| Millipascal (mPa) | Kilopound per kvadrattum (ksi) |
|---|---|
| 1 Millipascal | 1.45037743897 × 10-10 ksi |
| 2 Millipascal | 2.90075487795 × 10-10 ksi |
| 3 Millipascal | 4.35113231692 × 10-10 ksi |
| 4 Millipascal | 5.80150975589 × 10-10 ksi |
| 5 Millipascal | 7.25188719486 × 10-10 ksi |
| 10 Millipascal | 0.00000000145037743897 ksi |
| 20 Millipascal | 0.00000000290075487795 ksi |
| 25 Millipascal | 0.00000000362594359743 ksi |
| 50 Millipascal | 0.00000000725188719486 ksi |
| 100 Millipascal | 0.0000000145037743897 ksi |
| Referens | Millipascal (mPa) | Kilopound per kvadrattum (ksi) |
|---|---|---|
| Atmospheric pressure at sea level | 101325000 mPa | 0.0146959 ksi |
| Healthy blood pressure (120 mmHg) | 16000000 mPa | 0.0023206 ksi |
| A car tyre | 220000000 mPa | 0.0319083 ksi |
| A racing bicycle tyre | 600000000 mPa | 0.0870226 ksi |
Millipascalen är en tryckenhet på en tusendels pascal. Beteckningen är mPa. Pascalen är redan en mycket liten enhet — den är trycket från ett pappersark som ligger på ett bord — så en tusendel av den är mindre än nästan varje tryck en människa möter. Den lever kvar därför att två fält verkligen arbetar i den storleken: akustiken och viskositeten.
Ljud är en tryckvåg, och de tryck som är inblandade är ytterst små. Ett vanligt samtal på en meters håll bär ett ljudtryck på ungefär 20 millipascal. En viskning ligger närmare 2, och hörseltröskeln, det svagaste ljud ett friskt ungt öra kan uppfatta, är 0,02 millipascal, alltså 20 mikropascal. En högljudd rockkonsert når några pascal. Hela det användbara området för mänsklig hörsel ligger därmed mellan en hundradels millipascal och några tusen sådana.
Det är därför ljud anges i decibel och inte i tryckenheter. Ett område som spänner över en faktor miljon är otympligt i linjära tal, så akustiken tar logaritmen och förankrar den vid hörseltröskeln. Men decibeln är alls ingen tryckenhet: bakom varje decibeltal ligger ett tryck i pascal eller millipascal, och kalibrering av instrument sker i de verkliga enheterna.
Den andra användningen är underligare, för den gäller inte något tryck alls. Dynamisk viskositet mäts i pascalsekunder, och nästan varje vätska man bryr sig om hamnar i millipascalsekundens område. Vatten vid rumstemperatur är 1 mPa·s med långt mer noggrannhet än praktiken kräver. Det råkar vara lika med en centipoise i det äldre CGS-systemet, så övergången till SI lämnade varje viskositetstabell talmässigt oförändrad, och därför slog millipascalsekunden igenom där millipascalen ensam inte gjorde det.
Med den skalan i handen blir talen läsbara. Bensin ligger kring 0,6 mPa·s, olivolja kring 80, honung på flera tusen och glycerol vid ungefär 1400. Blodplasma ligger kring 1,3 och helblod närmare 4, vilket är ett skäl till att blodflöde är svårare att beräkna än vattenflöde.
För trycket självt dyker millipascalen utanför akustiken upp i vakuumarbete och i de mest känsliga laboratoriemätningarna: de tryckskillnader som driver ett långsamt gasflöde, eller resttrycket i en kammare som pumpats ned hårt. Där är grannenheterna mikropascalen under och pascalen över.
En millipascal motsvarar 0,001 pascal, tusen mikropascal, 0,00001 millibar eller ungefär 0,000000145 pund per kvadrattum.
Kilopundet per kvadrattum är en tryckenhet på tusen pund per kvadrattum, eller 6,895 megapascal. Beteckningen är ksi. Det är ingen tryckenhet i vardagligt bruk utan en spänningsenhet, och det är så amerikansk teknik anger hållfastheten hos konstruktionsmaterial.
Konstruktionsstål föreskrivs i den. Den kvalitet som länge kallats A36 flyter vid 36 kilopund per kvadrattum, och det bredflänsade stål som ersatte den som amerikansk norm flyter vid 50. Armeringsjärn av klass 60 flyter vid 60, och höghållfasta skruvar klassas vid 120 i drag. De talen är det amerikanska konstruktionsarbetets ordförråd på samma sätt som 355 och 500 är det i Europa.
Betongen använder samma skala nedåt. En vanlig konstruktionsblandning når fyra kilopund per kvadrattum i tryck vid tjugoåtta dygn, högpresterande blandningar åtta eller mer, och det föreskrivna talet står på ritningarna, i receptet och i provkroppsrapporten. Aluminiumlegeringar ligger däremellan, och en vanlig värmebehandlad kvalitet flyter vid omkring 35.
Brottmekaniken förlänger enheten i en ovanlig riktning. Brottseghet anges i kilopund per kvadrattum gånger kvadratroten ur en tum, ett sammansatt uttryck som ser underligt ut men är dimensionsriktigt, och det beskriver hur stor spricka ett material tål innan den löper. Den metriska motsvarigheten är megapascal gånger kvadratroten ur en meter, och att räkna om mellan dem kräver omsorg.
Dess förhållande till den metriska världen är i princip enkelt. Ett kilopund per kvadrattum är 6,895 megapascal, så ett stål på femtio ksi flyter vid 345 megapascal och ett järn på sextio ksi vid 414. Den som läser ritningar från båda traditionerna lär sig till slut den faktorn, eftersom de två systemen benämner samma stål med olika tal.
Namnet läses ibland fel. Ett kilopund är här tusen pund kraft, inte det kilopund massa som inom transport ibland kallas kip, och det tryck det benämner har inget att göra med någon vikt i en behållare. Att läsa ksi som en spänning och inte som en last röjer undan förvirringen.
Ett kilopund per kvadrattum motsvarar 1000 pund per kvadrattum, ungefär 6,895 megapascal, cirka 68,95 bar eller omkring 68 atmosfärer.