Omvandling från Furlongs till Hektometer

Information om Furlong (fur)

Furlongen är en längdenhet som motsvarar 220 yard, 660 fot eller exakt 201,168 meter. Den är en åttondels engelsk mil och tio chain.

Namnet är en sammandragning av fornengelskans furh lang, det vill säga fåra lång, och betecknar den sträcka ett oxpar kunde plöja innan det behövde vila. Detta praktiska ursprung fastställde längden på medeltidens tegar, och furlongen är därför äldre än den engelska definitionen av milen. När den romerska milen på 5000 fot jämkades med engelsk markmätning förlängdes milen till 5280 fot så att den skulle rymma ett helt antal furlong. Det otympliga talet som generationer av skolbarn lärt sig utantill är en direkt följd av att det äldre jordbruksmåttet bevarades.

Hästkapplöpning är det område där furlongen fortfarande används dagligen. Loppdistanser i Storbritannien, Irland, USA och stora delar av kapplöpningsvärlden anges i mil och furlong, så ett lopp som beskrivs som en mil två furlong är 2010 meter. Mellantider tas furlong för furlong, och referaten byggs kring enheten. Markeringar längs rälsen räknar ned de furlong som återstår till mål.

Furlongens förhållande till ytmått förklarar varför den lever kvar i äldre handlingar. En acre definierades ursprungligen som en furlong lång och en chain bred, den yta ett spann kunde plöja på en dag. Det är därför en acre är en lång smal rektangel och inte en kvadrat, och därför dess moderna värde på 43 560 kvadratfot ser godtyckligt ut.

Utanför kapplöpningen är enheten till stor del ålderdomlig, men den förekommer i vissa historiska lagfartshandlingar och i enstaka juridiska beskrivningar. Datorfolkloren håller den vid liv i furlong per fjortondag, en avsiktligt orimlig hastighetsenhet som används för att illustrera dimensionsanalys.

Den är skälet till att åkerns acre har den form den har. En acre bestämdes som en furlong lång och en kedja bred, 220 yard mot 22, och den långa smala rektangeln är just vad ett par oxar kunde plöja på en dag utan att vända oftare än nödvändigt. Förhållandet tio till ett bevaras i de rygg- och fårmönster som ännu syns från luften tvärs över Englands Midlands, och i åkergränser som överlevt varje plog som drog dem. Furlongen överlever alltså mindre som ett mått än som en form inskriven i landskapet.

En furlong motsvarar 220 yard, 10 chain, en åttondels engelsk mil eller 201,168 meter.

Information om Hektometer (hm)

Hektometern är hundra meter och skrivs hm. Den använder SI-förleden hekto, av grekiskans hekaton som betyder hundra. Liksom dekametern och decimetern är det en fullt giltig enhet som allmänt språkbruk till stor del har gått förbi till förmån för meter och kilometer.

Den tydligaste tillämpningen finns i markmätning, där den framträder indirekt. En kvadrathektometer är 10 000 kvadratmeter, alltså exakt ett hektar. Hektaret är standardenheten för markareal inom jordbruk, skogsbruk och fastighetsregistrering i större delen av världen, så hektometern är inbäddad i den dagliga praktiken trots att längden i sig sällan nämns. Ett kvadratiskt fält med en hektometers sida täcker ett hektar.

Järnvägs- och väginfrastruktur står för den andra vanliga användningen. Flera europeiska järnvägsnät märker avstånd med hektometerstolpar och sätter ett märke var hundrade meter längs spåret. De ger underhållslag och tågklarerare en exakt lägesangivelse, och händelserapporter anger vanligen ett kilometer- och hektometervärde. Nederländska och belgiska motorvägar använder hektometermarkeringar på samma sätt, och förare uppmanas att uppge dem när de anmäler ett stopp.

Friidrotten erbjuder en välbekant längd utan att använda namnet. Rakan på en godkänd utomhusbana mäter en hektometer, och 100 meter är den kortaste sprintdistansen i det officiella programmet. Ingen kallar den enhektometersloppet.

Meteorologin använder enheten för molnbasens höjd i vissa rapportformat inom flyget, där uppgifter i hundratal meter eller fot håller siffrorna korta.

Sjökort och flyg arbetar i jämförbara steg utan att överta namnet. Bansynvidden rapporteras i hundratal meter i många länder, och sikten i flygväderrapporter anges i meter upp till femtusen, alltså i praktiken i hektometersteg. Där enheten används uttryckligen, som på nederländska motorvägar, ligger fördelen i noggrannheten: en hektometerstolpe placerar en händelse inom femtio meter.

Radiotekniken namnger ett helt band efter den. Den internationella indelningen kallar vågor mellan 100 och 1000 meter hektometriska, svarande mot frekvenser från 300 kilohertz till 3 megahertz, och det bandet är den mellanvåg som använts för rundradio sedan tjugotalet. En sändare som arbetar vid 1000 kilohertz strålar ut en våg tre hektometer lång, vilket är varför mellanvågsantenner är höga master och inte de korta spröt som betjänar högre frekvenser. Namngivningen fortsätter åt båda hållen: bandet nedanför är kilometriskt och det ovanför dekametriskt, så stegen av metriska prefix faller direkt samman med radiospektrets indelningar.

En hektometer motsvarar 100 meter, 10 dekameter eller 0,1 kilometer. Det är ungefär 328,084 fot, eller 109,361 yard.