| Yobibitar (Yibit) | Terabitar (Tbit) |
|---|---|
| 1 Yobibit | 1208925819615 Tbit |
| 2 Yobibitar | 2417851639229 Tbit |
| 3 Yobibitar | 3626777458844 Tbit |
| 4 Yobibitar | 4835703278459 Tbit |
| 5 Yobibitar | 6044629098073 Tbit |
| 10 Yobibitar | 12089258196146 Tbit |
| 20 Yobibitar | 24178516392293 Tbit |
| 25 Yobibitar | 30223145490366 Tbit |
| 50 Yobibitar | 60446290980731 Tbit |
| 100 Yobibitar | 120892581961463 Tbit |
| Referens | Yobibitar (Yibit) | Terabitar (Tbit) |
|---|---|---|
| A plain text message (160 characters) | 1.05879 × 10-21 Yibit | 0.00000000128 Tbit |
| A three-minute MP3 | 1.98523 × 10-17 Yibit | 0.000024 Tbit |
| A smartphone photo | 2.64698 × 10-17 Yibit | 0.000032 Tbit |
| A high-definition film | 2.64698 × 10-14 Yibit | 0.032 Tbit |
| A dual-layer Blu-ray disc | 3.30872 × 10-13 Yibit | 0.4 Tbit |
Yobibiten är en enhet för digital information på två upphöjt till åttio bitar, alltså 1024 zebibit. Beteckningen är Yibit. Den är den största av de binära förstavelser Internationella elektrotekniska kommissionen bestämt, och yottabitens binära motsvarighet.
På detta steg skiljer sig de två bruken med 20,9 procent. Den klyftan är höjdpunkten i argumentet för de binära förstavelserna: en namnvana som slog fel med 2,4 procent vid kibibiten slår nu fel med en femtedel, vilket inget teknikdokument kan tåla. IEC-serien slutar här därför att den decimala serien slutade vid yotta när den förra bestämdes 1998.
När metersystemet fick ronna och quetta 2022 förlängdes inte den binära serien i motsvarande mån. Det finns inga godtagna namn ovanför yobi, så en mängd på två upphöjt till nittio bitar saknar kortform och måste skrivas ut. Det är en lucka i systemet som förmodligen fylls när någon behöver den, fastän ingenting i dag är i närheten.
En yobibit är 151 115 727 451 828 646 838 272 oktetter, alltså 128 zebioktetter. Världens hela dataförråd ligger på några hundra zettaoktetter, vilket är en bråkdel av en procent av en yobioktett. Ingenting av denna skala har byggts, byggs eller är för närvarande planerat.
Enheten är likväl riktigt bestämd, och den fullständigheten har sitt skäl. Ett mätsystem vars regler tar slut vid en viss storlek tvingar varje framtida användare att uppfinna en utvidgning, och konkurrerande utvidgningar är hur tvetydighet börjar. Att bestämma hela stegen i förväg kostar ingenting och hindrar det.
För den som läser fackdokument är hela den binära seriens praktiska lärdom det gemena i:et. Kibit, Mibit, Gibit, Tibit, Pibit, Eibit, Zibit och Yibit är binära; kbit, Mbit, Gbit, Tbit, Pbit, Ebit, Zbit och Ybit är decimala; och skillnaden mellan dem växer från försumbar till en femtedel ju högre man stiger. En författare som utelämnar i:et har lämnat läsaren att gissa.
En yobibit motsvarar 1024 zebibit, 151 115 727 451 828 646 838 272 oktetter eller ungefär 1,209 yottabit.
Terabiten är en enhet för digital information på tusen miljarder bitar, alltså tusen gigabit. Beteckningen är Tbit. Det är den skala i vilken internets egen stomme mäts — inte förbindelsen in i ett hus, utan länkarna mellan städer och tvärs över haven.
En terabit är 125 gigaoktetter. Sagt på annat sätt är en terabit ungefär den datamängd som ryms i hundratjugofem timmar högupplöst video, eller innehållet på en stor bärbar dators disk. En enda länk på en terabit per sekund flyttar därmed motsvarigheten till den datorn varje sekund, oavbrutet.
Sjökablarna är där dessa tal bor. En modern havskabel bär flera hundra terabit per sekund över en handfull fiberpar, med våglängdsmultiplexering som låter dussintals skilda ljuskanaler löpa i samma glastråd samtidigt. De kablar som lagts tvärs över Atlanten på 2020-talet når upp i hundratals terabit, där den första transatlantiska telefonkabeln från 1956 bar trettiosex samtal.
Knutpunkter, där nät möts och lämnar över trafik till varandra, offentliggör sin genomströmning i terabit per sekund. De största i Europa och Asien toppar vid tiotals terabit, och de talen hör till de tillförlitligaste offentliga mätningarna av hur mycket internet faktiskt används i ett givet ögonblick.
Laboratorierekorden går långt högre. Forskarlag har drivit en enda optisk fiber förbi en petabit per sekund med flerkärnig fiber och hundratals våglängder samtidigt, låt vara att sådana försök sker över korta sträckor under kontrollerade förhållanden. Avståndet mellan vad som visas i laboratoriet och vad som läggs i havet är vanligen ett årtionde.
För lagring används terabiten mest inom halvledarindustrin, där en minnesbrickas täthet anges i terabit per kvadratcentimeter eller per kapsel. Konsumentvaror märks i stället i oktetter: en terabit är 125 gigaoktetter, så en krets beskriven som 8 terabit står på hyllan som en enhet på en teraoktett.
En terabit motsvarar 1 000 000 000 000 bitar, 1000 gigabit, 125 gigaoktetter eller ungefär 0,9095 tebibit.