| Referens | Yards (yd) | Ångström (Å) |
|---|---|---|
| A sheet of A4 paper (long side) | 0.324803 yd | 2.97 × 109 Å |
| Average adult human height | 1.85914 yd | 1.7 × 1010 Å |
| A football pitch (length) | 114.829 yd | 1.05 × 1012 Å |
| A marathon | 46145 yd | 4.2195 × 1014 Å |
| Height of Mount Everest | 9677.38 yd | 8.849 × 1013 Å |
Yarden är en längdenhet som motsvarar exakt 0,9144 meter, alltså tre fot. Beteckningen är yd. Den är basenheten för längd i det brittiska och det amerikanska måttsystemet, där foten och tummen definieras som delar av den.
Det förhållandet är det omvända mot vad de flesta antar. Sedan 1959 definieras yarden mot metern, och foten och tummen följer av den, så varje brittisk längdenhet härrör i slutändan från en SI-definition. Den internationella yard- och poundöverenskommelsen fastställde värdet till exakt 0,9144 meter och jämkade de små skillnader som i decennier hade skilt den amerikanska yarden från den brittiska.
Namnets ursprung är osäkert. Fornengelskans gierd betydde spö eller mätkäpp. Den ofta upprepade historien att Henrik I skulle ha definierat yarden som avståndet från sin näsa till den utsträckta tummen saknar stöd i samtida källor, men har visat sig seglivad. En normalstav på en yard förvarades i London från 1760, och när den förstördes i branden i Westminsterpalatset 1834 krävdes ett långt rekonstruktionsarbete utifrån bevarade kopior.
Idrotten håller enheten i förgrunden. En amerikansk fotbollsplan mäter 100 yard mellan mållinjerna, och hela spelets ordförråd byggs kring vunna yard. Avstånden på golfbanor anges i yard i Storbritannien och USA. Cricket sätter avståndet mellan grindarna till 22 yard, en siffra som ärvts från lantmätarens mätkedja.
Tyg och heltäckningsmatta säljs per yard i USA, och textilbredder anges i tum vid sidan om. Trädgårdsmaterial som matjord och grus säljs per kubikyard, vilket är 27 kubikfot eller ungefär 0,7646 kubikmeter.
Dess kub styr byggnadsbranschen i Nordamerika. Betong beställs, levereras och faktureras per kubikyard, omkring 0,765 kubikmeter, och en vanlig blandarbil rymmer åtta eller nio; schaktning, grus, matjord och rivningsavfall anges på samma sätt. Golfen håller längdenheten lika fast: varje hål på varje kort mäts i yard och varje klubba säljs på den längd den bär, så den som bedömer ett slag till hundrafemtio yard använder det mått som hela spelets räknande vilar på. Tillsammans gör de två bruken det osannolikt att yarden försvinner.
En yard motsvarar exakt 3 fot, 36 tum eller 0,9144 meter. Den är något kortare än en meter, med omkring 8,4 centimeter.
Ångströmmen är en längdenhet som motsvarar en tiomiljarddels meter, alltså 0,1 nanometer. Den har fått namn efter Anders Jonas Ångström, den svenske fysiker som använde den i sin karta över solspektrumet 1868. Beteckningen är Å, en bokstav hämtad från det svenska alfabetet.
Ångströmmen lever kvar därför att den passar atomernas skala. En väteatom har en radie på ungefär 0,5 Å. En enkelbindning mellan två kolatomer mäter omkring 1,5 Å. Uttryckta i nanometer ger dessa tal obekväma decimaler, och därför föredrar kristallografer, spektroskopister och strukturbiologer alltjämt den äldre enheten. Proteinstrukturer i offentliga databaser beskrivs fortfarande med sin upplösning i ångström, och en struktur som lösts bättre än 2 Å anses hålla hög kvalitet.
Även det synliga ljusets våglängder hamnar i ett bekvämt intervall. Rött ljus ligger nära 7000 Å och violett nära 4000 Å. Röntgenstrålningens våglängder samlas kring 1 Å, och det är just därför som röntgendiffraktion avslöjar avstånden mellan atomer: sonden och målet är lika stora.
Ångströmmen ingår inte i Internationella måttenhetssystemet. BIPM tar upp den bland de enheter som får användas tillsammans med SI men avråder från nya tillämpningar och förordar nanometer eller pikometer. Den rekommendationen har haft begränsad verkan inom de områden där enheten sitter djupt. Halvledartillverkningen är ett tydligt exempel. Processnoder benämndes i nanometer under decennier, men när strukturerna krympte började branschen ange tjockleken på gateoxiden i ångström, och Intel döpte en generation av sin teknik till Angstrom-eran.
Äldre vetenskaplig litteratur måste läsas med försiktighet. Innan ångströmmen knöts till metern definierades den mot en bestämd spektrallinje hos kadmium, och värden som publicerades i början av 1900-talet kan avvika något från dagens. Internationella astronomiska unionen antog den spektroskopiska definitionen 1907, och den gällde tills metern själv omdefinierades mot krypton 1960. Skillnaden är liten men verklig, och den spelar roll när historiska spektralmätningar jämförs med nutida.
Omräkningen är enkel. En ångström motsvarar 10-10 meter, 0,1 nanometer eller 100 pikometer. Tio ångström blir en nanometer.