Omvandling från 3 Centisekunder till Timmar

Information om Centisekund (cs)

Centisekunden är en tidsenhet som motsvarar en hundradels sekund. Beteckningen är cs. Namnet uttalas nästan aldrig, men den storhet det betecknar hör till de mest välbekanta i världen, eftersom det är den upplösning med vilken tävlingsidrotten offentliggör sina resultat.

Simning, friidrott, cykel, rodd och skridsko redovisar alla sina tider på hundradels sekund. Valet är inte godtyckligt. Elektronisk tidtagning kan skilja ut långt finare intervall, men de fysiska osäkerheterna i själva tävlingarna gör finare siffror meningslösa. I simning är den tillåtna toleransen för längden på en bana sådan att två banor kan skilja sig tillräckligt för att spela roll på tusendels sekund, och därför vägrar grenen att skilja simmare åt under hundradelen och delar i stället ut gemensamma medaljer.

Friidrotten når samma slutsats längs en annan väg. Sprinttider registreras internt på tusendelen men offentliggörs på hundradelen, avrundade uppåt så att ingen idrottare tillgodoräknas en snabbare tid än den som sprungits. Regeln innebär att ett handtaget och ett elektroniskt taget resultat inte är jämförbara, och världsrekord kräver helautomatisk tidtagning just därför att skillnaden mellan de två uppgår till flera centisekunder.

Utanför idrotten framträder enheten mest förklädd. Video med femtio bilder i sekunden går fram en bild varannan centisekund, och den perceptuella tröskel där en fördröjning börjar kännas som eftersläpning i ett interaktivt system ligger kring tio centisekunder. Industriella reglerkretsar och programmerbara styrsystem arbetar ofta med cykeltider i det här området, snabba nog att hänga med maskinerna och långsamma nog att förbli beräkningsmässigt billiga.

Namnet i sig är ovanligt, eftersom SI-prefixet centi sällan sätts framför sekund. Milli och mikro är långt vanligare, och när en hundradels sekund behövs säger man i regel just det i stället för att ta till ett namn med prefix.

Fotografin möter storheten vid slutartider kring hundradelen, ungefär den längsta en stadig hand kan hålla ett normalobjektiv utan synlig oskärpa.

En centisekund motsvarar 0,01 sekunder, 10 millisekunder eller 10 000 mikrosekunder.

Information om Timme (hr)

Timmen är en tidsenhet som motsvarar 60 minuter, eller 3600 sekunder. Beteckningen är h. Tjugofyra timmar utgör ett dygn, och enheten är godkänd för bruk tillsammans med SI utan att tillhöra det.

Dess längd var en gång föränderlig. Fornegyptisk och senare grekisk-romersk sed delade dagsljuset i tolv delar och mörkret i tolv till, vilket innebar att en dagtimme på sommaren var betydligt längre än en på vintern. Dessa säsongstimmar eller temporala timmar levde kvar i Europa in i medeltiden och användes i klostrens tidhållning långt efter att mekaniska ur kommit. Lika timmar segrade eftersom det inte går att enkelt bygga ett ur vars gång ändras med årstiden.

Tjugofyra är antalet därför att tolv är antalet. Egyptiska astronomer använde en uppsättning om trettiosex dekanstjärnor, av vilka tolv syntes under en natt, och tolv var redan ett bekvämt tal i en duodecimal räknetradition som delas rent med två, tre, fyra och sex. Att fördubbla det för att täcka hela dygnet gav tjugofyra, och sedan dess har inget allvarligt försök att ändra det lyckats.

Timmen ordnar det moderna arbetslivet mer än någon annan enhet. Löner, skift, öppettider, flygtider, parkeringsavgifter och lagstadgade körtidsgränser anges i timmar, och timmen är grunden för kilowattimmen, som praktiskt taget all el faktureras efter. Tidtabeller byggs på hela timmar, och tidszoner definieras som avvikelser i hela timmar från koordinerad universaltid, med en handfull undantag förskjutna trettio eller fyrtiofem minuter.

Inom vetenskapen förekommer timmen mer sällan än sekunden men lever kvar överallt där ett förlopp pågår tillräckligt länge för att sekunder ska bli otympliga: reaktionstider i kemin, doseringsintervall i medicinen och halveringstider i det område där timmar är den naturliga skalan.

Geografin är delad efter den. Jorden vrider sig femton longitudgrader på en timme, så jordklotet skars i tjugofyra zoner en timme isär, en ordning som antogs vid den internationella meridiankonferensen 1884 sedan järnvägarna gjort den lokala soltiden obrukbar. Ordningen är ofullständig: flera länder håller avvikelser på en halvtimme eller fyrtiofem minuter, och Kina spänner över fem geografiska zoner med en enda. Timmen lånar dessutom sitt namn åt en energienhet. En kilowattimme är den energi en kilowatt lämnar under en timme, 3,6 megajoule, och det är den storhet som står på varje elräkning i världen.

En timme motsvarar 60 minuter, 3600 sekunder eller ungefär 0,0416667 dygn.