| Referens | Bar (bar) | Pascal (Pa) |
|---|---|---|
| Atmospheric pressure at sea level | 1.01325 bar | 101325 Pa |
| Healthy blood pressure (120 mmHg) | 0.16 bar | 16000 Pa |
| A car tyre | 2.2 bar | 220000 Pa |
| A racing bicycle tyre | 6 bar | 600000 Pa |
Baren är en tryckenhet på exakt 100 000 pascal, alltså 100 kilopascal. Beteckningen är bar. Den ingår inte i Internationella måttenhetssystemet men tolereras vid sidan av det och används i hela den europeiska tekniken, eftersom den råkar ligga nästan exakt på det normala lufttrycket: en atmosfär är 1,01325 bar.
Den slumpen är hela skälet till dess framgång. Ett tryck angivet i bar läses som ett nästan exakt antal atmosfärer, så sex bar i en tryckluftsledning betyder omkring sex gånger trycket utanför, ett faktum en ingenjör kan använda utan räkning. Namnet kommer av det grekiska ordet för tyngd, och enheten föreslogs av den norske meteorologen Vilhelm Bjerknes omkring 1909.
Dykningen använder den därför att havet ställer upp. Var tionde meter havsvatten lägger till nästan exakt en bar, så den som dyker på tjugo meter befinner sig under tre bar absolut tryck, atmosfären ovanför inräknad. Dekompressionstabeller, gasförbrukning och flasktryck följer alla av det enda sambandet, och hela dykpraktiken är lättare att lära ut i bar än i någon annan enhet.
Vardagens maskiner arbetar vid några bar. Bildäck pumpas till mellan två och två och en halv, verkstadens tryckluft går vid sex till åtta, kranvatten kommer fram vid tre till sex, och en espressomaskin extraherar vid nio, ett tal så etablerat att det står på maskinens framsida. Armbandsur bär täthetsangivelser i bar, där tio bar nominellt motsvarar hundra meters djup.
Skillnaden mellan övertryck och absolut tryck betyder här mer än någon annanstans. En däckmätare som visar 2,2 bar anger 2,2 bar över den omgivande luften, så det absoluta trycket inuti är 3,2. Industrin skriver barg för övertryck och bara för absolut tryck, och att blanda ihop dem är en vanlig felkälla i specifikationer och i säkerhetsberäkningar.
Standardiseringsorgan har i årtionden avrått från baren till förmån för pascalen, utan större verkan. Kilopascalen är det koherenta alternativet och används i Kanada, Australien och delar av Asien, men hundra kilopascal läses mindre naturligt än en bar, och vanan har visat sig starkare än rekommendationen.
En bar motsvarar 100 000 pascal, 100 kilopascal, 1000 millibar eller ungefär 14,5 pund per kvadrattum.
Pascalen är SI-enheten för tryck och skrivs Pa. Den definieras som en newton kraft fördelad över en kvadratmeter och bär namn efter Blaise Pascal, vars barometerförsök på 1640-talet visade att luft har vikt och att dess tryck avtar med höjden. Generalkonferensen för mått och vikt antog namnet 1971.
Det är en anmärkningsvärt liten enhet. Lufttrycket vid havsytan är 101 325 pascal, så det tryck alla lever under är ett sexsiffrigt tal, och nästan varje praktisk användning av enheten bär därför ett prefix. Den omständligheten är inget konstruktionsfel utan en följd av koherensen: newtonen och kvadratmetern fastställdes först, och pascalen är vad som faller ut när den ena delas med den andra.
Akustiken är det område där nakna pascal känns naturliga. Referenstrycket för decibelskalan är tjugo mikropascal, satt som det svagaste ljud ett ungt och friskt öra kan uppfatta, och ett vanligt samtal ligger kring 0,02 pascal ljudtryck. Smärtgränsen ligger nära 63 pascal, så hela människans hörselområde spänner över omkring sex tiopotenser i denna enhet.
Vardagliga föremål ger en känsla för skalan. Ett ark kontorspapper som ligger plant trycker mot bordet med omkring 0,8 pascal. En lätt bris utövar några pascal mot en vägg, och den tryckskillnad som driver ventilationen i en byggnad ligger vanligen mellan tio och femtio. Allt som en människa känner som kraft räknas redan i tusental.
Prefixformerna gör det verkliga arbetet. Meteorologin använder hektopascal, sifferlikt identiska med de äldre millibaren, så att en avläsning på 1013 i en prognos inte krävde någon inlärning på nytt. Tekniken använder kilopascal för däck- och fluidtryck, och materialläran megapascal och gigapascal för hållfasthet och styvhet, där en megapascal är en newton per kvadratmillimeter.
Pascalen dyker också upp överallt där en spänning och inte ett tryck avses, eftersom de två har samma dimensioner. Elasticitetsmodul, sträckgräns och skjuvspänning anges alla i pascal eller dess multiplar, och därför spänner en enda enhet över trycket i ett däck och styvheten hos stål.
En pascal motsvarar 1 newton per kvadratmeter, 0,01 millibar, ungefär 0,0000099 atmosfärer eller cirka 0,000145 pund per kvadrattum.