| Gigahertz (GHz) | Megahertz (MHz) |
|---|---|
| 1 Gigahertz | 1000 MHz |
| 2 Gigahertz | 2000 MHz |
| 3 Gigahertz | 3000 MHz |
| 4 Gigahertz | 4000 MHz |
| 5 Gigahertz | 5000 MHz |
| 10 Gigahertz | 10000 MHz |
| 20 Gigahertz | 20000 MHz |
| 25 Gigahertz | 25000 MHz |
| 50 Gigahertz | 50000 MHz |
| 100 Gigahertz | 100000 MHz |
| Referens | Gigahertz (GHz) | Megahertz (MHz) |
|---|---|---|
| European mains electricity | 0.00000005 GHz | 0.00005 MHz |
| Concert pitch A above middle C | 0.00000044 GHz | 0.00044 MHz |
| An FM radio station | 0.1 GHz | 100 MHz |
| A Wi-Fi band | 2.4 GHz | 2400 MHz |
| A desktop processor clock | 3 GHz | 3000 MHz |
Gigahertzen är en frekvensenhet som motsvarar en miljard hertz. Beteckningen är GHz. Det är den trådlösa kommunikationens område i vår tid och klockans område i varje nutida dator, och nästan inget av det var i vardagligt bruk före 1990-talet.
Wi-fi upptar två huvudband, vid 2,4 och 5 gigahertz, med ett nyare band nära 6. Bandet vid 2,4 gigahertz är trångt eftersom det är licensfritt nästan överallt och delas med Bluetooth, sladdlösa telefoner och mikrovågsugnar, som arbetar vid 2,45 gigahertz eftersom vattenmolekyler där tar upp energi effektivt. Bandet vid 5 gigahertz ger fler kanaler och högre takt men sugs upp starkare av väggar och täcker därför ett mindre område.
Mobiltelefonin spänner över hela området. Tidigare generationer använde band under 1 gigahertz för deras långa räckvidd in i byggnader och över landsbygden, medan nyare tilldelningar vid 1,8, 2,6 och 3,5 gigahertz bär mer data över kortare avstånd. Ju högre frekvens, desto mer bandbredd finns att tillgå och desto sämre tränger den igenom, och varje nätgeneration är en förhandling mellan dessa två fakta.
Datorernas klockfrekvenser gick över i gigahertz kring år 2000 och stannade nära fyra några år senare. Gränsen är termisk: effektförlusten stiger brant med frekvensen, och bortom ungefär fyra gigahertz kan en vanlig kiselprocessor inte göra sig av med värmen. Prestandavinsterna sedan dess har kommit av fler kärnor, bredare instruktionsutfärdning och bättre minneshierarkier, inte av högre klocka.
Satellitlänkar, radar och radioastronomi arbetar alla här. Väderradar går vanligen mellan 2,7 och 5,6 gigahertz, flygledningens radar i liknande band, och den mikrovågsbakgrund som fyller universum har sitt maximum nära 160 gigahertz, långt över området för kommunikation på jorden.
Millimetervågssystem vid 24 gigahertz och uppåt används till bilarnas kollisionsradar och till mobilnätens band med störst kapacitet. Deras mycket korta våglängder tillåter små antenner och väldiga datatakter men stoppas av nästan vad som helst, inklusive regn och lövverk.
En gigahertz motsvarar en miljard hertz, 1000 megahertz eller 0,001 terahertz.
Megahertzen är en frekvensenhet som motsvarar en miljon hertz. Beteckningen är MHz. Den täcker den del av radiospektrumet som bär större delen av rundradion och kortdistanskommunikationen, och den var i två decennier den enhet i vilken datorers hastighet mättes.
FM-radion upptar 87,5 till 108 megahertz nästan överallt, ett band som valdes efter andra världskriget eftersom det låg tillräckligt högt för de breda kanaler frekvensmodulering kräver och tillräckligt lågt för att sändare och mottagare skulle bli billiga. Marksänd television tog grannbanden, och övergången från analog till digital utsändning frigjorde stora delar av dem för mobiltelefoni.
Flygradion ligger strax ovanför FM-radion, från 118 till 137 megahertz, och använder amplitudmodulering i stället för den tydligare frekvensmoduleringen. Valet är avsiktligt: när två luftfartyg sänder samtidigt ger amplitudmoduleringen ett hörbart svävningstjut som varnar alla för överlappningen, medan frekvensmoduleringen helt enkelt skulle fånga den starkare signalen och tyst förlora den svagare.
Datorprocessorer angavs i megahertz från slutet av 1970-talet till omkring år 2000. Den ursprungliga IBM PC gick på 4,77 megahertz, och den megahertzkapplöpning som följde tog slut när klockfrekvenserna stannade kring fyra gigahertz på grund av värmen, varefter tillverkarna tävlade om antalet kärnor i stället. Minnesbussens hastigheter och bildskärmarnas tidsstyrning anges alltjämt ofta i megahertz.
Medicinskt ultraljud arbetar mellan ungefär 2 och 18 megahertz. Högre frekvenser ger finare upplösning men tränger in mindre djupt, så en bukundersökning använder lägre frekvens än en undersökning av en ytlig struktur, och operatören väljer givare därefter.
Radiofrekvensidentifiering, garageportsfjärrkontroller, trådlösa mikrofoner, marin VHF och amatörradio bor alla i det här området. Det gör också de övertoner som får dåligt skärmad elektronik att störa varandra, och därför inriktas myndigheternas provning på utstrålning i tiotals och hundratals megahertz.
Mobiltelefonin har gjort enheten till en penningfråga. Spektrum auktioneras ut i block mätta i megahertz, och stater har dragit in tiotals miljarder på banden vid 700, 800, 900, 1800 och 2600 megahertz. Fysiken sätter värdet på vart och ett: lägre frekvenser når längre och tränger bättre in i byggnader, så banden 700 och 800 täcker landsbygd billigt, medan de högre bär mer data över kortare avstånd och passar städer. En operatörs täckningskarta och dess datahastigheter följer alltså av vilka megahertz den lyckades köpa, vilket är varför auktionerna följs lika noga som varje annan försäljning av statliga tillgångar.
En megahertz motsvarar en miljon hertz, 1000 kilohertz eller 0,001 gigahertz.