Omvandling från 50 Yottabitar per sekund till Gigabitar per sekund

Information om Yottabit per sekund (Ybit/s)

Yottabiten per sekund är en enhet för dataöverföringshastighet på tusen zettabit per sekund. Beteckningen är Ybit/s. I trettio år var det den största takt metersystemet kunde namnge, och den beskriver en snabbhet utan tillämpning någonstans: inte i teknik, inte i forskning och inte i någon prognos som någon tar på allvar.

Dess avstånd till verkligheten är lätt att ange. Världens internettrafik ligger i genomsnitt kring en exabit per sekund, så en yottabit per sekund är ungefär en miljon gånger hela människosläktets samlade kommunikation. Den största enskilda länk som någonsin byggts går i några hundra terabit per sekund, vilket är en tiomiljarddel av detta tal.

Enheten är likväl riktigt bestämd, och det är just den fullständigheten som räknas. Metersystemets regel är att varje förstavelse förenas med varje enhet utan undantag, så en läsare som aldrig sett Ybit/s kan tyda det enbart ur förstavelsen. Ett system med luckor skulle behöva en tabell över tillåtna sammansättningar, och en tabell är precis vad ett regelburet system finns till för att undvika.

Det finns ett fysiskt sätt att tänka talet. En yottabit per sekund är 125 zettaoktetter per sekund, och den totala mängd data mänskligheten någonsin lagrat är några hundra zettaoktetter. En länk i denna takt skulle alltså sända hela artens samlade information på ett par sekunder. Någon sådan datamassa finns inte på ett enda ställe att sända, och ingenting i den bortre änden kunde ta emot den.

Förstavelsen yotta antogs 1991 tillsammans med zetta, vid en konferens som också måste överväga vilka bokstäver som stod fria. Den stod på metersystemets topp till 2022, då ronna och quetta lades till ovanför, delvis därför att datamängderna började närma sig det gamla taket. Hastigheterna har inte följt mängderna uppåt i samma takt.

För en omvandlare är hanteringen av enheten en fråga om följdriktighet och inte om nytta. Ett verktyg som räknar om varje metrisk förstavelse riktigt behöver inte avgöra vilka av dem någon kommer att bruka, och ett tal skrivet i yottabit per sekund — hur osannolikt det än är — räknas om efter samma regel som varje annat.

En yottabit per sekund motsvarar 1000 zettabit per sekund, 125 zettaoktetter per sekund eller ungefär 0,8272 yobibit per sekund.

Information om Gigabit per sekund (Gbit/s)

Gigabiten per sekund är en enhet för dataöverföringshastighet på en miljard bitar per sekund. Beteckningen är Gbit/s, ofta skrivet Gbps. Den ger namn åt standarden för trådbundna lokalnät och, alltmer, åt fiberanslutningar till hemmen.

Gigabit-Ethernet standardiserades 1998 för optisk fiber och 1999 för vanlig partvinnad koppar, och det var kopparversionen som gjorde den allmän. Den löper hundra meter över samma kablage som bar den föregående hundramegabitsstandarden, vilket innebar att byggnader kunde uppgraderas genom att byta utrustning och inte ledningar. Just den egenskapen gjorde gigabiten till förvald anslutning för en hel generation.

I oktetter är en gigabit per sekund 125 megaoktetter per sekund. Det är ungefär hastigheten hos en god mekanisk hårddisk och klart under en modern halvledardisk, vilket är skälet till att gigabitnätet inte längre är den flaskhals det en gång var: nätet kan i många vanliga uppställningar springa om lagringen i den ena eller andra änden.

Fibertjänster till hemmen utannonserar gigabit som rutin, och talet har blivit en marknadströskel snarare än en teknisk. Praktiskt taget inget hushåll kan mätta den — en gigabit räcker till ett par hundra samtidiga högupplösta videoströmmar — och nyttan i dagligt bruk är inte genomströmningen utan frånvaron av trängsel, som håller fördröjningen låg och jämn.

Ovanför gigabiten fortsätter stegen i samma steg. Tiogigabits-Ethernet är standard mellan servrar och växlar i datorhallar; länkar på tjugofem, fyrtio, hundra och fyrahundra gigabit binder samman skåp, byggnader och städer. Var och en är en mångfald av samma enhet, och var och en räknas alltjämt i bitar per sekund eftersom det är vad optiken och koppan faktiskt bär.

Det trådlösa har följt efter. De senare standarderna för trådlösa lokalnät anger topphastigheter över en gigabit per sekund, fastän de talen förutsätter en enda apparat, idealiska förhållanden och kanalens hela bredd. Verklig trådlös genomströmning i en vanlig bostad är oftast en tredjedel till hälften av den utannonserade toppen, och glappet vidgas med varje ytterligare apparat.

En gigabit per sekund motsvarar 1 000 000 000 bitar per sekund, 125 megaoktetter per sekund eller ungefär 0,9313 gibibit per sekund.