| Fahrenheit (°F) | Celsius (°C) |
|---|---|
| 1 Fahrenheit | -17.2222222222 °C |
| 2 Fahrenheit | -16.6666666667 °C |
| 3 Fahrenheit | -16.1111111111 °C |
| 4 Fahrenheit | -15.5555555556 °C |
| 5 Fahrenheit | -15 °C |
| 10 Fahrenheit | -12.2222222222 °C |
| 20 Fahrenheit | -6.66666666667 °C |
| 25 Fahrenheit | -3.88888888889 °C |
| 50 Fahrenheit | 10 °C |
| 100 Fahrenheit | 37.7777777778 °C |
| Referens | Fahrenheit (°F) | Celsius (°C) |
|---|---|---|
| Absolute zero | -459.67 °F | -273.15 °C |
| Freezing point of water | 32 °F | 0 °C |
| Average room temperature | 68 °F | 20 °C |
| Human body temperature | 98.6 °F | 37 °C |
| Boiling point of water | 212 °F | 100 °C |
Grad Fahrenheit är en temperaturenhet på en skala där vatten fryser vid 32 och kokar vid 212 under normalt lufttryck. Beteckningen är gradtecknet följt av F. Det är USA:s vardagliga temperaturenhet jämte en handfull små territorier, och den används nästan ingen annanstans.
Daniel Gabriel Fahrenheit utformade skalan 1724 utifrån tre referenspunkter. Noll var temperaturen i en köldblandning av is, vatten och ammoniumklorid, den kallaste han tillförlitligt kunde återskapa. Trettiotvå var rent vattens fryspunkt, och nittiosex var tänkt som människans kroppstemperatur, även om senare mätningar lade normalvärdet närmare 98,6. De märkligt seende talen är resten av den konstruktionen och inte godtyckliga val.
Graden är mindre än celsiusgraden, fem Fahrenheit på nio Celsius, vilket ger skalan finare upplösning i hela tal. Försvarare menar att det passar väderrapportering, där intervallet noll till hundra täcker det mesta av den bebodda världens klimat. Kritiker påpekar att samma upplösning finns i Celsius med en decimal, och att skalans referenspunkter inte motsvarar något någon möter.
Amerikanskt bruk är nästan totalt i vardagen: prognoser, termostater, ugnar och kroppstemperatur går i Fahrenheit. Amerikansk vetenskap, medicin och teknik gör det inte, vilket ger den rutinmässiga hemomräkningen av ett laboratoriesvar i Celsius till en journalanteckning i Fahrenheit. De två skalorna korsar varandra vid minus fyrtio, där båda visar samma tal.
Den finare graderingen är det enda sakliga skäl som talar för den. Då en Fahrenheitgrad är fem niondelar av en Celsiusgrad kan vanligt väder beskrivas i hela tal över ett bredare område utan bråk, och sträckan från en kall natt till en het eftermiddag omfattar ett hundratal enheter i stället för fyrtio. Skalans försvarare tillägger att den är avpassad efter människans välbefinnande och inte efter vatten: noll och hundra ramar in det område en människa sannolikt möter utomhus, medan noll och hundra Celsius ramar in det en vattenkokare möter. Inget av skälen har förmått något land att anta den, men båda förklarar varför det amerikanska motståndet mot ett byte har varit så segt.
Trettiotvå grader Fahrenheit motsvarar 0 grader Celsius, och en förändring på en grad Fahrenheit motsvarar en förändring på fem niondels grad Celsius.
Grad Celsius är en temperaturenhet på en skala där vatten fryser vid 0 och kokar vid 100 under normalt lufttryck. Beteckningen är gradtecknet följt av C. Det är den vardagliga temperaturenheten i nästan varje land i världen, och dess grad är exakt lika stor som kelvinen.
Anders Celsius föreslog skalan 1742 med talen omvända: 0 för vattnets kokpunkt och 100 för dess fryspunkt. Om det var Celsius själv, Carl von Linné eller instrumentmakaren Daniel Ekström som vände på den är omtvistat, men vändningen skedde inom några år efter hans död och skalan har stigit uppåt sedan dess. Den kallades centigradskalan i två sekler och döptes om efter Celsius 1948, delvis eftersom centigrad redan betydde en hundradels rät vinkel i fransk och spansk lantmäteri.
Den moderna definitionen hänvisar inte längre till vatten alls. Celsiusskalan definieras utifrån kelvinen, med noll grader Celsius satt till exakt 273,15 kelvin, och kelvinen själv fastlagd av Boltzmanns konstant sedan 2019. Vattnets frys- och kokpunkter är nu uppmätta resultat och inte definitioner, och ingendera faller exakt på 0 eller 100 under alla förhållanden.
USA är det enda stora land som rapporterar väder i Fahrenheit, och även där arbetar vetenskaperna i Celsius. Kroppstemperatur, matlagning, väder och industriell processtyrning använder enheten, och dess två fästpunkter är minnesvärda nog för att de flesta ska kunna uppskatta en obekant temperatur utan omräkning.
En grammatisk skillnad bär här en verklig innebörd. En temperatur skrivs i grader Celsius, men en skillnad mellan två temperaturer skrivs i kelvin, ty de två skalorna delar samma intervall och skiljer sig bara i var nollan ligger. Värmeberäkningar anger därför den specifika värmekapaciteten i joule per kilogram och kelvin även när temperaturerna själva ges i Celsius, och en höjning med fem grader Celsius är en höjning med exakt fem kelvin. Regeln verkar pedantisk ända tills en beräkning blandar en absolut temperatur med en temperaturskillnad; då är det enda som hindrar en förskjutning på 273,15 från att smyga in i räkningen att man håller dem isär.
Noll grader Celsius motsvarar 273,15 kelvin eller 32 grader Fahrenheit, och en förändring på en grad Celsius motsvarar en förändring på 1,8 grader Fahrenheit.