| Referens | Bar (bar) | Atmosfärer (atm) |
|---|---|---|
| Atmospheric pressure at sea level | 1.01325 bar | 1 atm |
| Healthy blood pressure (120 mmHg) | 0.16 bar | 0.157908 atm |
| A car tyre | 2.2 bar | 2.17123 atm |
| A racing bicycle tyre | 6 bar | 5.92154 atm |
Baren är en tryckenhet på exakt 100 000 pascal, alltså 100 kilopascal. Beteckningen är bar. Den ingår inte i Internationella måttenhetssystemet men tolereras vid sidan av det och används i hela den europeiska tekniken, eftersom den råkar ligga nästan exakt på det normala lufttrycket: en atmosfär är 1,01325 bar.
Den slumpen är hela skälet till dess framgång. Ett tryck angivet i bar läses som ett nästan exakt antal atmosfärer, så sex bar i en tryckluftsledning betyder omkring sex gånger trycket utanför, ett faktum en ingenjör kan använda utan räkning. Namnet kommer av det grekiska ordet för tyngd, och enheten föreslogs av den norske meteorologen Vilhelm Bjerknes omkring 1909.
Dykningen använder den därför att havet ställer upp. Var tionde meter havsvatten lägger till nästan exakt en bar, så den som dyker på tjugo meter befinner sig under tre bar absolut tryck, atmosfären ovanför inräknad. Dekompressionstabeller, gasförbrukning och flasktryck följer alla av det enda sambandet, och hela dykpraktiken är lättare att lära ut i bar än i någon annan enhet.
Vardagens maskiner arbetar vid några bar. Bildäck pumpas till mellan två och två och en halv, verkstadens tryckluft går vid sex till åtta, kranvatten kommer fram vid tre till sex, och en espressomaskin extraherar vid nio, ett tal så etablerat att det står på maskinens framsida. Armbandsur bär täthetsangivelser i bar, där tio bar nominellt motsvarar hundra meters djup.
Skillnaden mellan övertryck och absolut tryck betyder här mer än någon annanstans. En däckmätare som visar 2,2 bar anger 2,2 bar över den omgivande luften, så det absoluta trycket inuti är 3,2. Industrin skriver barg för övertryck och bara för absolut tryck, och att blanda ihop dem är en vanlig felkälla i specifikationer och i säkerhetsberäkningar.
Standardiseringsorgan har i årtionden avrått från baren till förmån för pascalen, utan större verkan. Kilopascalen är det koherenta alternativet och används i Kanada, Australien och delar av Asien, men hundra kilopascal läses mindre naturligt än en bar, och vanan har visat sig starkare än rekommendationen.
En bar motsvarar 100 000 pascal, 100 kilopascal, 1000 millibar eller ungefär 14,5 pund per kvadrattum.
Atmosfären är en tryckenhet definierad som exakt 101 325 pascal. Beteckningen är atm. Den är ingen mätning av luften på någon bestämd plats eller stund utan ett fast referensvärde, valt 1954 av Generalkonferensen för mått och vikt för att ligga nära medeltrycket vid havsytan på tempererade breddgrader.
Dess nytta är att den gör trycket till ett förhållande. Att säga att ett kärl håller gas vid sex atmosfärer säger genast att trycket inuti är sex gånger det utanför, och det är det faktum som avgör om ett kärl brister, hur mycket gas det rymmer och hur fort det töms. Ingen annan tryckenhet bär den innebörden i själva talet.
Kemin byggde sitt tidiga ramverk på den. Gaslagarna skrevs med tryck i atmosfärer, gaskonstanten hade ett värde skräddarsytt för liter och atmosfärer, och normalbetingelser för att tabellera termodynamiska data bestämdes vid en atmosfär. År 1982 ändrade Internationella unionen för ren och tillämpad kemi standardtillståndet till exakt en bar, så moderna tabeller använder bar och äldre atmosfärer, och den skillnaden på 1,3 procent spelar roll i noggrant arbete.
Dykning och tryckkammarmedicin räknar alltjämt i den. Trycket under vatten beskrivs i absoluta atmosfärer, där den som dyker på trettio meter utsätts för omkring fyra, och hyperbar syrgasbehandling ges vid två till tre absoluta atmosfärer i en tät kammare. Eftersom både gasvolymen och kroppens upptag av gas skalar med det absoluta trycket gör enheten här ett verkligt fysiologiskt arbete och rapporterar inte bara en avläsning.
Atmosfären fastställer dessutom de gamla kvicksilverskalorna. En atmosfär är per definition exakt 760 millimeter kvicksilver, och det binder torren och millimetern kvicksilver till metersystemet; den är också 29,92 tum kvicksilver, den inställning en amerikansk flygare ställer in som standard på höjdmätaren.
En besläktad enhet, den tekniska atmosfären om en kilogramkraft per kvadratcentimeter, ligger nära men är inte lika, vid 98 066,5 pascal. Handlingar från Japan, Korea och Östeuropa använder den ibland, och att ta den ena för den andra ger ett fel på omkring tre procent.
En atmosfär motsvarar 101 325 pascal, 1,01325 bar, 760 millimeter kvicksilver eller ungefär 14,696 pund per kvadrattum.