Omvandling från Furlongs till Ångström

Information om Furlong (fur)

Furlongen är en längdenhet som motsvarar 220 yard, 660 fot eller exakt 201,168 meter. Den är en åttondels engelsk mil och tio chain.

Namnet är en sammandragning av fornengelskans furh lang, det vill säga fåra lång, och betecknar den sträcka ett oxpar kunde plöja innan det behövde vila. Detta praktiska ursprung fastställde längden på medeltidens tegar, och furlongen är därför äldre än den engelska definitionen av milen. När den romerska milen på 5000 fot jämkades med engelsk markmätning förlängdes milen till 5280 fot så att den skulle rymma ett helt antal furlong. Det otympliga talet som generationer av skolbarn lärt sig utantill är en direkt följd av att det äldre jordbruksmåttet bevarades.

Hästkapplöpning är det område där furlongen fortfarande används dagligen. Loppdistanser i Storbritannien, Irland, USA och stora delar av kapplöpningsvärlden anges i mil och furlong, så ett lopp som beskrivs som en mil två furlong är 2010 meter. Mellantider tas furlong för furlong, och referaten byggs kring enheten. Markeringar längs rälsen räknar ned de furlong som återstår till mål.

Furlongens förhållande till ytmått förklarar varför den lever kvar i äldre handlingar. En acre definierades ursprungligen som en furlong lång och en chain bred, den yta ett spann kunde plöja på en dag. Det är därför en acre är en lång smal rektangel och inte en kvadrat, och därför dess moderna värde på 43 560 kvadratfot ser godtyckligt ut.

Utanför kapplöpningen är enheten till stor del ålderdomlig, men den förekommer i vissa historiska lagfartshandlingar och i enstaka juridiska beskrivningar. Datorfolkloren håller den vid liv i furlong per fjortondag, en avsiktligt orimlig hastighetsenhet som används för att illustrera dimensionsanalys.

Den är skälet till att åkerns acre har den form den har. En acre bestämdes som en furlong lång och en kedja bred, 220 yard mot 22, och den långa smala rektangeln är just vad ett par oxar kunde plöja på en dag utan att vända oftare än nödvändigt. Förhållandet tio till ett bevaras i de rygg- och fårmönster som ännu syns från luften tvärs över Englands Midlands, och i åkergränser som överlevt varje plog som drog dem. Furlongen överlever alltså mindre som ett mått än som en form inskriven i landskapet.

En furlong motsvarar 220 yard, 10 chain, en åttondels engelsk mil eller 201,168 meter.

Information om Ångström (Å)

Ångströmmen är en längdenhet som motsvarar en tiomiljarddels meter, alltså 0,1 nanometer. Den har fått namn efter Anders Jonas Ångström, den svenske fysiker som använde den i sin karta över solspektrumet 1868. Beteckningen är Å, en bokstav hämtad från det svenska alfabetet.

Ångströmmen lever kvar därför att den passar atomernas skala. En väteatom har en radie på ungefär 0,5 Å. En enkelbindning mellan två kolatomer mäter omkring 1,5 Å. Uttryckta i nanometer ger dessa tal obekväma decimaler, och därför föredrar kristallografer, spektroskopister och strukturbiologer alltjämt den äldre enheten. Proteinstrukturer i offentliga databaser beskrivs fortfarande med sin upplösning i ångström, och en struktur som lösts bättre än 2 Å anses hålla hög kvalitet.

Även det synliga ljusets våglängder hamnar i ett bekvämt intervall. Rött ljus ligger nära 7000 Å och violett nära 4000 Å. Röntgenstrålningens våglängder samlas kring 1 Å, och det är just därför som röntgendiffraktion avslöjar avstånden mellan atomer: sonden och målet är lika stora.

Ångströmmen ingår inte i Internationella måttenhetssystemet. BIPM tar upp den bland de enheter som får användas tillsammans med SI men avråder från nya tillämpningar och förordar nanometer eller pikometer. Den rekommendationen har haft begränsad verkan inom de områden där enheten sitter djupt. Halvledartillverkningen är ett tydligt exempel. Processnoder benämndes i nanometer under decennier, men när strukturerna krympte började branschen ange tjockleken på gateoxiden i ångström, och Intel döpte en generation av sin teknik till Angstrom-eran.

Äldre vetenskaplig litteratur måste läsas med försiktighet. Innan ångströmmen knöts till metern definierades den mot en bestämd spektrallinje hos kadmium, och värden som publicerades i början av 1900-talet kan avvika något från dagens. Internationella astronomiska unionen antog den spektroskopiska definitionen 1907, och den gällde tills metern själv omdefinierades mot krypton 1960. Skillnaden är liten men verklig, och den spelar roll när historiska spektralmätningar jämförs med nutida.

Omräkningen är enkel. En ångström motsvarar 10^-10 meter, 0,1 nanometer eller 100 pikometer. Tio ångström blir en nanometer.