Omvandling från Pascal till Kilopound per kvadrattum

Information om Pascal (Pa)

Pascalen är SI-enheten för tryck och skrivs Pa. Den definieras som en newton kraft fördelad över en kvadratmeter och bär namn efter Blaise Pascal, vars barometerförsök på 1640-talet visade att luft har vikt och att dess tryck avtar med höjden. Generalkonferensen för mått och vikt antog namnet 1971.

Det är en anmärkningsvärt liten enhet. Lufttrycket vid havsytan är 101 325 pascal, så det tryck alla lever under är ett sexsiffrigt tal, och nästan varje praktisk användning av enheten bär därför ett prefix. Den omständligheten är inget konstruktionsfel utan en följd av koherensen: newtonen och kvadratmetern fastställdes först, och pascalen är vad som faller ut när den ena delas med den andra.

Akustiken är det område där nakna pascal känns naturliga. Referenstrycket för decibelskalan är tjugo mikropascal, satt som det svagaste ljud ett ungt och friskt öra kan uppfatta, och ett vanligt samtal ligger kring 0,02 pascal ljudtryck. Smärtgränsen ligger nära 63 pascal, så hela människans hörselområde spänner över omkring sex tiopotenser i denna enhet.

Vardagliga föremål ger en känsla för skalan. Ett ark kontorspapper som ligger plant trycker mot bordet med omkring 0,8 pascal. En lätt bris utövar några pascal mot en vägg, och den tryckskillnad som driver ventilationen i en byggnad ligger vanligen mellan tio och femtio. Allt som en människa känner som kraft räknas redan i tusental.

Prefixformerna gör det verkliga arbetet. Meteorologin använder hektopascal, sifferlikt identiska med de äldre millibaren, så att en avläsning på 1013 i en prognos inte krävde någon inlärning på nytt. Tekniken använder kilopascal för däck- och fluidtryck, och materialläran megapascal och gigapascal för hållfasthet och styvhet, där en megapascal är en newton per kvadratmillimeter.

Pascalen dyker också upp överallt där en spänning och inte ett tryck avses, eftersom de två har samma dimensioner. Elasticitetsmodul, sträckgräns och skjuvspänning anges alla i pascal eller dess multiplar, och därför spänner en enda enhet över trycket i ett däck och styvheten hos stål.

En pascal motsvarar 1 newton per kvadratmeter, 0,01 millibar, ungefär 0,0000099 atmosfärer eller cirka 0,000145 pund per kvadrattum.

Information om Kilopound per kvadrattum (ksi)

Kilopundet per kvadrattum är en tryckenhet på tusen pund per kvadrattum, eller 6,895 megapascal. Beteckningen är ksi. Det är ingen tryckenhet i vardagligt bruk utan en spänningsenhet, och det är så amerikansk teknik anger hållfastheten hos konstruktionsmaterial.

Konstruktionsstål föreskrivs i den. Den kvalitet som länge kallats A36 flyter vid 36 kilopund per kvadrattum, och det bredflänsade stål som ersatte den som amerikansk norm flyter vid 50. Armeringsjärn av klass 60 flyter vid 60, och höghållfasta skruvar klassas vid 120 i drag. De talen är det amerikanska konstruktionsarbetets ordförråd på samma sätt som 355 och 500 är det i Europa.

Betongen använder samma skala nedåt. En vanlig konstruktionsblandning når fyra kilopund per kvadrattum i tryck vid tjugoåtta dygn, högpresterande blandningar åtta eller mer, och det föreskrivna talet står på ritningarna, i receptet och i provkroppsrapporten. Aluminiumlegeringar ligger däremellan, och en vanlig värmebehandlad kvalitet flyter vid omkring 35.

Brottmekaniken förlänger enheten i en ovanlig riktning. Brottseghet anges i kilopund per kvadrattum gånger kvadratroten ur en tum, ett sammansatt uttryck som ser underligt ut men är dimensionsriktigt, och det beskriver hur stor spricka ett material tål innan den löper. Den metriska motsvarigheten är megapascal gånger kvadratroten ur en meter, och att räkna om mellan dem kräver omsorg.

Dess förhållande till den metriska världen är i princip enkelt. Ett kilopund per kvadrattum är 6,895 megapascal, så ett stål på femtio ksi flyter vid 345 megapascal och ett järn på sextio ksi vid 414. Den som läser ritningar från båda traditionerna lär sig till slut den faktorn, eftersom de två systemen benämner samma stål med olika tal.

Namnet läses ibland fel. Ett kilopund är här tusen pund kraft, inte det kilopund massa som inom transport ibland kallas kip, och det tryck det benämner har inget att göra med någon vikt i en behållare. Att läsa ksi som en spänning och inte som en last röjer undan förvirringen.

Ett kilopund per kvadrattum motsvarar 1000 pund per kvadrattum, ungefär 6,895 megapascal, cirka 68,95 bar eller omkring 68 atmosfärer.