| Referens | Dygn (d) | Decisekunder (ds) |
|---|---|---|
| A blink of an eye | 0.00000115741 d | 1 ds |
| One heartbeat at rest | 0.00000960648 d | 8.3 ds |
| Half of a football match | 0.03125 d | 27000 ds |
| A full day | 1 d | 864000 ds |
Dygnet är en tidsenhet som motsvarar 24 timmar, eller 86 400 sekunder. Beteckningen är d. Det är godkänt för bruk tillsammans med SI utan att vara en SI-enhet, och det är den enda vanliga tidsenhet som direkt motsvarar en fysisk cykel som människor kan iaktta utan instrument.
Det finns mer än ett slags dygn, och skillnaden spelar roll i astronomin. Soldygnet är tiden mellan två på varandra följande middagar, när solen återvänder till samma läge på himlen. Stjärndygnet är den tid jorden behöver för ett varv i förhållande till de avlägsna stjärnorna, och det är kortare med ungefär tre minuter och femtiosex sekunder. Skillnaden beror på att jorden samtidigt rör sig längs sin bana och därför måste vrida sig något mer än ett helt varv för att åter föra solen till samma höjd.
Soldygnet är inte heller konstant. Jordens bana är elliptisk och axeln lutar, så intervallet mellan middagarna varierar under året med upp till ett trettiotal sekunder åt vardera hållet. Medelsoldygnet jämnar ut detta, och tidsekvationen beskriver skillnaden, vilket är skälet till att ett solur kan gå en kvart före eller efter en klocka beroende på årstiden.
Det civila dygnet på exakt 86 400 sekunder är en överenskommelse och ingen mätning. Jordens rotation bromsas gradvis av tidvattenfriktion mot månen, i en takt som förlänger dygnet med ungefär två millisekunder per århundrade, och den varierar dessutom oregelbundet med rörelser i atmosfären och i kärnan. Sedan 1972 har skottsekunder skjutits in för att hålla klocktiden inom en sekund från soltiden, en praxis som enligt beslut ska upphöra senast 2035 till förmån för en större tillåten avvikelse.
Bortom tidhållningen ordnar enheten allt periodiskt i det vanliga livet: anställnings- och hyresavtal, ränteberäkningar, doseringsscheman för läkemedel, väderstatistik, uppskattningar av frakt och leverans samt hela kalendrarnas apparat. Biologin har sin egen version i dygnsrytmen, en inre cykel på nästan exakt tjugofyra timmar som fortsätter även utan ledtrådar från dagsljuset.
Astronomin använder julianskt dagnummer, en obruten räkning av dygn från en fast epok år 4713 före vår tideräkning, just därför att kalendrar är oregelbundna och en enkel löpande summa är lättare att räkna med.
Ett dygn motsvarar 24 timmar, 1440 minuter eller 86 400 sekunder.
Decisekunden är en tidsenhet som motsvarar en tiondels sekund. Beteckningen är ds. Liksom centisekunden är det ett namn som nästan aldrig används, medan den storhet det benämner ständigt dyker upp under andra beskrivningar.
En tiondels sekund är ungefär det kortaste tidsspann en människa medvetet kan uppfatta som en varaktighet och inte som ett ögonblick. Viljemässig reaktion på ett ljud tar omkring en och en halv decisekund, och på ett ljus betydligt längre. En blinkning varar mellan en och fyra decisekunder. Dessa siffror drar gränsen mellan det som känns omedelbart och det som känns fördröjt, och de som formger gränssnitt strävar efter att hålla svaren innanför den.
Idrotten använder storheten där hundradelen skulle vara falsk precision. Distanslöpning, landsvägscykel, längdskidåkning och öppet vatten-simning offentliggör resultat på tiondelen, eftersom skillnaderna mellan de tävlande över en timme eller mer är stora och mätosäkerheterna från banlängd och tidtagningspunkter gör finare siffror oförsvarliga. Tävlingsgrenar som mäts i längd följer en motsvarande logik med centimetern.
Talet ligger på samma skala. En talad stavelse varar i genomsnitt omkring två decisekunder, och den paus som lyssnare uppfattar som meningsslut ligger kring fem. System för taligenkänning delar upp ljudet i ramar på en tiondels till en fjärdedels decisekund, och den naturliga rytm de försöker fånga ligger en storleksordning över det.
Tekniken möter tiondels sekund i reläers gångtider, i mekaniska säkerhetsförreglingars insats och i kravet på hur snabbt en jordfelsbrytare måste koppla bort en felaktig krets. Musiken hör också hemma här: en metronom på hundratjugo slag i minuten lämnar fem decisekunder mellan slagen.
Prefixet deci hör till de minst använda i SI. Det lever kvar i decibel och deciliter och nästan ingen annanstans, så en tiondels sekund skrivs och sägs nästan alltid just så.
Fotografin möter samma intervall från andra hållet. En slutare som står öppen en tiondels sekund samlar rikligt med ljus men fäster varje skakning som oskärpa, varför den gamla regeln var att aldrig hålla ett objektiv långsammare än det omvända värdet av dess brännvidd på fri hand. Film och video ligger strax under: vid tjugofyra bilder i sekunden är en tiondel drygt två bilder, vid femtio är den fem. En tiondel är alltså den kortaste händelse en vanlig inspelning kan visa som rörelse och inte som en enda bild. Mätinstrument loggar ofta i denna takt av samma skäl: snabbt nog för en förändring, långsamt nog för en liten fil.
En decisekund motsvarar 0,1 sekunder, 10 centisekunder eller 100 millisekunder.