| Referens | Timmar (hr) | Decisekunder (ds) |
|---|---|---|
| A blink of an eye | 0.0000277778 hr | 1 ds |
| One heartbeat at rest | 0.000230556 hr | 8.3 ds |
| Half of a football match | 0.75 hr | 27000 ds |
| A full day | 24 hr | 864000 ds |
Timmen är en tidsenhet som motsvarar 60 minuter, eller 3600 sekunder. Beteckningen är h. Tjugofyra timmar utgör ett dygn, och enheten är godkänd för bruk tillsammans med SI utan att tillhöra det.
Dess längd var en gång föränderlig. Fornegyptisk och senare grekisk-romersk sed delade dagsljuset i tolv delar och mörkret i tolv till, vilket innebar att en dagtimme på sommaren var betydligt längre än en på vintern. Dessa säsongstimmar eller temporala timmar levde kvar i Europa in i medeltiden och användes i klostrens tidhållning långt efter att mekaniska ur kommit. Lika timmar segrade eftersom det inte går att enkelt bygga ett ur vars gång ändras med årstiden.
Tjugofyra är antalet därför att tolv är antalet. Egyptiska astronomer använde en uppsättning om trettiosex dekanstjärnor, av vilka tolv syntes under en natt, och tolv var redan ett bekvämt tal i en duodecimal räknetradition som delas rent med två, tre, fyra och sex. Att fördubbla det för att täcka hela dygnet gav tjugofyra, och sedan dess har inget allvarligt försök att ändra det lyckats.
Timmen ordnar det moderna arbetslivet mer än någon annan enhet. Löner, skift, öppettider, flygtider, parkeringsavgifter och lagstadgade körtidsgränser anges i timmar, och timmen är grunden för kilowattimmen, som praktiskt taget all el faktureras efter. Tidtabeller byggs på hela timmar, och tidszoner definieras som avvikelser i hela timmar från koordinerad universaltid, med en handfull undantag förskjutna trettio eller fyrtiofem minuter.
Inom vetenskapen förekommer timmen mer sällan än sekunden men lever kvar överallt där ett förlopp pågår tillräckligt länge för att sekunder ska bli otympliga: reaktionstider i kemin, doseringsintervall i medicinen och halveringstider i det område där timmar är den naturliga skalan.
Geografin är delad efter den. Jorden vrider sig femton longitudgrader på en timme, så jordklotet skars i tjugofyra zoner en timme isär, en ordning som antogs vid den internationella meridiankonferensen 1884 sedan järnvägarna gjort den lokala soltiden obrukbar. Ordningen är ofullständig: flera länder håller avvikelser på en halvtimme eller fyrtiofem minuter, och Kina spänner över fem geografiska zoner med en enda. Timmen lånar dessutom sitt namn åt en energienhet. En kilowattimme är den energi en kilowatt lämnar under en timme, 3,6 megajoule, och det är den storhet som står på varje elräkning i världen.
En timme motsvarar 60 minuter, 3600 sekunder eller ungefär 0,0416667 dygn.
Decisekunden är en tidsenhet som motsvarar en tiondels sekund. Beteckningen är ds. Liksom centisekunden är det ett namn som nästan aldrig används, medan den storhet det benämner ständigt dyker upp under andra beskrivningar.
En tiondels sekund är ungefär det kortaste tidsspann en människa medvetet kan uppfatta som en varaktighet och inte som ett ögonblick. Viljemässig reaktion på ett ljud tar omkring en och en halv decisekund, och på ett ljus betydligt längre. En blinkning varar mellan en och fyra decisekunder. Dessa siffror drar gränsen mellan det som känns omedelbart och det som känns fördröjt, och de som formger gränssnitt strävar efter att hålla svaren innanför den.
Idrotten använder storheten där hundradelen skulle vara falsk precision. Distanslöpning, landsvägscykel, längdskidåkning och öppet vatten-simning offentliggör resultat på tiondelen, eftersom skillnaderna mellan de tävlande över en timme eller mer är stora och mätosäkerheterna från banlängd och tidtagningspunkter gör finare siffror oförsvarliga. Tävlingsgrenar som mäts i längd följer en motsvarande logik med centimetern.
Talet ligger på samma skala. En talad stavelse varar i genomsnitt omkring två decisekunder, och den paus som lyssnare uppfattar som meningsslut ligger kring fem. System för taligenkänning delar upp ljudet i ramar på en tiondels till en fjärdedels decisekund, och den naturliga rytm de försöker fånga ligger en storleksordning över det.
Tekniken möter tiondels sekund i reläers gångtider, i mekaniska säkerhetsförreglingars insats och i kravet på hur snabbt en jordfelsbrytare måste koppla bort en felaktig krets. Musiken hör också hemma här: en metronom på hundratjugo slag i minuten lämnar fem decisekunder mellan slagen.
Prefixet deci hör till de minst använda i SI. Det lever kvar i decibel och deciliter och nästan ingen annanstans, så en tiondels sekund skrivs och sägs nästan alltid just så.
Fotografin möter samma intervall från andra hållet. En slutare som står öppen en tiondels sekund samlar rikligt med ljus men fäster varje skakning som oskärpa, varför den gamla regeln var att aldrig hålla ett objektiv långsammare än det omvända värdet av dess brännvidd på fri hand. Film och video ligger strax under: vid tjugofyra bilder i sekunden är en tiondel drygt två bilder, vid femtio är den fem. En tiondel är alltså den kortaste händelse en vanlig inspelning kan visa som rörelse och inte som en enda bild. Mätinstrument loggar ofta i denna takt av samma skäl: snabbt nog för en förändring, långsamt nog för en liten fil.
En decisekund motsvarar 0,1 sekunder, 10 centisekunder eller 100 millisekunder.