| Exbioktetter (Eio) | Gigabitar (Gbit) |
|---|---|
| 1 Exbioktett | 9223372036.85 Gbit |
| 2 Exbioktetter | 18446744073.7 Gbit |
| 3 Exbioktetter | 27670116110.6 Gbit |
| 4 Exbioktetter | 36893488147.4 Gbit |
| 5 Exbioktetter | 46116860184.3 Gbit |
| 10 Exbioktetter | 92233720368.5 Gbit |
| 20 Exbioktetter | 184467440737 Gbit |
| 25 Exbioktetter | 230584300921 Gbit |
| 50 Exbioktetter | 461168601843 Gbit |
| 100 Exbioktetter | 922337203685 Gbit |
| Referens | Exbioktetter (Eio) | Gigabitar (Gbit) |
|---|---|---|
| A plain text message (160 characters) | 1.38778 × 10-16 Eio | 0.00000128 Gbit |
| A three-minute MP3 | 2.60209 × 10-12 Eio | 0.024 Gbit |
| A smartphone photo | 3.46945 × 10-12 Eio | 0.032 Gbit |
| A high-definition film | 0.00000000346945 Eio | 32 Gbit |
| A dual-layer Blu-ray disc | 0.0000000433681 Eio | 400 Gbit |
Exbioktetten är en enhet för digital information på två upphöjt till sextio oktetter, alltså 1024 pebioktetter. Beteckningen är Eio. Den är exaoktettens binära motsvarighet, och de två skiljer sig med 15,3 procent.
Ett tal med denna enhet citeras mer än något annat: sexton exbioktetter, storleken på det adressrum en 64-bitarsprocessor kan nå. Två upphöjt till sextiofyra oktetter är 16 EiB, och den siffran är det teoretiska taket för minnet i varje maskin byggd på den arkitektur som dominerat databehandlingen sedan mitten av 2000-talet.
Samma gräns återkommer i filsystem. Ett filsystem som numrerar sina block med 64-bitarsvärden kan adressera 16 exbioktetter block, och flera moderna konstruktioner anger just det som sin högsta volymstorlek. Andra anger 8 exbioktetter, då de reserverat en bit för ett tecken eller en flagga — en detalj som halverar gränsen och är värd att känna till när man läser en specifikation.
Ingenting närmar sig dessa storlekar i praktiken. Världens största lagringssystem rymmer exaoktetter, och summan av alla data mänskligheten håller är några hundra zettaoktetter, alltså tiotusentals exbioktetter. 64-bitarstaket valdes just för att inte nås, och övergången från 32 bitar, vars gräns på fyra gibioktetter nåddes inom ett årtionde, är skälet till att konstruktörerna lämnade så gott om utrymme.
En exbioktett är 1 152 921 504 606 846 976 bitar och 128 pebioktetter. Det är en mängd som finns i specifikationer, i adressräkning och i konstruktionsunderlagen för stora system, och ingen annanstans. Att beskriva den i fotografier eller filmer är inte till nytta, ty ingen samling av vare sig det ena eller det andra kommer i närheten.
Beteckningen Eio och dess decimala syskon Eo skiljer sig med mer än en åttondel, vilket är alldeles för mycket att lämna åt gissning. När ett dokument skriver EB om ett adressrum menar det nästan säkert EiB, ty adressrum är tvåpotenser av konstruktion; när det skriver EB om lagrade data menar det nästan säkert den decimala enheten.
En exbioktett motsvarar 1024 pebioktetter, 1 152 921 504 606 846 976 oktetter, 8 exbibit eller ungefär 1,153 exaoktetter.
Gigabiten är en enhet för digital information på en miljard bitar. Beteckningen är Gbit. Det är den enhet som ger namn åt dagens standard för trådbundna nät, och ordet gigabit har blivit en förkortning för en viss förmåga snarare än för blott en mängd.
Gigabit-Ethernet, standardiserat 1998 och 1999, bär en gigabit per sekund över vanlig partvinnad kopparkabel upp till hundra meter. Det avlöste den hundramegabitsstandard som gick före och är alltjämt den anslutning som sitter i de flesta datorer, växlar och routrar. Det enda beslutet fastställde ordet gigabits innebörd för en hel ingenjörsgeneration.
I oktetter är en gigabit 125 megaoktetter. En förbindelse på en gigabit per sekund flyttar därför omkring 125 megaoktetter i sekunden under bästa förhållanden, så en film på två gigaoktetter överförs på ett sextontal sekunder. Verkliga överföringar är långsammare, eftersom protokollpålägg, diskens hastighet och förbindelsens andra ände var för sig sätter gränser, och det är ovanligt att lagringen håller jämna steg med nätet vid dessa hastigheter.
Fibertjänster till hemmen utannonserar numera gigabit som rutin, och i många länder har talet blivit en marknadströskel snarare än en teknisk. Mycket få hushåll kan utnyttja den: en gigabitförbindelse räcker till att strömma ett par hundra högupplösta videotjänster samtidigt. Dess verkliga nytta är inte topphastigheten utan marginalen, eftersom en länk som aldrig är nära sin kapacitet håller jämnt låg fördröjning.
Minneskretsar anges i gigabit av samma skäl som mindre anges i megabit: talet speglar antalet minnesceller på brickan. En krets på 8 gigabit rymmer en gigaoktett, och åtta sådana kretsar bildar en modul på 8 gigaoktetter. Flashminnet följer samma bruk, så en flashbricka på 512 gigabit rymmer 64 gigaoktetter.
Ovanför gigabiten fortsätter skalan i tusental. Tiogigabits-Ethernet är standard i datorhallar, förbindelser på fyrtio och hundra gigabit binder samman byggnader och städer, och internets stomme går i mångfalder av dessa. Varje steg behåller samma förhållande till oktetten, och varje steg anges i bitar per sekund eftersom det är vad optiken och koppan faktiskt bär.
En gigabit motsvarar 1 000 000 000 bitar, 1000 megabit, 125 megaoktetter eller ungefär 0,9313 gibibit.