bredflänsade stål som ersatte den som amerikansk norm flyter vid 50. Armeringsjärn av klass 60 flyter vid 60, och höghållfasta skruvar klassas vid 120 i drag. De talen är det amerikanska konstruktionsarbetets ordförråd på samma sätt som 355 och 500 är det i Europa.
Betongen använder samma skala nedåt. En vanlig konstruktionsblandning når fyra kilopund per kvadrattum i tryck vid tjugoåtta dygn, högpresterande blandningar åtta eller mer, och det föreskrivna talet står på ritningarna, i receptet och i provkroppsrapporten. Aluminiumlegeringar ligger däremellan, och en vanlig värmebehandlad kvalitet flyter vid omkring 35.
Brottmekaniken förlänger enheten i en ovanlig riktning. Brottseghet anges i kilopund per kvadrattum gånger kvadratroten ur en tum, ett sammansatt uttryck som ser underligt ut men är dimensionsriktigt, och det beskriver hur stor spricka ett material tål innan den löper. Den metriska motsvarigheten är megapascal gånger kvadratroten ur en meter, och att räkna om mellan dem kräver omsorg.
Dess förhållande till den metriska världen är i princip enkelt. Ett kilopund per kvadrattum är 6,895 megapascal, så ett stål på femtio ksi flyter vid 345 megapascal och ett järn på sextio ksi vid 414. Den som läser ritningar från båda traditionerna lär sig till slut den faktorn, eftersom de två systemen benämner samma stål med olika tal.
Namnet läses ibland fel. Ett kilopund är här tusen pund kraft, inte det kilopund massa som inom transport ibland kallas kip, och det tryck det benämner har inget att göra med någon vikt i en behållare. Att läsa ksi som en spänning och inte som en last röjer undan förvirringen.
Ett kilopund per kvadrattum motsvarar 1000 pund per kvadrattum, ungefär 6,895 megapascal, cirka 68,95 bar eller omkring 68 atmosfärer.