| Gigabitar (Gbit) | Exabitar (Ebit) |
|---|---|
| 1 Gigabit | 0.000000001 Ebit |
| 2 Gigabitar | 0.000000002 Ebit |
| 3 Gigabitar | 0.000000003 Ebit |
| 4 Gigabitar | 0.000000004 Ebit |
| 5 Gigabitar | 0.000000005 Ebit |
| 10 Gigabitar | 0.00000001 Ebit |
| 20 Gigabitar | 0.00000002 Ebit |
| 25 Gigabitar | 0.000000025 Ebit |
| 50 Gigabitar | 0.00000005 Ebit |
| 100 Gigabitar | 0.0000001 Ebit |
| Referens | Gigabitar (Gbit) | Exabitar (Ebit) |
|---|---|---|
| A plain text message (160 characters) | 0.00000128 Gbit | 1.28 × 10-15 Ebit |
| A three-minute MP3 | 0.024 Gbit | 2.4 × 10-11 Ebit |
| A smartphone photo | 0.032 Gbit | 3.2 × 10-11 Ebit |
| A high-definition film | 32 Gbit | 0.000000032 Ebit |
| A dual-layer Blu-ray disc | 400 Gbit | 0.0000004 Ebit |
Gigabiten är en enhet för digital information på en miljard bitar. Beteckningen är Gbit. Det är den enhet som ger namn åt dagens standard för trådbundna nät, och ordet gigabit har blivit en förkortning för en viss förmåga snarare än för blott en mängd.
Gigabit-Ethernet, standardiserat 1998 och 1999, bär en gigabit per sekund över vanlig partvinnad kopparkabel upp till hundra meter. Det avlöste den hundramegabitsstandard som gick före och är alltjämt den anslutning som sitter i de flesta datorer, växlar och routrar. Det enda beslutet fastställde ordet gigabits innebörd för en hel ingenjörsgeneration.
I oktetter är en gigabit 125 megaoktetter. En förbindelse på en gigabit per sekund flyttar därför omkring 125 megaoktetter i sekunden under bästa förhållanden, så en film på två gigaoktetter överförs på ett sextontal sekunder. Verkliga överföringar är långsammare, eftersom protokollpålägg, diskens hastighet och förbindelsens andra ände var för sig sätter gränser, och det är ovanligt att lagringen håller jämna steg med nätet vid dessa hastigheter.
Fibertjänster till hemmen utannonserar numera gigabit som rutin, och i många länder har talet blivit en marknadströskel snarare än en teknisk. Mycket få hushåll kan utnyttja den: en gigabitförbindelse räcker till att strömma ett par hundra högupplösta videotjänster samtidigt. Dess verkliga nytta är inte topphastigheten utan marginalen, eftersom en länk som aldrig är nära sin kapacitet håller jämnt låg fördröjning.
Minneskretsar anges i gigabit av samma skäl som mindre anges i megabit: talet speglar antalet minnesceller på brickan. En krets på 8 gigabit rymmer en gigaoktett, och åtta sådana kretsar bildar en modul på 8 gigaoktetter. Flashminnet följer samma bruk, så en flashbricka på 512 gigabit rymmer 64 gigaoktetter.
Ovanför gigabiten fortsätter skalan i tusental. Tiogigabits-Ethernet är standard i datorhallar, förbindelser på fyrtio och hundra gigabit binder samman byggnader och städer, och internets stomme går i mångfalder av dessa. Varje steg behåller samma förhållande till oktetten, och varje steg anges i bitar per sekund eftersom det är vad optiken och koppan faktiskt bär.
En gigabit motsvarar 1 000 000 000 bitar, 1000 megabit, 125 megaoktetter eller ungefär 0,9313 gibibit.
Exabiten är en enhet för digital information på tusen petabit, alltså en triljon bitar. Beteckningen är Ebit. På den skalan beskrivs ingen apparat, ingen kabel och ingen byggnad. Exabiten mäter hela regioners trafik och hela näringsgrenars alstring över tidsperioder.
En exabit är 125 petaoktetter. Den vanligaste platsen att möta enheten på är talen för världens internettrafik, som brukar ges i exaoktetter per månad. Världstrafiken passerade en exaoktett per månad omkring 2004, nådde ett hundratal 2017 och ligger i dag på flera hundra, vilket i bitar blir flera tusen exabit varje månad.
De summorna delar upp sig på ett avslöjande sätt. Den överväldigande delen är video, och resten domineras av programuppdateringar, synkronisering mot molnet och trafik mellan maskiner snarare än av något en människa läser just då. En enda populär film som släpps samtidigt över hela världen kan flytta en mätbar bråkdel av en exabit på ett dygn.
Lagring på denna skala finns bara som summa. Den samlade rymligheten hos alla hårddiskar och allt flashminne som tillverkas på ett år mäts i hundratals exaoktetter, alltså i tusentals exabit. Uppskattningar av alla data mänskligheten håller i ett givet ögonblick når tiotals zettaoktetter, och exabiten är den enhet ett steg under i vilken delarna i sådana uppskattningar räknas.
Vetenskapliga instrument alstrar exabitmängder innan något av det lagras. Radioteleskopet Square Kilometre Array alstrar rådata i en takt som skulle fylla exaoktetter på några dygn, och dess utformning vilar på att kasta och sammanfatta i realtid snarare än att spela in. Detsamma gäller de stora partikeldetektorerna och högupplösta klimatsimuleringar.
Förstavelsen exa kommer av grekiskans ord för sex, då exabiten är tusen upphöjt till sex i bitar. Den antogs 1975 tillsammans med peta, vid en tid då ingen väntade sig att någon av dem skulle beskriva annat än astronomiska eller teoretiska mängder. Båda är i dag vanliga enheter i teknikbranschen, vilket säger något om hur snabbt talen växte.
En exabit motsvarar 1000 petabit, 125 petaoktetter eller ungefär 0,8674 exbibit.