| Referens | Dygn (d) | Millisekunder (ms) |
|---|---|---|
| A blink of an eye | 0.00000115741 d | 100 ms |
| One heartbeat at rest | 0.00000960648 d | 830 ms |
| Half of a football match | 0.03125 d | 2700000 ms |
| A full day | 1 d | 86400000 ms |
Dygnet är en tidsenhet som motsvarar 24 timmar, eller 86 400 sekunder. Beteckningen är d. Det är godkänt för bruk tillsammans med SI utan att vara en SI-enhet, och det är den enda vanliga tidsenhet som direkt motsvarar en fysisk cykel som människor kan iaktta utan instrument.
Det finns mer än ett slags dygn, och skillnaden spelar roll i astronomin. Soldygnet är tiden mellan två på varandra följande middagar, när solen återvänder till samma läge på himlen. Stjärndygnet är den tid jorden behöver för ett varv i förhållande till de avlägsna stjärnorna, och det är kortare med ungefär tre minuter och femtiosex sekunder. Skillnaden beror på att jorden samtidigt rör sig längs sin bana och därför måste vrida sig något mer än ett helt varv för att åter föra solen till samma höjd.
Soldygnet är inte heller konstant. Jordens bana är elliptisk och axeln lutar, så intervallet mellan middagarna varierar under året med upp till ett trettiotal sekunder åt vardera hållet. Medelsoldygnet jämnar ut detta, och tidsekvationen beskriver skillnaden, vilket är skälet till att ett solur kan gå en kvart före eller efter en klocka beroende på årstiden.
Det civila dygnet på exakt 86 400 sekunder är en överenskommelse och ingen mätning. Jordens rotation bromsas gradvis av tidvattenfriktion mot månen, i en takt som förlänger dygnet med ungefär två millisekunder per århundrade, och den varierar dessutom oregelbundet med rörelser i atmosfären och i kärnan. Sedan 1972 har skottsekunder skjutits in för att hålla klocktiden inom en sekund från soltiden, en praxis som enligt beslut ska upphöra senast 2035 till förmån för en större tillåten avvikelse.
Bortom tidhållningen ordnar enheten allt periodiskt i det vanliga livet: anställnings- och hyresavtal, ränteberäkningar, doseringsscheman för läkemedel, väderstatistik, uppskattningar av frakt och leverans samt hela kalendrarnas apparat. Biologin har sin egen version i dygnsrytmen, en inre cykel på nästan exakt tjugofyra timmar som fortsätter även utan ledtrådar från dagsljuset.
Astronomin använder julianskt dagnummer, en obruten räkning av dygn från en fast epok år 4713 före vår tideräkning, just därför att kalendrar är oregelbundna och en enkel löpande summa är lättare att räkna med.
Ett dygn motsvarar 24 timmar, 1440 minuter eller 86 400 sekunder.
Millisekunden är en tidsenhet som motsvarar en tusendels sekund. Beteckningen är ms. Det är det kortaste tidsspann människor möter vid namn i vardagen, framför allt därför att datateknik och nätverk har gjort det till ett mått i hemmet.
Det är den mänskliga varseblivningen som sätter den skala som gör enheten intressant. Ögat smälter samman skilda bilder till rörelse någonstans kring fyrtio millisekunders avstånd, och därför fungerar film med tjugofyra bilder i sekunden. Örat är långt mindre överseende: en fördröjning på mer än ett tiotal millisekunder mellan en musikers rörelse och det ljud hen hör räcker för att störa spelet, och stereons riktning bedöms utifrån skillnader i ankomsttid mellan öronen som ligger långt under en millisekund.
Nätverkens fördröjning anges i millisekunder och är det tal som avgör om en förbindelse känns snabb. Ljuset färdas ungefär trehundra kilometer per millisekund i fiber, så interkontinentala tur och retur har ett golv som inte går att pressa: London till New York kommer inte under omkring sextio millisekunder hur mycket som än läggs på utrustning. Tävlingsinriktat nätspel, finansiell handel och videosamtal formas alla av den gränsen.
Reaktionstiden mäts i samma enhet. En tränad sprinter svarar på startskottet på omkring 150 millisekunder, och friidrottens regler räknar allt under 100 millisekunder som tjuvstart, med motiveringen att ingen människa hinner reagera snabbare. Enkla visuella reaktionstider i laboratorium hamnar vanligen mellan 200 och 250 millisekunder.
Datatekniken använder millisekunder som naturlig enhet för allt som rör lagring eller mänsklig samverkan. En mekanisk hårddisk söker på flera millisekunder medan en halvledardisk svarar på en bråkdel av en, en skillnad på två storleksordningar som förklarar merparten av förändringen i hur datorer känns under de senaste två decennierna. Tidsstämplar i de flesta programmeringsmiljöer räknar millisekunder sedan början av 1970.
Fotografin lånar den till slutartider, där tusendels sekund är en vanlig inställning för att frysa rörelse, och fysiologin använder den till varaktigheten hos en nervimpuls, som varar en till två millisekunder.
En millisekund motsvarar 0,001 sekunder, 1000 mikrosekunder eller en 3 600 000-del av en timme.