| Zettaoktetter per sekund (Zo/s) | Megaoktetter per sekund (Mo/s) |
|---|---|
| 1 Zettaoktett per sekund | 1 × 1015 Mo/s |
| 2 Zettaoktetter per sekund | 2 × 1015 Mo/s |
| 3 Zettaoktetter per sekund | 3 × 1015 Mo/s |
| 4 Zettaoktetter per sekund | 4 × 1015 Mo/s |
| 5 Zettaoktetter per sekund | 5 × 1015 Mo/s |
| 10 Zettaoktetter per sekund | 1 × 1016 Mo/s |
| 20 Zettaoktetter per sekund | 2 × 1016 Mo/s |
| 25 Zettaoktetter per sekund | 2.5 × 1016 Mo/s |
| 50 Zettaoktetter per sekund | 5 × 1016 Mo/s |
| 100 Zettaoktetter per sekund | 1 × 1017 Mo/s |
| Referens | Zettaoktetter per sekund (Zo/s) | Megaoktetter per sekund (Mo/s) |
|---|---|---|
| A dial-up modem | 7 × 10-18 Zo/s | 0.007 Mo/s |
| Typical home broadband | 1.25 × 10-14 Zo/s | 12.5 Mo/s |
| Gigabit Ethernet | 1.25 × 10-13 Zo/s | 125 Mo/s |
| Streaming a 4K film | 3.125 × 10-15 Zo/s | 3.125 Mo/s |
Zettaoktetten per sekund är en enhet för dataöverföringshastighet på tusen exaoktetter per sekund, eller åtta zettabit per sekund. Beteckningen är Zo/s. En länk i denna takt skulle överföra allt mänskligheten någonsin lagrat på klart mindre än en sekund, vilket är det tydligaste sättet att säga hur långt bortom dagens teknik den ligger.
Jämförelsen är värd att göras noggrant. Uppskattningar av världens lagrade data når några hundra zettaoktetter, så en zettaoktett per sekund skulle flytta dem alla på högst några minuter, och en betydande del av dem varje sekund. Ingenting kunde alstra data i den takten och ingenting kunde lagra dem, så enheten beskriver en kapacitet utan möjlig källa och utan möjligt mål.
Energin är den begränsning som gör detta till mer än en fråga om teknisk möda. Att sända en bit kostar energi — i optiken, i den elektronik som driver den och i kylningen som för bort spillvärmen. Dagens optiska system använder i storleksordningen en pikojoule per bit från ände till ände. Vid en zettaoktett per sekund blir det gigawatt kontinuerlig effekt för enbart länken, vilket är flera stora kraftverks alstring.
Det talet är ingen hård fysisk gräns utan en teknisk, och det har fallit stadigt. Energikostnaden per bit för optisk överföring har sjunkit flera tiopotenser på fyrtio år och fortsätter sjunka. Det teoretiska golvet, satt av värmeläran, ligger långt lägre ännu, så hindret är teknik och inte fysik.
Enhetens praktiska roll ligger i förstavelsesystemets fullständighet och inte i någon tillämpning. En tabell över överföringshastigheter som slutade före zetta skulle tvinga den som behövde den att uppfinna ett namn, och konkurrerande påhittade namn är hur mätsystem faller sönder. Att bestämma hela stegen kostar ingenting och hindrar det.
För en omvandlare är räkningen densamma som för varje annan förstavelse: en zettaoktett per sekund är åtta zettabit per sekund, tusen exaoktetter och en miljon petaoktetter. Regeln ändras inte för att storheten är onåbar.
En zettaoktett per sekund motsvarar 1000 exaoktetter per sekund, 8 zettabit per sekund eller ungefär 0,8470 zebioktetter per sekund.
Megaoktetten per sekund är en enhet för dataöverföringshastighet på en miljon oktetter per sekund, eller åtta megabit per sekund. Beteckningen är Mo/s. Det är den enhet i vilken lagringsapparater och deras gränssnitt graderas, och den en filhanterare visar medan en kopiering pågår.
Lagringshastigheterna hamnar naturligt i detta område. En mekanisk hårddisk håller 100 till 250 megaoktetter per sekund vid sekventiell läsning. En halvledardisk på det äldre gränssnittet når omkring 550, vilket är gränssnittets gräns och inte diskens. En modern disk på det snabbare gränssnittet når flera tusen, och där lämnar enheten plats åt gigaoktetter per sekund.
Gränssnittens hastigheter berättar samma historia från andra hållet. De på varandra följande versionerna av den universella seriebussen har erbjudit ungefär 1,5, 60, 625 och 2500 megaoktetter per sekund vid sina nominella takter, och minneskortens standarder har följt en liknande väg. En apparat begränsas alltid av den långsammare av de två, och att få dem att stämma är den praktiska konsten att bygga ett snabbt system.
För vardagliga storlekar överför en megaoktett per sekund ett fotografi på ett par sekunder och en film på två gigaoktetter på ungefär en halvtimme. Vid 500 megaoktetter per sekund tar samma film fyra sekunder. Den kontrasten förklarar varför en dators upplevda snabbhet ändrades så fullständigt när halvledarlagring avlöste de mekaniska diskarna, fastän processorerna förbättrades långt mindre under samma tid.
Sekventiella takter som dessa är bästa fallet. Att läsa många små filer i stället för en stor kostar långt mer, ty varje fil kräver att dess data lokaliseras och dess post läses. En disk som håller 500 megaoktetter per sekund i sekvens kan klara bara några tiotal när en mapp med tusentals små filer kopieras, och det är där skillnaden mellan disktekniker syns tydligast.
Enheten beskriver också genomströmningen i en belastad nätförbindelse: en gigabitlänk levererar i bästa fall 125 megaoktetter per sekund, så ett snabbt lokalnät och en snabb disk är numera jämförbara, och ingendera är uppenbart den begränsande faktorn i en överföring.
En megaoktett per sekund motsvarar 1 000 000 oktetter per sekund, 8 megabit per sekund eller ungefär 0,9537 mebioktetter per sekund.