| Yottabitar per sekund (Ybit/s) | Kilooktetter per sekund (ko/s) |
|---|---|
| 1 Yottabit per sekund | 1.25 × 1020 ko/s |
| 2 Yottabitar per sekund | 2.5 × 1020 ko/s |
| 3 Yottabitar per sekund | 3.75 × 1020 ko/s |
| 4 Yottabitar per sekund | 5 × 1020 ko/s |
| 5 Yottabitar per sekund | 6.25 × 1020 ko/s |
| 10 Yottabitar per sekund | 1.25 × 1021 ko/s |
| 20 Yottabitar per sekund | 2.5 × 1021 ko/s |
| 25 Yottabitar per sekund | 3.125 × 1021 ko/s |
| 50 Yottabitar per sekund | 6.25 × 1021 ko/s |
| 100 Yottabitar per sekund | 1.25 × 1022 ko/s |
| Referens | Yottabitar per sekund (Ybit/s) | Kilooktetter per sekund (ko/s) |
|---|---|---|
| A dial-up modem | 5.6 × 10-20 Ybit/s | 7 ko/s |
| Typical home broadband | 1 × 10-16 Ybit/s | 12500 ko/s |
| Gigabit Ethernet | 1 × 10-15 Ybit/s | 125000 ko/s |
| Streaming a 4K film | 2.5 × 10-17 Ybit/s | 3125 ko/s |
Yottabiten per sekund är en enhet för dataöverföringshastighet på tusen zettabit per sekund. Beteckningen är Ybit/s. I trettio år var det den största takt metersystemet kunde namnge, och den beskriver en snabbhet utan tillämpning någonstans: inte i teknik, inte i forskning och inte i någon prognos som någon tar på allvar.
Dess avstånd till verkligheten är lätt att ange. Världens internettrafik ligger i genomsnitt kring en exabit per sekund, så en yottabit per sekund är ungefär en miljon gånger hela människosläktets samlade kommunikation. Den största enskilda länk som någonsin byggts går i några hundra terabit per sekund, vilket är en tiomiljarddel av detta tal.
Enheten är likväl riktigt bestämd, och det är just den fullständigheten som räknas. Metersystemets regel är att varje förstavelse förenas med varje enhet utan undantag, så en läsare som aldrig sett Ybit/s kan tyda det enbart ur förstavelsen. Ett system med luckor skulle behöva en tabell över tillåtna sammansättningar, och en tabell är precis vad ett regelburet system finns till för att undvika.
Det finns ett fysiskt sätt att tänka talet. En yottabit per sekund är 125 zettaoktetter per sekund, och den totala mängd data mänskligheten någonsin lagrat är några hundra zettaoktetter. En länk i denna takt skulle alltså sända hela artens samlade information på ett par sekunder. Någon sådan datamassa finns inte på ett enda ställe att sända, och ingenting i den bortre änden kunde ta emot den.
Förstavelsen yotta antogs 1991 tillsammans med zetta, vid en konferens som också måste överväga vilka bokstäver som stod fria. Den stod på metersystemets topp till 2022, då ronna och quetta lades till ovanför, delvis därför att datamängderna började närma sig det gamla taket. Hastigheterna har inte följt mängderna uppåt i samma takt.
För en omvandlare är hanteringen av enheten en fråga om följdriktighet och inte om nytta. Ett verktyg som räknar om varje metrisk förstavelse riktigt behöver inte avgöra vilka av dem någon kommer att bruka, och ett tal skrivet i yottabit per sekund — hur osannolikt det än är — räknas om efter samma regel som varje annat.
En yottabit per sekund motsvarar 1000 zettabit per sekund, 125 zettaoktetter per sekund eller ungefär 0,8272 yobibit per sekund.
Kilooktetten per sekund är en enhet för dataöverföringshastighet på tusen oktetter per sekund, och därmed på åtta kilobit per sekund. Beteckningen är ko/s. Det är den enhet i vilken filöverföringar rapporterades under hela uppringningstiden, och den dyker upp igen så snart en överföring är långsam nog att behöva den.
Omräkningen från utannonserade förbindelsehastigheter är skälet till dess betydelse. Ett 56-kilobitsmodem levererade i praktiken omkring 7 kilooktetter per sekund, och användarna lärde sig förhållandet genom att se på förloppsindikatorer: en fil på en megaoktett tog omkring två och en halv minut. Vanan att dela det utannonserade talet med åtta och sedan dra av något för pålägget härrör från den tiden.
Tidens lagringsapparater låg på samma nivå. En diskettstation läste i ungefär 30 till 60 kilooktetter per sekund, en enkelhastighets kompaktskivstation i 150, och en tidig hårddisk i några hundra. Att ladda ett program från någon av dem var en fråga om sekunder till minuter, och program skrevs med den förväntningen i åtanke.
Enheten syns alltjämt i seriell kommunikation. Den klassiska serieporten gick upp till 115 200 bitar per sekund, alltså 14,4 kilooktetter per sekund, och motsvarande takter används ännu för att tala med mikrostyrkretsar, vetenskapliga instrument och industriutrustning. Ett protokoll utformat för en sådan länk får inte anta att ett långt meddelande anländer snabbt.
Den syns också i den nedre änden av dagens nät. En överbelastad mobilförbindelse, en avlägsen satellitlänk eller ett hårt delat trådlöst nät kan falla till några tiotal kilooktetter per sekund, och i den takten tar en vanlig webbsida — som i dag väger några megaoktetter — en minut eller mer att öppna. Enheten påminner om vad nätet förutsätter om sina användare.
Som skala flyttar en kilooktett per sekund tusen tecken ren text varje sekund, så ett kort brev överförs på en sekund och en roman på ett tiotal minuter. Ingenting som rör text har någonsin krävt mer än detta; varje hastighetsökning sedan dess har slukats av bilder, ljud och video.
En kilooktett per sekund motsvarar 1000 oktetter per sekund, 8 kilobit per sekund eller ungefär 0,9766 kibioktetter per sekund.