Omvandling från 20 Millisekunder till Timmar

Information om Millisekund (ms)

Millisekunden är en tidsenhet som motsvarar en tusendels sekund. Beteckningen är ms. Det är det kortaste tidsspann människor möter vid namn i vardagen, framför allt därför att datateknik och nätverk har gjort det till ett mått i hemmet.

Det är den mänskliga varseblivningen som sätter den skala som gör enheten intressant. Ögat smälter samman skilda bilder till rörelse någonstans kring fyrtio millisekunders avstånd, och därför fungerar film med tjugofyra bilder i sekunden. Örat är långt mindre överseende: en fördröjning på mer än ett tiotal millisekunder mellan en musikers rörelse och det ljud hen hör räcker för att störa spelet, och stereons riktning bedöms utifrån skillnader i ankomsttid mellan öronen som ligger långt under en millisekund.

Nätverkens fördröjning anges i millisekunder och är det tal som avgör om en förbindelse känns snabb. Ljuset färdas ungefär trehundra kilometer per millisekund i fiber, så interkontinentala tur och retur har ett golv som inte går att pressa: London till New York kommer inte under omkring sextio millisekunder hur mycket som än läggs på utrustning. Tävlingsinriktat nätspel, finansiell handel och videosamtal formas alla av den gränsen.

Reaktionstiden mäts i samma enhet. En tränad sprinter svarar på startskottet på omkring 150 millisekunder, och friidrottens regler räknar allt under 100 millisekunder som tjuvstart, med motiveringen att ingen människa hinner reagera snabbare. Enkla visuella reaktionstider i laboratorium hamnar vanligen mellan 200 och 250 millisekunder.

Datatekniken använder millisekunder som naturlig enhet för allt som rör lagring eller mänsklig samverkan. En mekanisk hårddisk söker på flera millisekunder medan en halvledardisk svarar på en bråkdel av en, en skillnad på två storleksordningar som förklarar merparten av förändringen i hur datorer känns under de senaste två decennierna. Tidsstämplar i de flesta programmeringsmiljöer räknar millisekunder sedan början av 1970.

Fotografin lånar den till slutartider, där tusendels sekund är en vanlig inställning för att frysa rörelse, och fysiologin använder den till varaktigheten hos en nervimpuls, som varar en till två millisekunder.

En millisekund motsvarar 0,001 sekunder, 1000 mikrosekunder eller en 3 600 000-del av en timme.

Information om Timme (hr)

Timmen är en tidsenhet som motsvarar 60 minuter, eller 3600 sekunder. Beteckningen är h. Tjugofyra timmar utgör ett dygn, och enheten är godkänd för bruk tillsammans med SI utan att tillhöra det.

Dess längd var en gång föränderlig. Fornegyptisk och senare grekisk-romersk sed delade dagsljuset i tolv delar och mörkret i tolv till, vilket innebar att en dagtimme på sommaren var betydligt längre än en på vintern. Dessa säsongstimmar eller temporala timmar levde kvar i Europa in i medeltiden och användes i klostrens tidhållning långt efter att mekaniska ur kommit. Lika timmar segrade eftersom det inte går att enkelt bygga ett ur vars gång ändras med årstiden.

Tjugofyra är antalet därför att tolv är antalet. Egyptiska astronomer använde en uppsättning om trettiosex dekanstjärnor, av vilka tolv syntes under en natt, och tolv var redan ett bekvämt tal i en duodecimal räknetradition som delas rent med två, tre, fyra och sex. Att fördubbla det för att täcka hela dygnet gav tjugofyra, och sedan dess har inget allvarligt försök att ändra det lyckats.

Timmen ordnar det moderna arbetslivet mer än någon annan enhet. Löner, skift, öppettider, flygtider, parkeringsavgifter och lagstadgade körtidsgränser anges i timmar, och timmen är grunden för kilowattimmen, som praktiskt taget all el faktureras efter. Tidtabeller byggs på hela timmar, och tidszoner definieras som avvikelser i hela timmar från koordinerad universaltid, med en handfull undantag förskjutna trettio eller fyrtiofem minuter.

Inom vetenskapen förekommer timmen mer sällan än sekunden men lever kvar överallt där ett förlopp pågår tillräckligt länge för att sekunder ska bli otympliga: reaktionstider i kemin, doseringsintervall i medicinen och halveringstider i det område där timmar är den naturliga skalan.

Geografin är delad efter den. Jorden vrider sig femton longitudgrader på en timme, så jordklotet skars i tjugofyra zoner en timme isär, en ordning som antogs vid den internationella meridiankonferensen 1884 sedan järnvägarna gjort den lokala soltiden obrukbar. Ordningen är ofullständig: flera länder håller avvikelser på en halvtimme eller fyrtiofem minuter, och Kina spänner över fem geografiska zoner med en enda. Timmen lånar dessutom sitt namn åt en energienhet. En kilowattimme är den energi en kilowatt lämnar under en timme, 3,6 megajoule, och det är den storhet som står på varje elräkning i världen.

En timme motsvarar 60 minuter, 3600 sekunder eller ungefär 0,0416667 dygn.