Omvandling från Atmosfärer till Decipascal

Information om Atmosfär (atm)

Atmosfären är en tryckenhet definierad som exakt 101 325 pascal. Beteckningen är atm. Den är ingen mätning av luften på någon bestämd plats eller stund utan ett fast referensvärde, valt 1954 av Generalkonferensen för mått och vikt för att ligga nära medeltrycket vid havsytan på tempererade breddgrader.

Dess nytta är att den gör trycket till ett förhållande. Att säga att ett kärl håller gas vid sex atmosfärer säger genast att trycket inuti är sex gånger det utanför, och det är det faktum som avgör om ett kärl brister, hur mycket gas det rymmer och hur fort det töms. Ingen annan tryckenhet bär den innebörden i själva talet.

Kemin byggde sitt tidiga ramverk på den. Gaslagarna skrevs med tryck i atmosfärer, gaskonstanten hade ett värde skräddarsytt för liter och atmosfärer, och normalbetingelser för att tabellera termodynamiska data bestämdes vid en atmosfär. År 1982 ändrade Internationella unionen för ren och tillämpad kemi standardtillståndet till exakt en bar, så moderna tabeller använder bar och äldre atmosfärer, och den skillnaden på 1,3 procent spelar roll i noggrant arbete.

Dykning och tryckkammarmedicin räknar alltjämt i den. Trycket under vatten beskrivs i absoluta atmosfärer, där den som dyker på trettio meter utsätts för omkring fyra, och hyperbar syrgasbehandling ges vid två till tre absoluta atmosfärer i en tät kammare. Eftersom både gasvolymen och kroppens upptag av gas skalar med det absoluta trycket gör enheten här ett verkligt fysiologiskt arbete och rapporterar inte bara en avläsning.

Atmosfären fastställer dessutom de gamla kvicksilverskalorna. En atmosfär är per definition exakt 760 millimeter kvicksilver, och det binder torren och millimetern kvicksilver till metersystemet; den är också 29,92 tum kvicksilver, den inställning en amerikansk flygare ställer in som standard på höjdmätaren.

En besläktad enhet, den tekniska atmosfären om en kilogramkraft per kvadratcentimeter, ligger nära men är inte lika, vid 98 066,5 pascal. Handlingar från Japan, Korea och Östeuropa använder den ibland, och att ta den ena för den andra ger ett fel på omkring tre procent.

En atmosfär motsvarar 101 325 pascal, 1,01325 bar, 760 millimeter kvicksilver eller ungefär 14,696 pund per kvadrattum.

Information om Decipascal (dPa)

Decipascalen är en tryckenhet på en tiondels pascal. Beteckningen är dPa. Den hör till den grupp metriska förstavelser som finns därför att systemet är regelbundet och inte därför att någon bett om dem: deci, centi, deka och hekto fyller luckorna mellan tusenstegsförstavelserna, och av dessa fyra fann bara hekto ett varaktigt hem i trycket, i väderrapporternas hektopascal.

Den regelbundenheten är metersystemets själva mening och ingen tillfällighet i det. Varje förstavelse från yokto till yotta gäller varje enhet, så decipascalen är fastlagd vare sig någon skriver den eller ej. Det andra vägvalet vore ett system där vissa sammansättningar var tillåtna och andra inte, och användaren måste då hålla en undantagstabell i minnet i stället för en enda regel.

I praktiken hoppar tryckarbetet från pascalen till hektopascalen eller kilopascalen, och de fyra mellanförstavelserna blir oanvända. Det finns för detta ett skäl som går utöver vanan. Tusenstegsförstavelserna — milli, kilo, mega — stämmer med hur siffror grupperas i skrift, så ett värde i kilopascal läses ur ett värde i pascal genom att flytta siffergrupperingen, inte genom att räkna decimaler. Deci och centi bryter den samstämmigheten.

Decipascalen har ändå en naturlig storlek. En tiondels pascal är ungefär trycket från ett enda tunt pappersark som ligger på ett bord, eller skillnaden i lufttryck över omkring en centimeters höjd. Det är trycket en nattfjäril utövar mot en fönsterruta, och ungefär en hundradel av tryckskillnaden på var sida om en stängd innerdörr i en ventilerad byggnad.

Där sådana tryck behöver skrivas ned är bruket att använda pascalen med decimaler: en vindmätares kalibrering antecknar 0,4 pascal snarare än 4 decipascal, och en ventilationsföreskrift 50 pascal snarare än 500 decipascal. Talet är detsamma och pascalen håller sidan i samklang med varje annan avläsning.

Enheten är alltjämt fullt giltig, och en omvandlare måste kunna hantera den, eftersom den dyker upp i äldre instrumenthandböcker, i någon nationell standard och överallt där en författare funnit att ett tal läses bättre med en siffra före kommat än med tre efter.

En decipascal motsvarar 0,1 pascal, 100 millipascal, 0,001 hektopascal eller ungefär 0,0000145 pund per kvadrattum.