| Referens | Händer (hh) | Decimeter (dm) |
|---|---|---|
| A sheet of A4 paper (long side) | 2.92323 hh | 2.97 dm |
| Average adult human height | 16.7323 hh | 17 dm |
| A football pitch (length) | 1033.46 hh | 1050 dm |
| A marathon | 415305 hh | 421950 dm |
| Height of Mount Everest | 87096.5 hh | 88490 dm |
Handen är en längdenhet som motsvarar exakt fyra tum, alltså 101,6 millimeter. Den lever kvar i en enda specialiserad tillämpning: att mäta mankhöjden hos hästar och ponnyer. Nästan ingen annanstans används den längre.
Måttet tas från marken till manken, den upphöjning mellan skulderbladen där halsen möter ryggen. Manken väljs därför att den är en fast punkt i skelettet som inte flyttar sig när hästen höjer eller sänker huvudet, så värdet går att upprepa på ett sätt som en mätning till hjässan inte skulle göra.
Skrivsättet är ovanligt och läses ofta fel. Höjder skrivs med ett kommatecken som inte anger något decimalbråk. En häst på 15,2 händer står femton händer och två tum, alltså 62 tum eller 157,5 centimeter. Eftersom en hand är fyra tum löper siffran efter kommat bara från 0 till 3, och 15,4 är ingen giltig höjd. Förkortningen hh, av engelskans hands high, är vanlig.
Gränsen mellan ponny och häst sätts av hävd vid 14,2 händer, även om den exakta gränsen skiljer sig mellan stamböcker och tävlingsgrenar. Kallblodsraser som shire överstiger regelmässigt 17 händer. De högsta hästar som noterats har stått över 20 händer.
Enheten härrör från bredden på en människas handflata, ett ursprung den delar med flera forntida mått. Både det egyptiska och det romerska systemet hade ett handflatemått av jämförbar storlek. Att den fastställdes till fyra tum i England tillskrivs vanligen en förordning av Henrik VIII. Att handen lever kvar inom ridsporten beror till stor del på tradition, och internationella tävlingsregler anger numera också mankhöjden i centimeter.
Att mäta noggrant är svårare än det verkar. Hästen ska stå uppställd på plan mark med huvudet i naturligt läge, och man använder en särskild mätstock med vattenpass och löpande tvärarm i stället för ett måttband. Skoning ökar höjden, så officiella mätningar anger om hästen är skodd, och tävlingsregler med höjdgränser kräver intyg från en utsedd mätare.
En hand motsvarar 4 tum, 101,6 millimeter eller 0,1016 meter.
Decimetern är en tiondels meter och skrivs dm. Det är en fullt giltig SI-enhet bildad med förleden deci, men den hör till de minst använda stegen på den metriska stegen. De flesta går direkt från centimeter till meter och hoppar över mellansteget helt.
Skälet är praktiskt snarare än tekniskt. En längd på 3 dm uttrycks naturligare som 30 cm eller 0,3 m, och ingen av formerna får läsaren att tveka. Enheter överlever när de svarar på en fråga som ingen granne besvarar lika bra, och det gör decimetern sällan.
En härledd form utgör dock ett slående undantag. Kubikdecimetern, dm3, är exakt en liter, eftersom en kub med 10 cm sida rymmer just den volymen. Sambandet är grunden för metersystemets volymenheter och var avsiktligt: litern definierades 1795 som volymen av en kubikdecimeter. Enheten dyker därför upp hela tiden i kemin, där koncentration anges i mol per kubikdecimeter, skrivet mol/dm3. Kemikurser i gymnasiet och på högskolan använder rutinmässigt denna beteckning, trots att samma storhet skulle kunna skrivas som mol per liter.
Kvadratdecimetern används ibland för små ytor, särskilt vid materialprovning och i vissa europeiska tekniska standarder för beläggningar och ytbehandling.
Utanför dessa nischer förekommer decimetern mest i undervisningen, där hela följden av förleder demonstreras, och i omräkningstabeller. Vissa länder har historiskt använt den för skostorlekar och för textilmått.
Akvariers och tankars volym visar samma samband i praktiken. En tank på fem gånger tre gånger fyra decimeter rymmer sextio kubikdecimeter, alltså sextio liter, och räkningen går att göra utan omräkningsfaktorer. Det är just den praktiska fördel metersystemet var tänkt att ge, och decimetern är den längd där volym i liter och längd i hela enheter går ihop som snyggast.
Skandinavien är undantaget från detta allmänna försummande. De som talar svenska, norska och danska brukar decimetern i vanligt samtal och anger storleken på en fisk, en hylla eller ett snöfall i decimeter där en fransk- eller tysktalande skulle säga tiotals centimeter. Skolorna där lär ut den vid sidan av centimetern och metern i stället för att hoppa över den, och linjaler är graderade därefter. Vanan påminner om att vilka prefix som känns naturliga är en fråga om sedvänja och inte om logik: enhetssystemet erbjuder hela stegen, och varje språkgemenskap har stillsamt slagit sig ner på de pinnar den finner bekväma.
En decimeter motsvarar 10 centimeter, 100 millimeter eller 0,1 meter. Det är ungefär 3,937 tum, något mindre än fyra tum.