Omvandling från Megahertz till Hertz

Information om Megahertz (MHz)

Megahertzen är en frekvensenhet som motsvarar en miljon hertz. Beteckningen är MHz. Den täcker den del av radiospektrumet som bär större delen av rundradion och kortdistanskommunikationen, och den var i två decennier den enhet i vilken datorers hastighet mättes.

FM-radion upptar 87,5 till 108 megahertz nästan överallt, ett band som valdes efter andra världskriget eftersom det låg tillräckligt högt för de breda kanaler frekvensmodulering kräver och tillräckligt lågt för att sändare och mottagare skulle bli billiga. Marksänd television tog grannbanden, och övergången från analog till digital utsändning frigjorde stora delar av dem för mobiltelefoni.

Flygradion ligger strax ovanför FM-radion, från 118 till 137 megahertz, och använder amplitudmodulering i stället för den tydligare frekvensmoduleringen. Valet är avsiktligt: när två luftfartyg sänder samtidigt ger amplitudmoduleringen ett hörbart svävningstjut som varnar alla för överlappningen, medan frekvensmoduleringen helt enkelt skulle fånga den starkare signalen och tyst förlora den svagare.

Datorprocessorer angavs i megahertz från slutet av 1970-talet till omkring år 2000. Den ursprungliga IBM PC gick på 4,77 megahertz, och den megahertzkapplöpning som följde tog slut när klockfrekvenserna stannade kring fyra gigahertz på grund av värmen, varefter tillverkarna tävlade om antalet kärnor i stället. Minnesbussens hastigheter och bildskärmarnas tidsstyrning anges alltjämt ofta i megahertz.

Medicinskt ultraljud arbetar mellan ungefär 2 och 18 megahertz. Högre frekvenser ger finare upplösning men tränger in mindre djupt, så en bukundersökning använder lägre frekvens än en undersökning av en ytlig struktur, och operatören väljer givare därefter.

Radiofrekvensidentifiering, garageportsfjärrkontroller, trådlösa mikrofoner, marin VHF och amatörradio bor alla i det här området. Det gör också de övertoner som får dåligt skärmad elektronik att störa varandra, och därför inriktas myndigheternas provning på utstrålning i tiotals och hundratals megahertz.

Mobiltelefonin har gjort enheten till en penningfråga. Spektrum auktioneras ut i block mätta i megahertz, och stater har dragit in tiotals miljarder på banden vid 700, 800, 900, 1800 och 2600 megahertz. Fysiken sätter värdet på vart och ett: lägre frekvenser når längre och tränger bättre in i byggnader, så banden 700 och 800 täcker landsbygd billigt, medan de högre bär mer data över kortare avstånd och passar städer. En operatörs täckningskarta och dess datahastigheter följer alltså av vilka megahertz den lyckades köpa, vilket är varför auktionerna följs lika noga som varje annan försäljning av statliga tillgångar.

En megahertz motsvarar en miljon hertz, 1000 kilohertz eller 0,001 gigahertz.

Information om Hertz (Hz)

Hertzen är SI-enheten för frekvens och motsvarar en cykel per sekund. Beteckningen är Hz. Det är en härledd enhet vars dimension helt enkelt är ett delat med tid, så en storhet i hertz räknar hur många gånger något upprepas på en sekund.

Den är uppkallad efter Heinrich Hertz, som mellan 1886 och 1889 alstrade och påvisade radiovågor i laboratoriet och därmed bekräftade Maxwells förutsägelse att ljus och elektromagnetiska vågor är samma företeelse. Enheten antogs internationellt 1960 och ersatte det äldre och mer bokstavliga perioder per sekund, som ännu ibland syns på gammal utrustning.

Ljudet upptar skalans nedre del. Människans hörsel sträcker sig från ungefär 20 hertz till 20 000 hertz, även om den övre gränsen sjunker med åldern och i medelåldern oftast ligger väl under 16 000 hertz. Musikalisk tonhöjd är frekvens: a:et ovanför ettstrukna c är genom överenskommelse satt till 440 hertz, och varje oktav är en fördubbling, så samma ton en oktav högre blir 880 hertz.

Elnätet växlar med 50 hertz i större delen av världen och med 60 hertz i Nordamerika samt delar av Japan och Sydamerika. Uppdelningen är historisk snarare än teknisk och härrör från konkurrerande utrustningsstandarder i slutet av artonhundratalet, och den förklarar varför apparater och ur som beror av nätfrekvensen inte utan vidare kan flyttas mellan regioner.

Skärmar och datateknik använder den ständigt. En bildskärm som uppdaterar med 60 hertz ritas om sextio gånger i sekunden, och högre takt minskar synlig rörelseoskärpa. Processorers klockfrekvenser, förr i megahertz och i dag i gigahertz, räknar samma sak: hur många gånger i sekunden den inre klockan slår.

Enheten gäller dessutom allt periodiskt som inte är en våg. En puls på 60 slag i minuten är en hertz, en pendel med en sekunds period svänger med en hertz, och frekvensen hos en roterande axel i varv per sekund uttrycks likadant.

En hertz motsvarar en cykel per sekund, 1000 millihertz eller en tusendels kilohertz.