| Referens | Dygn (d) | Centisekunder (cs) |
|---|---|---|
| A blink of an eye | 0.00000115741 d | 10 cs |
| One heartbeat at rest | 0.00000960648 d | 83 cs |
| Half of a football match | 0.03125 d | 270000 cs |
| A full day | 1 d | 8640000 cs |
Dygnet är en tidsenhet som motsvarar 24 timmar, eller 86 400 sekunder. Beteckningen är d. Det är godkänt för bruk tillsammans med SI utan att vara en SI-enhet, och det är den enda vanliga tidsenhet som direkt motsvarar en fysisk cykel som människor kan iaktta utan instrument.
Det finns mer än ett slags dygn, och skillnaden spelar roll i astronomin. Soldygnet är tiden mellan två på varandra följande middagar, när solen återvänder till samma läge på himlen. Stjärndygnet är den tid jorden behöver för ett varv i förhållande till de avlägsna stjärnorna, och det är kortare med ungefär tre minuter och femtiosex sekunder. Skillnaden beror på att jorden samtidigt rör sig längs sin bana och därför måste vrida sig något mer än ett helt varv för att åter föra solen till samma höjd.
Soldygnet är inte heller konstant. Jordens bana är elliptisk och axeln lutar, så intervallet mellan middagarna varierar under året med upp till ett trettiotal sekunder åt vardera hållet. Medelsoldygnet jämnar ut detta, och tidsekvationen beskriver skillnaden, vilket är skälet till att ett solur kan gå en kvart före eller efter en klocka beroende på årstiden.
Det civila dygnet på exakt 86 400 sekunder är en överenskommelse och ingen mätning. Jordens rotation bromsas gradvis av tidvattenfriktion mot månen, i en takt som förlänger dygnet med ungefär två millisekunder per århundrade, och den varierar dessutom oregelbundet med rörelser i atmosfären och i kärnan. Sedan 1972 har skottsekunder skjutits in för att hålla klocktiden inom en sekund från soltiden, en praxis som enligt beslut ska upphöra senast 2035 till förmån för en större tillåten avvikelse.
Bortom tidhållningen ordnar enheten allt periodiskt i det vanliga livet: anställnings- och hyresavtal, ränteberäkningar, doseringsscheman för läkemedel, väderstatistik, uppskattningar av frakt och leverans samt hela kalendrarnas apparat. Biologin har sin egen version i dygnsrytmen, en inre cykel på nästan exakt tjugofyra timmar som fortsätter även utan ledtrådar från dagsljuset.
Astronomin använder julianskt dagnummer, en obruten räkning av dygn från en fast epok år 4713 före vår tideräkning, just därför att kalendrar är oregelbundna och en enkel löpande summa är lättare att räkna med.
Ett dygn motsvarar 24 timmar, 1440 minuter eller 86 400 sekunder.
Centisekunden är en tidsenhet som motsvarar en hundradels sekund. Beteckningen är cs. Namnet uttalas nästan aldrig, men den storhet det betecknar hör till de mest välbekanta i världen, eftersom det är den upplösning med vilken tävlingsidrotten offentliggör sina resultat.
Simning, friidrott, cykel, rodd och skridsko redovisar alla sina tider på hundradels sekund. Valet är inte godtyckligt. Elektronisk tidtagning kan skilja ut långt finare intervall, men de fysiska osäkerheterna i själva tävlingarna gör finare siffror meningslösa. I simning är den tillåtna toleransen för längden på en bana sådan att två banor kan skilja sig tillräckligt för att spela roll på tusendels sekund, och därför vägrar grenen att skilja simmare åt under hundradelen och delar i stället ut gemensamma medaljer.
Friidrotten når samma slutsats längs en annan väg. Sprinttider registreras internt på tusendelen men offentliggörs på hundradelen, avrundade uppåt så att ingen idrottare tillgodoräknas en snabbare tid än den som sprungits. Regeln innebär att ett handtaget och ett elektroniskt taget resultat inte är jämförbara, och världsrekord kräver helautomatisk tidtagning just därför att skillnaden mellan de två uppgår till flera centisekunder.
Utanför idrotten framträder enheten mest förklädd. Video med femtio bilder i sekunden går fram en bild varannan centisekund, och den perceptuella tröskel där en fördröjning börjar kännas som eftersläpning i ett interaktivt system ligger kring tio centisekunder. Industriella reglerkretsar och programmerbara styrsystem arbetar ofta med cykeltider i det här området, snabba nog att hänga med maskinerna och långsamma nog att förbli beräkningsmässigt billiga.
Namnet i sig är ovanligt, eftersom SI-prefixet centi sällan sätts framför sekund. Milli och mikro är långt vanligare, och när en hundradels sekund behövs säger man i regel just det i stället för att ta till ett namn med prefix.
Fotografin möter storheten vid slutartider kring hundradelen, ungefär den längsta en stadig hand kan hålla ett normalobjektiv utan synlig oskärpa.
En centisekund motsvarar 0,01 sekunder, 10 millisekunder eller 10 000 mikrosekunder.