| Centimeter (cm) | Nautiska mil (nmi) |
|---|---|
| 1 Centimeter | 0.00000539956803456 nmi |
| 2 Centimeter | 0.0000107991360691 nmi |
| 3 Centimeter | 0.0000161987041037 nmi |
| 4 Centimeter | 0.0000215982721382 nmi |
| 5 Centimeter | 0.0000269978401728 nmi |
| 10 Centimeter | 0.0000539956803456 nmi |
| 20 Centimeter | 0.000107991360691 nmi |
| 25 Centimeter | 0.000134989200864 nmi |
| 50 Centimeter | 0.000269978401728 nmi |
| 100 Centimeter | 0.000539956803456 nmi |
| Referens | Centimeter (cm) | Nautiska mil (nmi) |
|---|---|---|
| A sheet of A4 paper (long side) | 29.7 cm | 0.000160367 nmi |
| Average adult human height | 170 cm | 0.000917927 nmi |
| A football pitch (length) | 10500 cm | 0.0566955 nmi |
| A marathon | 4219500 cm | 22.7835 nmi |
| Height of Mount Everest | 884900 cm | 4.77808 nmi |
Centimetern är en hundradels meter och skrivs cm. Bland metersystemets underenheter är det den man oftast tar till i vardagen, eftersom den täcker de föremål som är små nog att hålla i handen men för stora för att bekvämt mätas i millimeter.
Kroppsmått är den vanligaste tillämpningen. Längd, midja, bröstvidd och innerbenslängd anges i centimeter i större delen av världen, och klädstorlekar utgår från detta. Tillväxtkurvor för barn visar längd och huvudomfång i centimeter i förhållande till åldern. Nederbörd över längre perioder, snödjup samt mått på möbler och bagage anges på samma sätt.
Enheten hade en formell roll inom vetenskapen i nästan ett sekel. CGS-systemet, som antogs 1874 av British Association for the Advancement of Science, hade centimetern som basenhet för längd. CGS-enheter som erg, dyn och gauss var standard inom fysiken tills meter-kilogram-sekundsystemet trängde undan dem, och 1960 ersatte SI formellt CGS. Vissa CGS-enheter lever kvar inom astronomin och delar av elektromagnetismen.
Volymen följer naturligt. En kubikcentimeter, skriven cm3 eller cc, motsvarar exakt en milliliter. Motorers slagvolym anges ofta i kubikcentimeter, särskilt för motorcyklar, och sprutor inom vården har samma gradering.
Trots sin användbarhet passar centimetern illa i tekniskt arbete. Ritningar använder millimeter just för att slippa blanda enheter som skiljer sig med en faktor tio, eftersom ett felplacerat decimaltecken mellan de två är ett troligt och dyrbart misstag.
Kartskalor gör enheten tydlig. En karta i skala 1:25 000 betyder att en centimeter på pappret motsvarar 25 000 centimeter i terrängen, alltså 250 meter, så fyra centimeter täcker en kilometer. Vandrare och orienterare använder detta samband hela tiden, och det är ett av de tydligaste exemplen på varför ett decimalsystem är praktiskt: att växla mellan skalorna kräver bara att man flyttar ett decimaltecken.
Två välkända våglängder faller i detta område och bär dess namn. Neutralt väte strålar vid 21 centimeter, en linje som förutsades 1944 och påvisades sju år senare, och eftersom väte fyller galaxen har den enda våglängden kartlagt Vintergatans spiralarmar och de rotationskurvor som först pekade på mörk materia. Mikrovågsugnar i hemmet arbetar vid 12,2 centimeter, valt ur ett band avsatt för industriellt och medicinskt bruk och inte för någon särskild resonans med vatten. I båda fallen är centimetern den naturliga enheten därför att vågen har en hands storlek.
En centimeter motsvarar 10 millimeter eller 0,01 meter och ligger mycket nära 0,3937 tum.
Nautiska milen är en längdenhet som motsvarar exakt 1852 meter. Beteckningen är nmi, även om NM och M förekommer i sjöfarts- och flygsammanhang. Den är omkring 15 procent längre än den engelska milen.
Definitionen är geografisk och inte godtycklig. En nautisk mil motsvarar en breddminut, så sextio nautiska mil täcker en grad. Det gör navigering på sjökort anmärkningsvärt direkt: navigatören kan mäta ett avstånd mot breddskalan i kortets kant utan någon omräkning, eftersom de två är samma sak. Ingen annan längdenhet har den egenskapen, och det är därför den nautiska milen har stått emot övergången till metersystemet där nästan alla andra traditionella enheter fått ge vika.
Eftersom jorden är något tillplattad är en breddminut inte konstant utan varierar från omkring 1843 meter vid ekvatorn till 1862 meter vid polerna. Den första internationella extraordinarie hydrografiska konferensen i Monaco antog 1929 det jämna värdet 1852 meter för att göra upp med skillnaden. USA godtog värdet 1954 och Storbritannien 1970, sedan båda tidigare använt något avvikande definitioner.
Farten till sjöss och i luften mäts i knop, där en knop är en nautisk mil i timmen. Namnet minner om metoden: en logglina med knutar på jämna avstånd firades ut akter om fartyget och knutarna räknades mot ett timglas. Flyget övertog båda enheterna från sjöfarten, och fartmätarna i flygplan över hela världen visar knop.
Havsrätten är skriven i samma enhet. Territorialvattnet sträcker sig tolv nautiska mil från baslinjen och de ekonomiska zonerna tvåhundra, tal som fastställts i Förenta nationernas havsrättskonvention.
En besläktad enhet dyker ibland upp i äldre texter. Den geografiska milen är en bågminut längs ekvatorn, ungefär 1855 meter, och skiljer sig något från den nautiska eftersom den mäts på en storcirkel i stället för på en meridian. Skillnaden spelar sällan roll i praktiken men förklarar små avvikelser mellan historiska källor.
En nautisk mil motsvarar 1852 meter, ungefär 1,15078 engelska mil eller 6076,12 fot.