| Kubikmillimeter (mm³) | Gill (gi) |
|---|---|
| 1 Kubikmillimeter | 0.00000703901594557 gi |
| 2 Kubikmillimeter | 0.0000140780318911 gi |
| 3 Kubikmillimeter | 0.0000211170478367 gi |
| 4 Kubikmillimeter | 0.0000281560637823 gi |
| 5 Kubikmillimeter | 0.0000351950797279 gi |
| 10 Kubikmillimeter | 0.0000703901594557 gi |
| 20 Kubikmillimeter | 0.000140780318911 gi |
| 25 Kubikmillimeter | 0.000175975398639 gi |
| 50 Kubikmillimeter | 0.000351950797279 gi |
| 100 Kubikmillimeter | 0.000703901594557 gi |
| Referens | Kubikmillimeter (mm³) | Gill (gi) |
|---|---|---|
| A teaspoon | 5000 mm³ | 0.0351951 gi |
| A can of soft drink | 330000 mm³ | 2.32288 gi |
| A wine bottle | 750000 mm³ | 5.27926 gi |
| A bathtub | 150000000 mm³ | 1055.85 gi |
| An Olympic swimming pool | 2.5 × 1012 mm³ | 17597540 gi |
Kubikmillimetern är en volymenhet på en tusendels kubikcentimeter, skriven mm³. Den är volymen hos en kub med en millimeters kant och exakt en mikroliter. Vilket av de två namnen som används beror på om det mätta är ett fast ämne eller en vätska, och skillnaden är helt och hållet en fråga om yrkesvana.
Skärande bearbetning mäter sin produktivitet i den. Avverkningshastigheten hos en fräs eller en slipskiva anges i kubikmillimeter per minut, och det enda talet fångar vad maskin och verktyg förmår bättre än vad spindelvarvtal eller matning gör var för sig. Att jämföra två skärstrategier, två verktygsbeläggningar eller två maskiner innebär att jämföra hur många kubikmillimeter metall var och en förvandlar till spån per tidsenhet.
Additiv tillverkning vänder på samma mått. En skrivare med smält tråd lägger tio till tjugo kubikmillimeter i sekunden, en lasermaskin med pulverbädd betydligt mindre, och byggtiden följer direkt av detaljens volym delad med den hastigheten. Eftersom en komponents volym är exakt känd ur modellen är uppskattningen ovanligt tillförlitlig.
Nötnings- och hållbarhetsprov använder enheten för att beskriva förlust. En specifik nötningshastighet anges i kubikmillimeter borttaget per newton last och meter glidning, vilket gör material av mycket olika hårdhet jämförbara på en enda skala. Lagerlivslängd, bromsbeläggsprovning och utvärdering av ytskikt går alla ut på att räkna kubikmillimeter som inte längre finns.
Medicinsk bildgivning arbetar i samma storleksordning. Mikrodatortomografi av ben redovisar trabekelvolym och porositet i kubikmillimeter, tumörvolymer vid tidig bildgivning anges likadant, och voxelstorlekar i högupplösta undersökningar skrivs som delar av en enda. I varje fall är enheten liten nog att beskriva struktur och inte bara storlek.
Dess likhet med mikrolitern är värd att minnas när man rör sig mellan fält. En ingenjör som talar om en kubikmillimeter material och en biolog som talar om en mikroliter lösning menar samma storhet, och varje beräkning som blandar de två behöver ingen omräkningsfaktor alls.
En kubikmillimeter motsvarar 1 mikroliter, 0,001 kubikcentimeter, 0,000000001 kubikmeter eller ungefär 0,000061 kubiktum.
Gillen är en volymenhet på en fjärdedels brittisk pint, alltså exakt 142,0653125 milliliter. Beteckningen är gi. Det är fem brittiska flytande uns, och den står mellan det flytande unset och pinten i den gamla brittiska vätskekedjan. Namnet uttalas på engelska med mjukt g, så att det låter som förnamnet Jill, vilket överraskar de flesta som bara möter det i tryck.
Under större delen av 1900-talet styrde den den brittiska puben. Sprit serverades i bråkdelar av en gill, och bråkdelen växlade med landsdel: en sjättedels gill i England och Wales, en femtedel i Skottland och en fjärdedel i Nordirland. Den som beställde samma glas i tre städer fick alltså tre olika mängder, alla lagligt riktiga och alla benämnda med samma ord.
Det systemet upphörde 1995, när Förenade kungariket ersatte gill-bråkdelarna med metriska mått om 25 eller 35 milliliter, där varje ställe valde ett och anslog vilket. Bytet blev mindre omvälvande än det såg ut, eftersom en femtedels gill är 28,4 milliliter och en fjärdedel 35,5, så de nya måtten hamnade nära de gamla och glasen ändrade knappt storlek.
Matlagningen behöll den längre än lagen. Brittiska och irländska recept skrivna före 1970-talet ber om en gill grädde, buljong eller mjölk, och mängden är en fjärdedels pint, alltså 142 milliliter. Den som lagar efter en ärvd receptbok möter ordet ofta, och omräkningen är en av få som är värd att skriva på försättsbladet.
Den amerikanska gillen är återigen en annan storhet. Den är en fjärdedels amerikansk flytande pint, alltså fyra amerikanska flytande uns eller 118,3 milliliter, omkring en sjättedel mindre än den brittiska. Den förekommer i gamla amerikanska recept och i någon barhandbok, och samma försiktighet gäller som för pinten: namnet säger inget om vilket system som avses.
I dag lever gillen kvar i dialekter, i historisk skrift och i beskrivningar av glas som säljs för tidstroget bruk. Det är ett av de tydligaste fallen av en enhet som överlever sin egen uppgift, hållen vid liv av kokböcker och av minnet av hur ett glas en gång skänktes.
En brittisk gill motsvarar 142,065 milliliter, 5 brittiska flytande uns, 0,25 brittiska pints eller ungefär 1,201 amerikanska gill.