| Kilogram (kg) | Long tons (t) |
|---|---|
| 1 Kilogram | 0.000984206527611 t |
| 2 Kilogram | 0.00196841305522 t |
| 3 Kilogram | 0.00295261958283 t |
| 4 Kilogram | 0.00393682611044 t |
| 5 Kilogram | 0.00492103263806 t |
| 10 Kilogram | 0.00984206527611 t |
| 20 Kilogram | 0.0196841305522 t |
| 25 Kilogram | 0.0246051631903 t |
| 50 Kilogram | 0.0492103263806 t |
| 100 Kilogram | 0.0984206527611 t |
| Referens | Kilogram (kg) | Long tons (t) |
|---|---|---|
| A sheet of A4 paper (80 gsm) | 0.005 kg | 0.00000492103 t |
| One litre of water | 1 kg | 0.000984207 t |
| Average adult human | 70 kg | 0.0688945 t |
| A small car | 1400 kg | 1.37789 t |
Kilogrammet är massans basenhet i Internationella måttenhetssystemet. Dess beteckning är kg. Det är den enda basenheten vars namn bär ett prefix, ett arv från det tidiga metersystemet som aldrig har städats undan.
I mer än ett sekel definierades kilogrammet av ett enda föremål: en cylinder av platina och iridium förvarad vid Internationella byrån för mått och vikt i Sèvres utanför Paris. Fyrtio officiella kopior delades ut till medlemsstaterna och jämfördes med prototypen med långa mellanrum. Jämförelserna visade en långsam avvikelse på flera tiotals mikrogram mellan prototypen och kopiorna under hundra år, utan att det gick att säga vilken som förändrats. En enhet som bara kunde definieras av ett föremål ingen kunde kontrollera var pinsam för ett system byggt på reproducerbarhet.
Omdefinieringen trädde i kraft den 20 maj 2019. Kilogrammet fastställs nu genom att Plancks konstant ges ett exakt värde, 6,62607015 gånger tio upphöjt till minus trettiofyra joulesekunder, vilket binder massan till tid och längd genom kvantmekaniken. I praktiken sker realiseringen med en Kibblevåg, som väger en massa mot en elektromagnetisk kraft vars storlek är känd i elektriska termer, eller genom att räkna atomerna i en nästan perfekt kiselsfär. Varje väl utrustat laboratorium kan i dag realisera enheten på egen hand.
Vardagen berörs inte av något av detta. Kroppsvikt, matvaror, bagagegränser, frakt och massidan i nästan varje ingenjörsberäkning anges i kilogram, och den internationella prototypen ligger kvar i sitt valv som ett historiskt föremål snarare än som en definition.
Att förverkliga den nya bestämningen kräver ett instrument i stället för ett föremål. En Kibblevåg håller en massa mot en elektromagnetisk kraft vars värde följer av Plancks konstant och jämför så mekanisk och elektrisk effekt direkt, och en andra metod räknar atomerna i en nästan fulländad kula av kisel-28 vars diameter och gitteravstånd är kända till några delar på en miljard. De två vägarna stämmer inom ett tjugotal mikrogram per kilogram, och varje laboratorium som bygger en kan i dag tillverka sin egen primärnormal. Det är den praktiska vinsten med ändringen: massa behöver inte längre spåras till en enda cylinder i ett valv, och ingen olycka med den kan rubba enheten.
Ett kilogram motsvarar 1000 gram, ungefär 2,20462 pund eller cirka 35,274 ounce.
Long ton är en massenhet som motsvarar 2240 pund, eller ungefär 1016,047 kilogram. Det är det brittiska imperiesystemets ton, ibland kallat imperieton eller bruttoton, och det ligger inom en och en halv procent från det metriska tonnet, vilket är både bekvämt och en ihållande felkälla.
Tre ton tävlar om samma ord. Long ton är 2240 pund, short ton eller det amerikanska tonnet är 2000 pund, och det metriska tonnet är 1000 kilogram, ungefär 2204,6 pund. Long ton och det metriska tonnet skiljer sig med omkring sexton kilogram, för lite för att synas i en grov uppskattning och tillräckligt för att spela roll över en fartygslast. Kontrakt, tulldeklarationer och råvarunoteringar namnger därför tonnet uttryckligen i stället för att förlita sig på sammanhanget.
Dess uppbyggnad följer resten av imperiesystemet: tjugo hundredweight om 112 pund vardera. Därifrån kommer de 2240, och det gör long ton till den naturliga toppen på en kedja från pund via stone och hundredweight till ton, där varje steg är ett helt antal av det föregående.
Brittisk sjöfart, gruvdrift och stålindustri använde det i långt över ett sekel, och det lever kvar i vissa maritima sammanhang och i äldre teknisk litteratur. Örlogsfartygs deplacement anges ännu ofta i long ton, vilket är skälet till att publicerade siffror för historiska fartyg kan skilja sig ett par procent beroende på vilket ton källan använt.
Sjöfarten trasslar till ordet ytterligare genom att bruka ton om sådant som inte är massor alls. Ett registerton är hundra kubikfot slutet utrymme och används för att mäta ett fartyg för hamnavgifter; ett fraktton kan vara massa eller volym, vilketdera som ger den högre avgiften; och deplacementet, det tal med vilket örlogsfartyg beskrivs, är massan av det vatten ett skrov tränger undan, historiskt angiven i långton. Att läsa ett fartygs uppgifter innebär därför att kontrollera vilket ton som avses innan något jämförs. Dödvikten, alltså last, bränsle och förråd, är en massa och anges i dag i metriska ton, men äldre register anger den i långton.
Ett long ton motsvarar 2240 pund, ungefär 1016,047 kilogram eller 1,12 short ton.