Omvandling från 5 Sekunder till Dygn

Information om Sekund (s)

Sekunden är tidens basenhet i Internationella måttenhetssystemet. Dess beteckning är s. Den definieras genom att frekvensen för cesium 133:s hyperfinövergång fastställs till exakt 9 192 631 770 svängningar per sekund, så en sekund är varaktigheten av det antalet svängningar.

Namnet bevarar en indelning som i praktiken inte längre finns. Medeltida astronomer delade timmen i sextio minutae primae, första små delar, och var och en av dem i sextio minutae secundae, andra små delar. Svenskan behöll den första som minut och den andra som sekund och lämnade därmed ordningstalet kvar i namnet på en enhet som nästan ingen uppfattar som ett ordningstal.

Under större delen av historien definierades sekunden utifrån jordens rotation, som en 86 400-del av ett medelsoldygn. Den definitionen föll så snart klockorna blev bättre än planeten: jordens rotation är oregelbunden, den bromsas över sekler av tidvattenfriktion och vaggar på kortare tidsskalor. Den atomära definitionen från 1967 kapade bandet, och därför skjuts skottsekunder ibland in för att hålla den civila tiden i takt med solen.

Alla andra tidsenheter vilar nu på den, och sekunden bär också upp merparten av resten av SI. Metern definieras genom ljusets hastighet i meter per sekund, kilogrammet genom Plancks konstant, som bär en sekund i sina enheter, och amperen genom elementarladdningen per sekund. Cesiumfontänklockor realiserar enheten till några delar på tio upphöjt till sexton, och optiska klockor gör numera ännu bättre.

Eftersom atomur håller tiden bättre än planeten gör måste de två jämkas samman. Jordens rotation saktar oregelbundet, så ett dygn är i dag en eller två millisekunder längre än 86 400 atomsekunder, och skillnaden hopar sig. Sedan 1972 har svaret varit skottsekunden: en extra sekund inskjuten i slutet av en juni eller december, tillkännagiven månader i förväg, vilket har skett tjugosju gånger. Datorsystem hanterar den upprepade tidsstämpeln så illa att driftstopp har spårats till den, och år 2022 röstade världens metrologiorgan för att överge bruket senast 2035 och i stället låta den borgerliga tiden glida från soltiden.

En sekund motsvarar 1000 millisekunder, en sextiondels minut eller ungefär 0,000277778 timmar.

Information om Dygn (d)

Dygnet är en tidsenhet som motsvarar 24 timmar, eller 86 400 sekunder. Beteckningen är d. Det är godkänt för bruk tillsammans med SI utan att vara en SI-enhet, och det är den enda vanliga tidsenhet som direkt motsvarar en fysisk cykel som människor kan iaktta utan instrument.

Det finns mer än ett slags dygn, och skillnaden spelar roll i astronomin. Soldygnet är tiden mellan två på varandra följande middagar, när solen återvänder till samma läge på himlen. Stjärndygnet är den tid jorden behöver för ett varv i förhållande till de avlägsna stjärnorna, och det är kortare med ungefär tre minuter och femtiosex sekunder. Skillnaden beror på att jorden samtidigt rör sig längs sin bana och därför måste vrida sig något mer än ett helt varv för att åter föra solen till samma höjd.

Soldygnet är inte heller konstant. Jordens bana är elliptisk och axeln lutar, så intervallet mellan middagarna varierar under året med upp till ett trettiotal sekunder åt vardera hållet. Medelsoldygnet jämnar ut detta, och tidsekvationen beskriver skillnaden, vilket är skälet till att ett solur kan gå en kvart före eller efter en klocka beroende på årstiden.

Det civila dygnet på exakt 86 400 sekunder är en överenskommelse och ingen mätning. Jordens rotation bromsas gradvis av tidvattenfriktion mot månen, i en takt som förlänger dygnet med ungefär två millisekunder per århundrade, och den varierar dessutom oregelbundet med rörelser i atmosfären och i kärnan. Sedan 1972 har skottsekunder skjutits in för att hålla klocktiden inom en sekund från soltiden, en praxis som enligt beslut ska upphöra senast 2035 till förmån för en större tillåten avvikelse.

Bortom tidhållningen ordnar enheten allt periodiskt i det vanliga livet: anställnings- och hyresavtal, ränteberäkningar, doseringsscheman för läkemedel, väderstatistik, uppskattningar av frakt och leverans samt hela kalendrarnas apparat. Biologin har sin egen version i dygnsrytmen, en inre cykel på nästan exakt tjugofyra timmar som fortsätter även utan ledtrådar från dagsljuset.

Astronomin använder julianskt dagnummer, en obruten räkning av dygn från en fast epok år 4713 före vår tideräkning, just därför att kalendrar är oregelbundna och en enkel löpande summa är lättare att räkna med.

Ett dygn motsvarar 24 timmar, 1440 minuter eller 86 400 sekunder.