| Millimeter (mm) | Nautiska mil (nmi) |
|---|---|
| 1 Millimeter | 0.000000539956803456 nmi |
| 2 Millimeter | 0.00000107991360691 nmi |
| 3 Millimeter | 0.00000161987041037 nmi |
| 4 Millimeter | 0.00000215982721382 nmi |
| 5 Millimeter | 0.00000269978401728 nmi |
| 10 Millimeter | 0.00000539956803456 nmi |
| 20 Millimeter | 0.0000107991360691 nmi |
| 25 Millimeter | 0.0000134989200864 nmi |
| 50 Millimeter | 0.0000269978401728 nmi |
| 100 Millimeter | 0.0000539956803456 nmi |
| Referens | Millimeter (mm) | Nautiska mil (nmi) |
|---|---|---|
| A sheet of A4 paper (long side) | 297 mm | 0.000160367 nmi |
| Average adult human height | 1700 mm | 0.000917927 nmi |
| A football pitch (length) | 105000 mm | 0.0566955 nmi |
| A marathon | 42195000 mm | 22.7835 nmi |
| Height of Mount Everest | 8849000 mm | 4.77808 nmi |
Millimetern är en tusendels meter och skrivs mm. Det är den minsta strecken på de flesta linjaler och måttband, vilket gör den till den praktiska nedre gränsen för vardagliga mätningar i länder som använder metersystemet.
Ritningsteknik har så gott som undantagslöst stannat vid millimetern. Maskinritningar anger mått i millimeter som förval, oftast utan att enheten ens skrivs ut, eftersom konventionen är underförstådd. Därmed slipper man de decimaltecken som centimeter skulle föra med sig och de stora tal som mikrometer skulle kräva. En detalj på 45,5 mm är lättare att läsa och svårare att missförstå än en på 4,55 cm eller 45500 µm.
Meteorologin använder millimetern för nederbörd. Ett värde på 25 mm betyder att regnet skulle stå 25 millimeter djupt på en plan yta utan avrinning, vilket motsvarar 25 liter per kvadratmeter. Snö anges vanligen som djup i centimeter och separat som vattenmängd i millimeter.
Vården använder enheten för tumörstorlek, sårmätning och måtten på anatomiska strukturer vid bildundersökningar. Glasögonrecept anger pupillavståndet i millimeter. Blodtryck behåller den äldre enheten millimeter kvicksilver, vars namn bevarar höjden på en kvicksilverpelare.
Papper, plåt och glas anges med tjocklek i millimeter. Ett vanligt kontorspapper är omkring 0,1 mm tjockt. Fönsterglas i bostäder är oftast 4 mm. Kalibrar för vapen och ammunition anges ofta i millimeter, som 9 mm.
Även fästelement följer enheten nära. Metriska skruvar och bultar betecknas med sin nominella diameter i millimeter, så en M8-bult har en åtta millimeters gänga. Nyckel- och hylsstorlekar märks på samma sätt, mätt över nyckelgreppets plana sidor. Det är därför en metrisk verktygssats innehåller en obruten följd av storlekar i stället för de tumbråk som en brittisk sats bygger på.
Medicinen mäter tryck med den lika väl som avstånd. Blodtrycket anges i millimeter kvicksilver, höjden på den kvicksilverpelare trycket skulle bära, så ett friskt värde på 120 över 80 syftar på två längder och inte direkt på någon kraft. Överenskommelsen kommer från kvicksilvermanometern och har överlevt varje instrument som ersatte den, ty talen är förtrogna för varje nu levande kliniker. Samma enhet mäter ögats inre tryck, det centrala ventrycket och blodgasernas partialtryck, och i vakuumarbete uppträder den som torr, vilket är en millimeter kvicksilver under annat namn.
En millimeter motsvarar 1000 mikrometer, 0,1 centimeter eller 0,001 meter. Det är ungefär 0,03937 tum, så 25,4 millimeter blir exakt en tum.
Nautiska milen är en längdenhet som motsvarar exakt 1852 meter. Beteckningen är nmi, även om NM och M förekommer i sjöfarts- och flygsammanhang. Den är omkring 15 procent längre än den engelska milen.
Definitionen är geografisk och inte godtycklig. En nautisk mil motsvarar en breddminut, så sextio nautiska mil täcker en grad. Det gör navigering på sjökort anmärkningsvärt direkt: navigatören kan mäta ett avstånd mot breddskalan i kortets kant utan någon omräkning, eftersom de två är samma sak. Ingen annan längdenhet har den egenskapen, och det är därför den nautiska milen har stått emot övergången till metersystemet där nästan alla andra traditionella enheter fått ge vika.
Eftersom jorden är något tillplattad är en breddminut inte konstant utan varierar från omkring 1843 meter vid ekvatorn till 1862 meter vid polerna. Den första internationella extraordinarie hydrografiska konferensen i Monaco antog 1929 det jämna värdet 1852 meter för att göra upp med skillnaden. USA godtog värdet 1954 och Storbritannien 1970, sedan båda tidigare använt något avvikande definitioner.
Farten till sjöss och i luften mäts i knop, där en knop är en nautisk mil i timmen. Namnet minner om metoden: en logglina med knutar på jämna avstånd firades ut akter om fartyget och knutarna räknades mot ett timglas. Flyget övertog båda enheterna från sjöfarten, och fartmätarna i flygplan över hela världen visar knop.
Havsrätten är skriven i samma enhet. Territorialvattnet sträcker sig tolv nautiska mil från baslinjen och de ekonomiska zonerna tvåhundra, tal som fastställts i Förenta nationernas havsrättskonvention.
En besläktad enhet dyker ibland upp i äldre texter. Den geografiska milen är en bågminut längs ekvatorn, ungefär 1855 meter, och skiljer sig något från den nautiska eftersom den mäts på en storcirkel i stället för på en meridian. Skillnaden spelar sällan roll i praktiken men förklarar små avvikelser mellan historiska källor.
En nautisk mil motsvarar 1852 meter, ungefär 1,15078 engelska mil eller 6076,12 fot.