| Referens | Bar (bar) | Hektopascal (hPa) |
|---|---|---|
| Atmospheric pressure at sea level | 1.01325 bar | 1013.25 hPa |
| Healthy blood pressure (120 mmHg) | 0.16 bar | 160 hPa |
| A car tyre | 2.2 bar | 2200 hPa |
| A racing bicycle tyre | 6 bar | 6000 hPa |
Baren är en tryckenhet på exakt 100 000 pascal, alltså 100 kilopascal. Beteckningen är bar. Den ingår inte i Internationella måttenhetssystemet men tolereras vid sidan av det och används i hela den europeiska tekniken, eftersom den råkar ligga nästan exakt på det normala lufttrycket: en atmosfär är 1,01325 bar.
Den slumpen är hela skälet till dess framgång. Ett tryck angivet i bar läses som ett nästan exakt antal atmosfärer, så sex bar i en tryckluftsledning betyder omkring sex gånger trycket utanför, ett faktum en ingenjör kan använda utan räkning. Namnet kommer av det grekiska ordet för tyngd, och enheten föreslogs av den norske meteorologen Vilhelm Bjerknes omkring 1909.
Dykningen använder den därför att havet ställer upp. Var tionde meter havsvatten lägger till nästan exakt en bar, så den som dyker på tjugo meter befinner sig under tre bar absolut tryck, atmosfären ovanför inräknad. Dekompressionstabeller, gasförbrukning och flasktryck följer alla av det enda sambandet, och hela dykpraktiken är lättare att lära ut i bar än i någon annan enhet.
Vardagens maskiner arbetar vid några bar. Bildäck pumpas till mellan två och två och en halv, verkstadens tryckluft går vid sex till åtta, kranvatten kommer fram vid tre till sex, och en espressomaskin extraherar vid nio, ett tal så etablerat att det står på maskinens framsida. Armbandsur bär täthetsangivelser i bar, där tio bar nominellt motsvarar hundra meters djup.
Skillnaden mellan övertryck och absolut tryck betyder här mer än någon annanstans. En däckmätare som visar 2,2 bar anger 2,2 bar över den omgivande luften, så det absoluta trycket inuti är 3,2. Industrin skriver barg för övertryck och bara för absolut tryck, och att blanda ihop dem är en vanlig felkälla i specifikationer och i säkerhetsberäkningar.
Standardiseringsorgan har i årtionden avrått från baren till förmån för pascalen, utan större verkan. Kilopascalen är det koherenta alternativet och används i Kanada, Australien och delar av Asien, men hundra kilopascal läses mindre naturligt än en bar, och vanan har visat sig starkare än rekommendationen.
En bar motsvarar 100 000 pascal, 100 kilopascal, 1000 millibar eller ungefär 14,5 pund per kvadrattum.
Hektopascalen är en tryckenhet på hundra pascal. Beteckningen är hPa. Den är exakt en millibar, och den likheten är hela skälet till att den finns: när meteorologin gick över till SI-enheter på 1980-talet lät hektopascalen varje barometer, karta och prognos behålla sina tal oförändrade och bara byta namnet ovanför dem.
Vädret är dess hem och nästan dess enda användning. Normalt lufttryck vid havsytan är 1013,25 hektopascal, ett fast högtryck visar 1020 till 1035, och ett djupt atlantiskt lågtryck kan falla under 950. Isobarer på en väderkarta ritas med fyra hektopascals mellanrum, så linjernas täthet är en direkt bild av hur hårt vinden kommer att blåsa.
Stormars styrka rapporteras på samma sätt. Ett tropiskt cyklonöga har ett centrumtryck som är det mest citerade måttet på styrkan, och det lägsta havsytetryck som någonsin uppmätts var 870 hektopascal i tyfonen Tip 1979. Ett fall på några tiotal hektopascal på ett dygn räcker för att förvandla vanligt väder till ett svårt oväder.
Höjden ändrar avläsningen stadigt. Nära havsytan sjunker trycket med ungefär en hektopascal för varje åtta meter i höjdvinst, och därför fungerar en barometrisk höjdmätare över huvud taget, och därför reagerar en barometer hemma på att bäras uppför en trappa. Den gradienten avtar med höjden, så sambandet gäller bara i de nedersta kilometrarna.
Flyget hänger för sin säkerhet på enheten. Den som flyger ställer sin höjdmätare efter ett lokalt tryckvärde angivet i hektopascal, så att alla i samma luftrum mäter höjd från samma referens, och över en bestämd övergångshöjd växlar alla luftfartyg till standardinställningen 1013 hektopascal, så att den lodräta separationen bevaras oavsett väder. Nordamerikansk praxis använder tum kvicksilver i samma syfte, och de två får aldrig förväxlas.
Vid omräkning är en hektopascal exakt en millibar, 0,1 kilopascal och omkring 0,0295 tum kvicksilver. Det sista talet är det att hålla ögonen på, eftersom en avläsning på 30 tum kvicksilver och en på 1016 hektopascal beskriver samma eftermiddag.
En hektopascal motsvarar 100 pascal, 1 millibar, 0,1 kilopascal eller ungefär 0,0295 tum kvicksilver.