| Referens | Miles (mi) | Ångström (Å) |
|---|---|---|
| A sheet of A4 paper (long side) | 0.000184547 mi | 2.97 × 109 Å |
| Average adult human height | 0.00105633 mi | 1.7 × 1010 Å |
| A football pitch (length) | 0.065244 mi | 1.05 × 1012 Å |
| A marathon | 26.2188 mi | 4.2195 × 1014 Å |
| Height of Mount Everest | 5.49851 mi | 8.849 × 1013 Å |
Engelska milen är en längdenhet som motsvarar 5280 fot, 1760 yard eller exakt 1609,344 meter. Beteckningen är mi. Den är den viktigaste enheten för vägavstånd i USA och Storbritannien.
Namnet kommer av latinets mille passus, tusen steg, där ett steg räknades som två kliv. Den enheten mätte omkring 1479 meter, märkbart mindre än dagens mile. Den engelska milen växte till sin nuvarande längd därför att den jämkades med furlongen, ett äldre jordbruksmått. För att milen skulle rymma åtta furlong krävdes 5280 fot, och parlamentet fastställde det talet i lag 1593. Därför kallas enheten ibland statute mile, för att skilja den från andra historiska mil.
Sådana varianter var många. Den skotska milen, den irländska milen och olika tyska och nordiska mil skilde sig alla åt, somliga betydligt. Den svenska milen, som fortfarande används i vardagsspråket, är tio kilometer.
Vägskyltar, hastighetsgränser och vägmätare använder milen i USA, Storbritannien, Liberia och Myanmar, och hastigheter anges i miles per timme. Storbritanniens hållning är medvetet blandad: avstånd och hastigheter är brittiska medan de flesta andra officiella mått är metriska, en ordning som överlevt upprepade förslag om förändring.
Friidrotten behåller milen som den enda icke-metriska distans som fortfarande har internationell ställning. Världsrekord ratificeras på engelska milen vid sidan av de metriska distanserna, till stor del på grund av den historiska tyngden hos fyraminutersgränsen som Roger Bannister sprängde 1954. Det nuvarande rekordet ligger under 3 minuter 44 sekunder.
Bränsleförbrukning i USA uttrycks som miles per gallon, och flyg och sjöfart använder den separata nautiska milen, som är längre med 1852 meter och har ett annat ursprung.
Förenta staternas karta är ritad på den. Den statliga lantmätningen, påbörjad 1785, delade de västliga områdena i townships om sex engelska mil i kvadrat, var och en med trettiosex sektioner om en kvadratmil, och varje sektion om 640 acre föll rent i fjärdedelar och fjärdedels fjärdedelar. Vägarna följde sektionslinjerna, vilket är varför så stor del av det amerikanska Mellanvästern är ett rutnät av raka vägar en mil isär, och varför gårdar där beskrivs i fjärdedels sektioner i stället för i acre. Den som flyger över Iowa eller Kansas ser milen ritad över ett helt landskap, två sekler efter att lantmätarna lade ut den.
En engelsk mil motsvarar 1760 yard, 5280 fot, 8 furlong eller 1609,344 meter. Ett femkilometerslopp är ungefär 3,107 engelska mil.
Ångströmmen är en längdenhet som motsvarar en tiomiljarddels meter, alltså 0,1 nanometer. Den har fått namn efter Anders Jonas Ångström, den svenske fysiker som använde den i sin karta över solspektrumet 1868. Beteckningen är Å, en bokstav hämtad från det svenska alfabetet.
Ångströmmen lever kvar därför att den passar atomernas skala. En väteatom har en radie på ungefär 0,5 Å. En enkelbindning mellan två kolatomer mäter omkring 1,5 Å. Uttryckta i nanometer ger dessa tal obekväma decimaler, och därför föredrar kristallografer, spektroskopister och strukturbiologer alltjämt den äldre enheten. Proteinstrukturer i offentliga databaser beskrivs fortfarande med sin upplösning i ångström, och en struktur som lösts bättre än 2 Å anses hålla hög kvalitet.
Även det synliga ljusets våglängder hamnar i ett bekvämt intervall. Rött ljus ligger nära 7000 Å och violett nära 4000 Å. Röntgenstrålningens våglängder samlas kring 1 Å, och det är just därför som röntgendiffraktion avslöjar avstånden mellan atomer: sonden och målet är lika stora.
Ångströmmen ingår inte i Internationella måttenhetssystemet. BIPM tar upp den bland de enheter som får användas tillsammans med SI men avråder från nya tillämpningar och förordar nanometer eller pikometer. Den rekommendationen har haft begränsad verkan inom de områden där enheten sitter djupt. Halvledartillverkningen är ett tydligt exempel. Processnoder benämndes i nanometer under decennier, men när strukturerna krympte började branschen ange tjockleken på gateoxiden i ångström, och Intel döpte en generation av sin teknik till Angstrom-eran.
Äldre vetenskaplig litteratur måste läsas med försiktighet. Innan ångströmmen knöts till metern definierades den mot en bestämd spektrallinje hos kadmium, och värden som publicerades i början av 1900-talet kan avvika något från dagens. Internationella astronomiska unionen antog den spektroskopiska definitionen 1907, och den gällde tills metern själv omdefinierades mot krypton 1960. Skillnaden är liten men verklig, och den spelar roll när historiska spektralmätningar jämförs med nutida.
Omräkningen är enkel. En ångström motsvarar 10-10 meter, 0,1 nanometer eller 100 pikometer. Tio ångström blir en nanometer.